Gästbloggare Per Dahl: Om en Österbottnisk föregångare till Adam Smith

”Waror tilwerkas aldrig, utan at de behöfwas och efterfrågas: behofwen röja sig sjelf: de äro mångfaldiga och bringa således näringar och tilwerkningar i en bane, som sedan komma att försäljas til behöfwande. Hindras dem som tarfwar, at få köpa en Wara, stannar den i tilwerkarens hand, ligger honom til last och får en swart stämpel på sig, hwaruti läses orden: Försplilda swett och möda.”

Komminister Anders Chydenius ord från 1765 i stridsskriften Den nationnale winsten, visar, säger forskare, det typiska underifrånperspektivet på ett lands ekonomi. I det Österbotten där Chydenius växte upp och verkade fanns ingen adel och få ämbetsmän, och stöderna låg långt från maktens centrum i Stockholm.

Särskilt tydligt visar sig detta i hans senare författare skridsskrift mot lagreglerade löner för tjänstefolk. Dessa var inte alls ett skydd för de svaga, menade han, utan ett sätt för de bemedlade att hålla nere löneläget. Fri konkurrens mellan arbetsgivare skulle inte minst leda till att de som behandlade sina anställda dåligt skulle tvingas erbjuda högre lön, medan goda husbönder skulle kunna attrahera drängar, pigor och hjon till lägre kostnader, eftersom förhållandena i övrigt var goda. Detta skulle på sikt tvinga bort drängplågarna ur arbetsmarknaden.

Men även om få i svensk historia så tydligt, konsekvent och envetet försvarat människors frihet att fritt sluta avtal med varandra som Chydenius. tog det 100 år innan den frihandel han förespråkade faktiskt infördes – 1865. Frestelsen för politiska eliter att rätta samhällsekonomin efter egna idéer var stark och avtog inte.

Den som tar del av debatten finner ofta en säregen variant av ansvarskänsla. Om exempelvis fler skomakare än lämpligt skulle öppna verkstäder i en stad, skulle en del av dessa inte kunna försörja sig, var detta ett politiskt problem. Om någon skomakare frestades att sänka sina priser och därmed standarden på skorna var detta också ett gemensamt politiskt problem – den presumtive kunden skulle ju kunna bli lurad.

Det som ger färg åt sådana inlägg är de ganska vanligt förekommande konkurserna i högreståndskretsar. Till och med ganska höga ämbetsmän var tvungna att fly landet eftersom de jagades av fordringsägare och spelskulder, som de inte längre kunde hålla undan med mer eller mindre tvivelaktiva metoder. Landshövdingen Lars Arnell och lantmarskalken Henning Hamilton är två kända fall.

Man undrar hur den tänkte, som vill skydda svaga mot den fria marknadens faror genom tvingande regleringar samtidigt som han själv har byrån fylld med reverser som inte kan honoreras…

Per Dahl

* Adam Smiths The Wealth of Nations – Nationernas välstånd kommer först 1776 (blogg reds anmärkning).