<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Säkerhetsrådet - frivarld.se</title>
	<atom:link href="https://frivarld.se/sv/sakerhetsradet/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://frivarld.se/sv/sakerhetsradet/</link>
	<description>Stockholm Free World Forum</description>
	<lastBuildDate>Wed, 21 Oct 2026 19:12:06 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.4</generator>
	<item>
		<title>Reserapport från Nordnorge: Historiens slagfält som splittrar samhällen</title>
		<link>https://frivarld.se/sakerhetsradet/reserapport-fran-nordnorge-historien-slagfalt-som-splittrar-samhallen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Karl Agell]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 09 Oct 2026 09:28:13 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://frivarld.se/?post_type=sakerhetsradet&#038;p=20225</guid>

					<description><![CDATA[<p>Det som Ryssland gör vid monument i Kirkenes, på andra sidan Narvafloden och i propagandan mot Finland, handlar inte i första hand om det förflutna. Det som står på spel är makt i dag och handlingsfrihet i morgon. Vid gränsseminarier i Kirkenes och Vardö, som ordnas av  UiT, Norges arktiska universitet, blev det tydligt hur [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/reserapport-fran-nordnorge-historien-slagfalt-som-splittrar-samhallen/">Reserapport från Nordnorge: Historiens slagfält som splittrar samhällen</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><b>Det som Ryssland gör vid monument i Kirkenes, på andra sidan Narvafloden och i propagandan mot Finland, handlar inte i första hand om det förflutna. Det som står på spel är makt i dag och handlingsfrihet i morgon. Vid gränsseminarier i Kirkenes och Vardö, som ordnas av  UiT, Norges arktiska universitet, blev det tydligt hur Ryssland steg för steg har gjort historien till ett instrument för informationspåverkan, subversion och krigsförberedelser. Patrik Oksanen, resident senior fellow Frivärld, var på plats och berättar här om seminarierna, vad som sker i Nordnorge och i Narva och om intrycken från resan. </b></p>
<div id="attachment_20226" style="width: 707px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-1.jpg"><img fetchpriority="high" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20226" class="wp-image-20226" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-1-1024x768.jpg" alt="" width="697" height="523" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-1-1024x768.jpg 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-1-300x225.jpg 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-1-768x576.jpg 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-1-1536x1152.jpg 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-1-287x215.jpg 287w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-1.jpg 1600w" sizes="(max-width: 697px) 100vw, 697px" /></a><p id="caption-attachment-20226" class="wp-caption-text">I samband med seminarierna gjordes flera studiebesök på relevanta platser, här är Patrik Oksanen vid Frigjøringsmonumentet i Kirkenes och tar en selfie.</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">På omslaget till programmet för årets Gränsseminarium i Kirkenes finns en bild från oktober 2019. Medlemmar ur den ryska militärpatriotiska ungdomsorganisationen Junarmija står i snön i Nordnorge under en ceremoni där Rysslands utrikesminister </span><a href="https://www.thebarentsobserver.com/security/militarypatriotic-yunarmiya-sanctioned-by-the-eu/161192"><span style="font-weight: 400;">Sergej Lavrov deltog</span></a><span style="font-weight: 400;">. Junarmija, som kan översättas med ungdomsarmén, bildades 2016 efter initiativ av försvarsministern Sergej Sjojgu och lyder under försvarsministeriet. Barn kan ansluta sig från åtta års ålder och delta i militär fostran, exercis, vapenkännedom och en stark kult kring Sovjetunionens seger i andra världskriget. Ungdomsarméns röda baskrar skär som en brutal kontrast mot den avspänningspolitik som Norge länge drivit. Idag är Junarmija under </span><a href="https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32022R1270"><span style="font-weight: 400;">EU:s sanktioner</span></a><span style="font-weight: 400;">, en innebörd som gör att bilden inte längre kan avfärdas som ett udda inslag utan måste ses för vad den faktiskt var, en symbol för hur Ryssland militariserar historien och använder den som fotfäste. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det var också utgångspunkten för Kirkenesseminariet: “</span><i><span style="font-weight: 400;">History as weapon: Russian memory policy towards the Nordic-Baltic countries” </span></i><span style="font-weight: 400;">och ett snarlikt seminarium som följde dagen efter i Vardö. Seminariet i Kirkenes samlade Narva Museums chef Maria Smorževskihh-Smirnova, Joakim Aalmen Markussen och Stian Bones från UiT och undertecknad, under ledning av UiT-professorn Kari Aga Myklebost.</span></p>
<div id="attachment_20227" style="width: 670px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/faksimil.jpeg"><img decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20227" class="wp-image-20227" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/faksimil-841x1024.jpeg" alt="" width="660" height="804" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/faksimil-841x1024.jpeg 841w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/faksimil-246x300.jpeg 246w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/faksimil-768x935.jpeg 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/faksimil-177x215.jpeg 177w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/faksimil.jpeg 1206w" sizes="(max-width: 660px) 100vw, 660px" /></a><p id="caption-attachment-20227" class="wp-caption-text">En del av programmet till årets seminarium.</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">Kirkenes ligger i ett område där historien om Sovjetunionens krig mot Nazityskland fortfarande är levande och där Röda arméns befrielse av östra Finnmark hösten 1944 är en verklig och viktig del av det lokala minnet. Här finns gravarna och familjehistorierna, men också monument. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">En grundläggande egenskap hos informationspåverkan är att det fungerar bäst när det finns något som på något sätt är sant och väcker känslor. Därefter förändras proportionerna, sammanhanget och betydelsen tills historien börjar arbeta för Rysslands politiska syften och ambitioner. I Rysslands fall är andra världskriget centralt. Segern 1945 har under Vladimir Putin successivt gjorts till fundament för statens identitet, dess anspråk på moralisk och politisk särställning. Den som är emot Kremls ambitioner definieras som fascister och nazister. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det låter kanske abstrakt, men i Narva, mer än tusen kilometer söderut, är det allt annat än abstrakt. Narva och ryska Ivangorod ligger mittemot varandra på varsin sida av Narvafloden. De två fästningarna står bara 101 meter från varandra. Från Narvaborgen ser man rakt in i Ryssland. Det utnyttjar Ryssland för stora propagandaskådespel.</span></p>
<div id="attachment_20228" style="width: 737px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-3.jpg"><img decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20228" class="wp-image-20228" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-3-1024x768.jpg" alt="" width="727" height="545" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-3-1024x768.jpg 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-3-300x225.jpg 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-3-768x576.jpg 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-3-1536x1152.jpg 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-3-287x215.jpg 287w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Bild-3.jpg 1600w" sizes="(max-width: 727px) 100vw, 727px" /></a><p id="caption-attachment-20228" class="wp-caption-text">På seminariet illustrerade museichefen Maria Smorževskihh-Smirnova närheten mellan Ryssland och EU med en bild på Narvafloden. Foto: Patrik Oksanen</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">Maria Smorževskihh-Smirnova beskrev en stad som under flera år blivit något av ett laboratorium för rysk påverkan. Narva är övervägande ryskspråkigt och befinner sig bokstavligen inom räckhåll för den ryska informationsmiljön. Även sedan ryska tv-kanaler blockerats i Estland kan sändningarna på grund av det geografiska läget tas emot med en vanlig antenn. Kriget om historien har pågått länge här. När Sovjetunionen ockuperade Estland första gången gick man efter alla monument som påminde om ett fritt Estland och förstörde dessa. Narva förstördes av striderna 1944. Därefter byggde Sovjetunionen upp en berättelse där förstörelsen orsakades av tyskarna och inte det sovjetiska bombflyget. Fotografier, minnesmärken och officiella ceremonier användes för att befästa bilden av Röda armén som befriare, inte som ockupanter och förstörare. Redan 2007 använde Ryssland historien för att skapa oroligheter, i samband med ett beslut att flytta en </span><a href="https://icds.ee/en/the-bronze-soldier-crisis-of-2007/"><span style="font-weight: 400;">bronssoldatstaty i centrala Tallinn </span></a><span style="font-weight: 400;">till en kyrkogård. Efter flytten genomförde Ryssland historiens första cyberkrig mot Estland. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det är en första viktig lärdom: politisk historieanvändning har pågått under lång tid. När Sovjetunionen var borta stod monumenten kvar. Ett av de mest laddade var en sovjetisk T-34 som stod uppställd på en sockel utanför Narva. Monumentet restes 1970, till 25-års firandet av segerdagen. Stridsvagnen hade aldrig använts i någon strid och tagits ur ett förråd för att bli ett monument, men kring den växte med tiden en berättelse fram om att just denna vagn hade befriat Narva. Ritualer etablerades. Brudpar gjorde besök vid monumentet till en del av bröllopsfirandet. Monumentet blev mer än metall. Det blev minne, identitet och vana. Den lokala inkarnationen av den stora myten kring Fosterländska kriget där just T-34:an är symbol för segern. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">När den estniska staten efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina beslutade att flytta sovjetiska monument från offentliga platser blev därför Narvas stridsvagn en konfliktpunkt. I augusti 2022 fördes den bort till ett museum. Den ryska reaktionen säger mycket om hur minnespolitiken fungerar.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Bara några veckor senare ställdes en annan T-34 upp på en höjd i Ivangorod, väl synlig från Narva. Eldröret riktades mot Estland. Smorževskihh-Smirnova berättade att människor som inte kunde ta sig över gränsen kom till Narvaborgen med kikare för att följa avtäckningen på den ryska sidan. Historien hade blivit politisk scenografi. Sedan tog berättelsen steget in i barnkulturen. Smorževskihh-Smirnova berättade om en</span><a href="https://meduza.io/en/feature/2025/03/21/baby-t-34"><span style="font-weight: 400;"> rysk animerad film</span></a><span style="font-weight: 400;"> där en liten T-34 drömmer om att få delta i segerparaden på Röda torget, men hamnar som monument i en stad som ska förstås som Narva, där mörka krafter hotar T-34:an och vill riva ned monumentet. Som svar laddar stridsvagnen sin kanon med en granat där det står skrivet ”för fosterlandet”…</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Du kan se den ryska propagandafilmen inbäddad nedan.</span></p>
<p><iframe loading="lazy" title="Малыш Т-34 (режиссёр Антон Морозенко)" width="500" height="281" src="https://www.youtube.com/embed/X--_WvejFwo?feature=oembed" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share" referrerpolicy="strict-origin-when-cross-origin" allowfullscreen></iframe></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det är frestande att bara skratta åt det absurda, men det här är ett exempel på hur historia går från minne till en kult där barnen ska fostras in i det. I paneldiskussionen beskrev Maria Smorževskihh-Smirnova utvecklingen som en lång process. Kriget och segern hade, menade hon, förvandlats från tragedi till någonting heligt och därefter till en berättelse om Rysslands särskilda historiska mission: </span></p>
<p><i><span style="font-weight: 400;">”Det var ett sätt att förbereda det ryska samhället för en normalisering av kriget.”</span></i></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Hon gick ett steg längre och beskrev det som att dagens ryska krigskult närmade sig en ”dödskult”. Det är viktigt eftersom andra världskriget i den ryska statliga berättelsen inte längre bara är historia. Det fungerar också som mall. Fienden är återigen nazist. Ryssland är återigen den hotade, men rättfärdiga makten. Det pågående kriget i Ukraina blir bara nästa kapitel i samma strid. Liksom nästa krig som kommer att följa. Smorževskihh-Smirnova uttryckte det som att Ryssland i praktiken har monopoliserat segern: </span><i><span style="font-weight: 400;">”Ryssland har stulit segern, stulit historien.”</span></i></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det är därför det inte finns någon motsättning i den ryska propagandans egen logik, mellan att högtidlighålla Sovjetunionens seger över Nazityskland och samtidigt föra ett anfallskrig mot Ukraina. Tvärtom hjälper historien till att rättfärdiga kriget. Segerdagen riktas över floden.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Varje år den 9 maj materialiseras detta på andra sidan Narvafloden. I Ivangorod sätts stora scener och skärmar upp. Högtalare riktas mot den estniska sidan. Musik, tal och visuella budskap når över floden och in i Narva. Smorževskihh-Smirnova berättade att arrangörerna dessutom upptäckte att Narvaborgens massiva murar reflekterade ljudet. De började därför placera högtalare och scener på ett sätt som gjorde den ryska segerfesten ännu mer närvarande inne i den estniska staden.</span></p>
<div id="attachment_20240" style="width: 596px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Narvamuseum.png"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20240" class=" wp-image-20240" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Narvamuseum.png" alt="" width="586" height="854" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Narvamuseum.png 634w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Narvamuseum-206x300.png 206w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Narvamuseum-148x215.png 148w" sizes="auto, (max-width: 586px) 100vw, 586px" /></a><p id="caption-attachment-20240" class="wp-caption-text">Postning från museets Facebooksida med budskapet den 9 maj.</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">Budskapet blandar 1945 med dagens krig med budskapet att då segrade vi och nu ska vi segra igen. Ett folk, en seger. När segern över Nazityskland smälter samman med aggressionen mot Ukraina blir det samtidigt möjligt att framställa dagens motståndare som arvtagare till gårdagens nazister. Ukrainare, ester, finländare eller norrmän behöver inte faktiskt vara nazister. Det räcker att den ryska staten placerar dem som motståndare i den historiska rollen.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Narvas museum står inte tysta inför skådespelet på andra sidan floden. Under flera år har stora banderoller hängt på slottsmuren, synliga från Ryssland, tillsammans med Estlands, EU:s och Ukrainas flaggor. En har burit budskapet </span><a href="https://news.err.ee/1610013928/putin-war-criminal-banner-returns-to-narva-castle-wall"><span style="font-weight: 400;">”Putin är en krigsförbrytare.”</span></a><span style="font-weight: 400;"> </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Museet arbetar aktivt för att möta de ryska myterna, som med utställningen om bombningen av Narva 1944 och med föreläsningar om stadens historia. Historisk motståndskraft byggs inte i första hand genom att staten berättar för medborgarna vad de ska tycka, utan med kunskap. Eller som Smorževskihh-Smirnova formulerade det: ”Propaganda har bara makt när människor inte känner sin historia.”</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det är ett starkt argument för att se museer, arkiv, skolor och universitet som delar av samhällets motståndskraft. Men arbetet är inte riskfritt. Föreläsningar har mötts av organiserade kampanjer i sociala medier. En av museets </span><a href="https://pohjarannik.postimees.ee/8238613/narva-ametnikule-tungiti-ajaloo-voltsimise-suudistusega-kallale"><span style="font-weight: 400;">medarbetare misshandlade</span></a><span style="font-weight: 400;">s efter att han föreläst om Narvas historia, och anklagades under angreppet för att berätta ”fel” version av historien. Angriparen hade enligt Smorževskihh-Smirnova inte ens varit på föreläsningarna utan tagit del av uppgifter om dem i sociala medier. </span></p>
<p><i><span style="font-weight: 400;">”Det är ett mycket, mycket tydligt exempel på hur informationskrig fungerar på en mycket lokal nivå.”</span></i></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Den ryska staten har också riktat sig direkt mot museichefen Maria Smorževskihh-Smirnova. En domstol i Moskva utfärdade först en häktningsorder mot henne i hennes frånvaro. Senare fick hon veta att hon hade dömts till </span><a href="https://news.err.ee/1609811514/estonian-museum-director-sentenced-to-10-years-in-prison-in-absentia-by-russian-court"><span style="font-weight: 400;">tio års fängelse i Ryssland</span></a><span style="font-weight: 400;">, bland annat med anledning av museets banderoller, intervjuer och inlägg.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Maria Smorževskihh-Smirnova är estnisk medborgare. Hon bor i Estland. Hon leder ett museum i ett EU- och Natoland. Ändå anser den ryska staten sig kunna döma henne för vad hon säger om Ryssland, i ett EU-land, när hon utnyttjar sin rätt till yttrandefrihet. </span></p>
<p><i><span style="font-weight: 400;">”Om du tror att kriget i Ukraina är långt borta, att det inte berör dig, är det en mycket, mycket farlig illusion.”</span></i></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Och sedan sade Smorževskihh-Smirnova något som på många sätt sammanfattade hela seminariet: </span></p>
<p><i><span style="font-weight: 400;">”Vi befinner oss redan på slagfältet – informationsslagfältet, där lögner och manipulation av historien, vår verklighet och våra känslor används. Att tala sanning är inte valfritt. Det är ett ansvar för våra värderingar, för säkerheten och för vår framtid.”</span></i></p>
<div id="attachment_20230" style="width: 758px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6873.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20230" class=" wp-image-20230" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6873-1024x768.jpg" alt="" width="748" height="561" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6873-1024x768.jpg 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6873-300x225.jpg 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6873-768x576.jpg 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6873-1536x1152.jpg 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6873-287x215.jpg 287w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6873.jpg 1600w" sizes="auto, (max-width: 748px) 100vw, 748px" /></a><p id="caption-attachment-20230" class="wp-caption-text">Den här scenen som Maria Smorževskihh-Smirnova pekar på är fotograferad från Narvamuseet, på andra sidan floden. En illustration att segerdagsfirandet i Ivangorod är riktad mot Narva och Estland, inte en minnesceremoni för eget bruk. Foto: Patrik Oksanen</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">Museer kan i den situationen inte betraktas som institutioner som enbart förvaltar det förflutna. Museer har ett ansvar i detta menar hon: </span><i><span style="font-weight: 400;">”Museer är inte neutrala. De är väktare av minnet och identiteten. Och i tider som dessa är det en form av motstånd att tala sanning.”</span></i></p>
<p><span style="font-weight: 400;">En museichef i Narva har blivit säkerhetspolitisk aktör därför att staten på andra sidan floden först har gjort historien till säkerhetspolitik.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">I Nordnorge är det samma sak, historien har blivit säkerhetspolitik. Något som började på allvar </span><a href="https://www.dagsavisen.no/debatt/russland-manipulerer-i-nord/10021336?fbclid=IwY2xjawUUjYNwZG9mBWV4dG4DYWVtAjExAHNydGMGYXBwX2lkEDIyMjAzOTE3ODgyMDA4OTIAAR4cJKs8vjwvQC_ZO4mcWrx2-7pu41_RvQGGufKx8iPcGhn5J3GuxanVRxP_aw_aem_IWj5sS2E8zILvSVhr0Ohfw"><span style="font-weight: 400;">redan runt 2010.</span></a><span style="font-weight: 400;"> Men de lokala förutsättningarna ser annorlunda ut än i Estland och verktyget anpassas till förutsättningarna. Ryssland behöver här inte försöka göra ockupanten till befriare, för i Nordnorge är historien annorlunda. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Röda armén gick hösten 1944 in i östra Finnmark och befriade området från den tyska ockupationen. Sovjetunionen har alltså inget historiskt arv som angripare att försöka trolla bort </span><i><span style="font-weight: 400;">(diskussionen om att det kanske hade sett annorlunda ut ifall inte amerikanska flygvapnet under den norsk-amerikanske översten Bernt Balchen inte flugit in norska polistrupper till Kirkenes från Luleå i operation</span></i><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Operation_Where_and_When"><i><span style="font-weight: 400;"> Where and When </span></i></a><i><span style="font-weight: 400;">1945 lägger vi åt sidan. Men det som kan sägas är att Balchens operation bidrog till att etablera ett trovärdigt norskt militärt och administrativt faktum på marken, just vid en tidpunkt då </span></i><a href="https://polarhistorie.no/fra-verdenskrig-til-kald-krig-svalbard-sovjetunionen-og-norge-1939-1953/"><i><span style="font-weight: 400;">krafter inom den sovjetiska statsapparaten</span></i></a><i><span style="font-weight: 400;"> diskuterade permanent militär närvaro i Nordnorge).</span></i><span style="font-weight: 400;"> </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">I stället har den ryska staten successivt försökt föra in den norska historien i sin egen berättelse. På seminariet berättade Joakim Aalmen Markussen hur utvecklingen skett steg för steg. Vid norska ceremonier den 8 maj började det ryska generalkonsulatet beskriva minnet av norska motståndsmän, partisanmedhjälpare och sovjetiska soldater genom den ryska segerpolitiska ramen. Markussen sammanfattade den grundläggande skillnaden: ”Den norska 8 maj är en minnesdag. Den ryska 9 maj är en segerfest.”</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">I dagens Ryssland är 9 maj regimens centrala militärpatriotiska högtid. Ändå började den norska 8 maj gradvis behandlas som om den vore den norska motsvarigheten till den ryska segerdagen. Markussen beskrev detta som en form av narrativ sammanfogning eller appropriering. Sedan kom Sankt Georgsbandet. Efter 2014 är bandet inte längre en neutral historisk symbol. Det har blivit nära knutet till den ryska statens påstående om en fortsatt kamp mot ”nazismen” i Ukraina och på andra håll.</span></p>
<div id="attachment_20231" style="width: 516px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7069.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20231" class=" wp-image-20231" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7069-768x1024.jpg" alt="" width="506" height="675" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7069-768x1024.jpg 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7069-225x300.jpg 225w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7069-1152x1536.jpg 1152w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7069-161x215.jpg 161w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7069.jpg 1200w" sizes="auto, (max-width: 506px) 100vw, 506px" /></a><p id="caption-attachment-20231" class="wp-caption-text">Ett av exemplen är minnesmärket i Votteskaret utanför Vardø, rest 2019 till minne av sovjetiska flygare som stupade i luftkriget över Øst-Finnmark. Initiativet var norskt, men den gyllene stjärnan och delar av monumentet tillverkades i Ryssland, och platsen kom därefter att användas i ryska diplomatiska minnesceremonier. Foto: Patrik Oksanen</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">Därefter följde en geografisk expansion. Ryska ceremonier och blomsterläggningar spreds till fler platser i Nordnorge. Även monument över sovjetiska krigsfångar som dött under tysk fångenskap fogades in i berättelsen om den stora sovjetiska segern, trots att deras ursprungliga sammanhang kunde vara ett annat. Sedan tillkom nya ryska minnesdagar som saknade norsk motsvarighet. Och ännu fler monument. Ta exemplet på hur den lokala partisanhistorien skulle förskjutas mot rysk segerkultur. T-34:ans centrala roll i den ryska kulten illustreras från exemplet Narva. I Nordnorge var stridsvagnen irrelevant, och än mer irrelevant för partisaner. Ändå inleddes 2020 en process för att placera en sovjetisk</span><a href="https://www.thebarentsobserver.com/security/in-norways-northeast-locals-started-process-to-import-sovietera-tank-from-russias-northern-fleet/163887"><span style="font-weight: 400;"> T-34-stridsvagn vid Partisanmuseet </span></a><span style="font-weight: 400;">i Kiberg. Stridsvagnen skulle lånas från den ryska Nordflottan och det förhandlade med norsk polis om hur den skulle demilitariseras för att kunna importeras. Historiskt var kopplingen till platsen obefintlig, några T-34:or rullade aldrig här. UiT-forskaren Joakim Aalmen Markussen har tidigare pekat på att vagnen snarare skulle ha fungerat som en av den ryska segerkulturens starkaste symboler placerad i det norska landskapet. Projektet kom dessutom efter flera år av rysk-norskt monumentsamarbete och bara månader efter Junarmijas uniformerade minnesresa genom Finnmark 2019. Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina gavs planerna på en rysk stridsvagn upp. Det viktiga är inte en enskild ceremoni, det är ackumulationen. Eller som Markussen formulerade det: </span><i><span style="font-weight: 400;">”Varje steg som inte mötte motstånd öppnade utrymme för nästa.” </span></i></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Och vem är emot att någon vill uppmärksamma lite historia? </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det är kanske den bästa beskrivningen under seminariet av hur långsiktig narrativ påverkan kan fungera. Ingen enskild förskjutning behöver vara tillräckligt stor för att utlösa någon kraftig reaktion.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Men efter tio år står man någon annanstans än där man började. Det finns också en särskild nordnorsk dimension. Nordnorges historia har länge upplevts som underrepresenterad i den nationella berättelsen. Händelser som är centrala i Finnmark kan kännas perifera när Norges historia berättas från Oslo. Eller som Markussen uttryckte det;  ”ett underskott av erkännande i Nordnorge.” Det fanns goda lokala skäl att välkomna rysk uppmärksamhet. Han underströk samtidigt att detta var en möjlig mekanism, inte något som enkelt kan beläggas som den enda orsaken. Men som analytiskt perspektiv är det inte oviktigt att framhålla att en främmande makt behöver inte skapa en sårbarhet. Det räcker att hitta en som redan finns. Om en region känner sig bortglömd kan den känslan exploateras. Om en minoritet känner sig förbisedd kan upplevelsen förstärkas. Om en historisk erfarenhet inte upplevs erkännas av det egna nationella centrumet kan någon annan erbjuda erkännande, på sina villkor.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Parallellt har det från Oslo också funnits en ambition att bygga relation och samhörighet med grannen, integration av en hel region som på 90-talet lanserades som </span><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Barentsregionen"><span style="font-weight: 400;">Barentsregionen. </span></a><span style="font-weight: 400;">Stian Bones pekade på under seminariet att det efter kalla krigets slut faktiskt var Norge som först ville ge de gemensamma krigsminnena större politisk betydelse. 1994 användes 50-årsminnet av befrielsen för att bygga relationer med det nya Ryssland. Förhoppningen var att engagera, stabilisera och kanske bidra till att transformera landet.</span></p>
<div id="attachment_20232" style="width: 560px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Barentskarta.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20232" class="size-full wp-image-20232" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Barentskarta.jpg" alt="" width="550" height="464" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Barentskarta.jpg 550w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Barentskarta-300x253.jpg 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Barentskarta-255x215.jpg 255w" sizes="auto, (max-width: 550px) 100vw, 550px" /></a><p id="caption-attachment-20232" class="wp-caption-text">Barentsregionen omfattar även Västerbotten och Norrbotten i Sverige. Av Hugo Ahlenius/UNEP/GRID-Arendal. Lisens: CC BY NC SA 2.0</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">Före 2022 kunde ryskt deltagande i norska minnesceremonier användas av Ryssland för att visa att Norge och Ryssland delade historiesyn. Norge kunde framställas som en allierad i Moskvas kamp mot ”historieförfalskande nazister”, och Norge visades gärna upp som ett gott föredöme till skillnad från de baltiska staterna, det här kan på nivån utrikesministrar på besök i Kirkenes spåras tillbaka till 1994, då Norge ville bygga relation för framtiden med det nya Ryssland. Vid 50-årsminnet av befrielsen deltog den ryske utrikesministern Andrej Kozyrev som president Boris Jeltsins representant och lade tillsammans med kung Harald ned en krans vid Frigjøringsmonumentet. Under Sergej Lavrov blev denna minnespolitiska diplomati återkommande. Han besökte monumentet tillsammans med utrikesminister Jonas Gahr Støre 2008 och återvände till de stora jubileumsmarkeringarna 2014 och 2019, då han lade ned krans tillsammans med sina norska utrikesministerkollegor Børge Brende respektive Ine Eriksen Søreide. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Ceremonierna gav Moskva bilder av ryska och norska statsrepresentanter sida vid sida framför monumentet över Röda arméns soldater och passade väl in i den ryska berättelsen om att minnet av det sovjetiska krigsoffret fortfarande respekterades i Norge, i kontrast till de länder i Central- och Östeuropa som från Kreml anklagades för att skriva om historien och rehabilitera nazismen.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Efter invasionen av Ukraina förändrades relationen, och samma monument fick en annan funktion. Nu som ett monument att skapa konflikt kring. Vems historia och vem får vara uttolkare? Kan befriare igår verkligen vara förtryckare idag?</span></p>
<div id="attachment_20233" style="width: 915px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6848.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20233" class=" wp-image-20233" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6848-1024x768.jpg" alt="" width="905" height="679" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6848-1024x768.jpg 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6848-300x225.jpg 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6848-768x576.jpg 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6848-1536x1152.jpg 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6848-287x215.jpg 287w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6848.jpg 1600w" sizes="auto, (max-width: 905px) 100vw, 905px" /></a><p id="caption-attachment-20233" class="wp-caption-text">En plats där nutiden konfronterar historien. Frigjøringsmonumentet i Kirkenes restes 1952 av Norge som minne över befrielsen 25 oktober 1944 från Nazi-Tysklands ockupation. Initiativet togs av Sovjetunionen och finansierades av Norge. Motivet blev omstritt, en krossad tysk krigsörn under den sovjetiska stöveln slopades av hänsyn till relationen till Västtyskland. Foto: Patrik Oksanen</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">När den ryske generalkonsuln 2022 genomförde en ceremoni, utan norsk officiell närvaro, i Kirkenes </span><a href="https://www.thebarentsobserver.com/kirkenes/people-turned-their-back-when-russias-consul-marked-liberation-day/144961"><span style="font-weight: 400;">vände delar av publiken ryggen till.</span></a><span style="font-weight: 400;"> Även ukrainska flaggor vajade på platsen. Året därpå började händelser vid monumenten skapa konflikter i den mellanstatliga diiplomatin. </span><a href="https://www.highnorthnews.com/livet-i-arktis/norsk-russisk-kamp-om-kransene-under-markeringen-av-frigjoringen-av-finnmark/118833"><span style="font-weight: 400;">Sør-Varangers borgmästare lade ned kommunens krans, som var gulblå, vid Frigjøringsmonumentet. </span></a><span style="font-weight: 400;">Borgmästaren </span><span style="font-weight: 400;">Magnus Mæland </span><span style="font-weight: 400;">betonade att också ukrainare hade stridit och stupat i Röda arméns led under befrielsen av Öst-Finnmark. Senare samma dag anlände Rysslands generalkonsul Nikolaj Konygin och placerade den ryska kransen framför, för att skymma den norska kransen. Från norsk sida flyttades den ryska kransen åt sidan, en rysk kvinna flyttade tillbaka den i något som kan beskrivas som ett </span><a href="https://www.forsvaretsforum.no/finnmark-frigjoring-kirkenes/betent-frigjoringsdag-i-finnmark/350258"><span style="font-weight: 400;">kranspingpong</span></a><span style="font-weight: 400;">, som väckte </span><a href="https://apnews.com/article/norway-russia-wreaths-soviet-union-1944-bdee717d0d3d55abc2b6e1fac067d173"><span style="font-weight: 400;">internationell uppmärksamhe</span></a><span style="font-weight: 400;">t. Senare försvann den ryska kransen och två dagar senare </span><a href="https://www.thebarentsobserver.com/life-and-public/russian-foreign-ministry-summons-norways-ambassador-over-incident-at-war-memorial-in-kirkenes/150105"><span style="font-weight: 400;">kallades Norges ambassadör upp</span></a><span style="font-weight: 400;"> till ryska utrikesministeriet i Moskva, där borgmästaren anklagades för vandalism och russofobi. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Vid 80-årsminnet 2024 höll Norge och Ryssland separata ceremonier, samtidigt som norska myndigheter försökte undvika en ny fysisk kranskonfrontation vid monumentet genom att </span><a href="https://www.thebarentsobserver.com/news/norway-accommodated-for-russias-propaganda-show/419339"><span style="font-weight: 400;">flytta sina kransar för att ge plats</span></a><span style="font-weight: 400;"> åt det ryska konsulatet.</span><a href="https://www.globalsecurity.org/wmd/library/news/russia/2024/10/russia-241030-russia-mfab01.htm"><span style="font-weight: 400;"> Ändå fortsatte ryska UD att anklaga Norge för att missbruka och skriva om den gemensamma historien.</span></a><span style="font-weight: 400;"> Inför årsdagen 2025 hävdade det ryska utrikesministeriets talesperson Maria Zacharova att norska myndigheter genom stödet till Ukraina hade ställt sig på samma sida som krafter som </span><a href="https://t.me/MFARussia/26981"><i><span style="font-weight: 400;">”glorifierar nazistiska förbrytare”</span></i><span style="font-weight: 400;">,</span></a><span style="font-weight: 400;"> och beskrev den norska historiesynen som en omskrivning och förfalskning av historien. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">När okända personer natten därpå spred ut blommor och trampade på kransar vid Frigjøringsmonumentet reagerade den </span><a href="https://t.me/s/MID_Russia?before=67956"><span style="font-weight: 400;">ryska ambassaden med ett officiellt uttalande</span></a><span style="font-weight: 400;">, som också spreds av ryska UD. Ambassaden krävde en opartisk polisutredning och en officiell norsk reaktion, men gick samtidigt längre: lokala ”historiker” och politiker (citationstecken var ambassadens)  anklagades för att genom sin kritik av de ryska minnesceremonierna uppmuntra till vandalism. Vilka som avsågs var uppenbart, forskarna på UiT och norska borgmästare som sade ifrån. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Vem som gav sig på blommorna är inte känt, men ändå placerades händelsen omedelbart in i en större rysk berättelse där kritik mot Moskvas användning av historien blir ett angrepp på de sovjetiska soldaternas offer. De snabba och koordinerade ryska aktiviteterna på olika nivåer kring händelsen väcker också frågor. Vintern 2026 skrev professor </span><a href="https://www.thebarentsobserver.com/opinion/meet-svetlana-a-russian-agent-of-influence-in-norway/"><span style="font-weight: 400;">Kari Aga Myklebost i Barents Observer </span></a><span style="font-weight: 400;">om blomsteraktivisten “Svetlana” som var inblandad i kransbråket 2023, och som hävdat att flera blomsterarrangemang förstörts: </span><i><span style="font-weight: 400;">“De iscensatta incidenterna syftar till att uppnå flera mål samtidigt. Ett huvudsyfte är att stigmatisera Kremlkritiker. Ett annat är att mobilisera kring Moskvas propagandanarrativ.”</span></i></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Våren 2026 flyttades frågan åter upp på formell diplomatisk nivå. Efter vandaliseringen av ett sovjetiskt krigsmonument i Neiden, väster om Kirkenes, skickade </span><a href="https://www.thebarentsobserver.com/news/russia-expresses-fury-over-memorial-vandalism-in-norwegian-borderland-after-monument-repairs/450090"><span style="font-weight: 400;">Rysslands ambassad en diplomatisk not</span></a><span style="font-weight: 400;"> till norska UD där man fördömde skändningen och krävde åtgärder mot de ansvariga precis före firandet av segeradagen 9 maj, och efter att monumentet var restaurerat. Frågan var alltså egentligen en icke-fråga, men det var en tydlig vilja från rysk sida att att höja tonläget inför segerdagsfirandet. </span></p>
<div id="attachment_20234" style="width: 862px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7140.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20234" class=" wp-image-20234" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7140-1024x582.jpg" alt="" width="852" height="484" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7140-1024x582.jpg 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7140-300x170.jpg 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7140-768x436.jpg 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7140-1536x873.jpg 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7140-378x215.jpg 378w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7140.jpg 1600w" sizes="auto, (max-width: 852px) 100vw, 852px" /></a><p id="caption-attachment-20234" class="wp-caption-text">Inskriptionen på Frigjøringsmonumentet, som även kallas för Russemonumentet. Monumentet är ett norskt nationellt krigsmonument.<br />Foto: Patrik Oksanen</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">Sammantaget visar incidenterna en eskalationstrappa i den ryska historiepolitiken. Det är just här som diskussionen vid seminariet i Kirkenes får sin säkerhetspolitiska betydelse. Striden gäller inte om Röda armén befriade Kirkenes 1944, det är ett historiskt faktum som Norge minneshåller. Striden gäller vem som får bestämma vad detta faktum betyder i dag och vad minnet innehåller. I den ryska tolkningen finns en påtaglig kontinuitet från Sovjetunionens seger över Nazityskland till dagens Ryska federation, och därifrån vidare till kriget mot Ukraina. Att ifrågasätta den sista länken framställs som att man också ifrågasätter den första. På så sätt blir minnesmärket inte bara en plats där historien hedras, utan en arena där Moskva gör anspråk på tolkningsföreträde över historien, nuet och framtiden. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Markussen beskrev under seminariet hur samma instrument kan användas åt två håll: ”</span><i><span style="font-weight: 400;">Där de lokala förhållandena möjliggör tillträde och deltagande skapas ett påstående om allians – ett bevis för att hela staten delar Rysslands bild av kriget. Där de lokala förhållandena leder till avvisande används samma instrument i stället för att skapa en berättelse om oförrätt.”</span></i></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Markussen sammanfattade det med </span><i><span style="font-weight: 400;">“samma premiss, motsatta utfall.” </span></i><span style="font-weight: 400;">Om Norge deltar kan Moskva använda det. Om Norge protesterar kan Moskva också använda det.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det är en effektiv konstruktion och gör en gammal norsk vänskapsgåva till rysk subversion. Stian Bones pekade på att det inte var märkligt i dåtidens politiska miljö. Problemet var att Ryssland förändrades medan mycket av den symboliska infrastrukturen för vänskap och samarbete blev kvar. Kring 2011 och 2012 blev den auktoritära och militärpatriotiska vändningen allt tydligare, men Norge och andra västländer hängde inte med i förändringen. Efter annekteringen av Krim 2014 accelererade utvecklingen. Ryssland började, konstaterade Bones under seminariet, att använda minnesceremonierna mer aktivt och försökte i allt högre grad kontrollera deras politiska innebörd. Efter 2022 blev provokationerna tydligare. Bones använde här begreppet reflexiv kontroll: att konstruera situationer på ett sådant sätt att motpartens tänkbara reaktioner redan finns inbyggda i den egna strategin på ett sådant sätt Ryssland gynnas av Norges agerande. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Men framför allt landade Bones i begreppet subversion som ett </span><i><span style="font-weight: 400;">”försök att försvaga en stat, organisation eller institution, eller förändra dess beteende,  genom att exploatera och manipulera dess egna institutioner, lojaliteter, traditioner och identiteter.”</span></i></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det är en viktig beskrivning av begreppet eftersom den förklarar varför subversion i sin natur inte alltid ser fientlig ut från början: </span><i><span style="font-weight: 400;">”Det kan uppträda i en mer hotfull form. Men det kan också framstå som en gåva – något jag ger dig eller något jag delar med dig: en inbjudan till en gemensam historia, ett vänskapsavtal, ett kulturutbyte eller en kransnedläggningsceremoni. Därefter kan det återanvändas, laddas med ny betydelse och förvandlas till ett vapen.”</span></i></p>
<div id="attachment_20235" style="width: 698px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6864.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20235" class=" wp-image-20235" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6864-1024x768.jpg" alt="" width="688" height="516" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6864-1024x768.jpg 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6864-300x225.jpg 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6864-768x576.jpg 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6864-1536x1152.jpg 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6864-287x215.jpg 287w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6864.jpg 1600w" sizes="auto, (max-width: 688px) 100vw, 688px" /></a><p id="caption-attachment-20235" class="wp-caption-text">Kirkenes har runt 3000 invånare, och fick status som stad först 1998. Staden bombades 300 gånger under andra världskriget. Foto: Patrik Oksanen</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">En vänskapsgåva kan också mycket väl vara genuin när den ges, men förhållandena och institutionerna kan förändras över tid och sedan kan gåvan användas på ett helt annat sätt än vad det var tänkt som. Bones varnade också för föreställningen att problemet försvinner om kriget i Ukraina upphör: </span><i><span style="font-weight: 400;">”Om kriget skulle ta slut om ett år eller så skulle det inte innebära slutet på hybridhoten mot Norge. Aktiva åtgärder mot länder som Norge kommer, tror jag, att fortsätta i många år.”</span></i></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det kräver en mental omställning. Europa har länge haft en tendens att betrakta Ryssland som en serie kriser som kan hanteras tills de går över. Tjetjenien 1999, Georgien 2008, Krim 2014 och det fullskaliga kriget mot Ukraina från 2022.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Men vi borde veta bättre nu. Konfrontationen handlar om mer än den aktuella frontlinjen i Ukraina. Den handlar om Europas säkerhetsordning, om ryska anspråk på imperieställning och inflytelsesfärer. Det är två radikalt olika föreställningar om hur suveräna stater får agera.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Därför måste motståndskraften också byggas lokalt underströk Bones: ”Det är ofta lokala människor, kommunen och andra organisationer som utsätts. Därför är de lokala samhällena och institutionerna mycket viktiga förstahandsaktörer när det gäller hybridhot.”</span></p>
<div id="attachment_20236" style="width: 524px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6952.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20236" class=" wp-image-20236" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6952-768x1024.jpg" alt="" width="514" height="685" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6952-768x1024.jpg 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6952-225x300.jpg 225w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6952-1152x1536.jpg 1152w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6952-161x215.jpg 161w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_6952.jpg 1200w" sizes="auto, (max-width: 514px) 100vw, 514px" /></a><p id="caption-attachment-20236" class="wp-caption-text">Bara 5 mil från Ryssland ligger Vardö med radaranläggningarna. Staden grundades 1789 och har cirka 1700 invånare medan fästningen Vardöhus går tillbaka till tidigt 1300-tal.<i style="font-size: 16px;"> </i></p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">Ett annat exempel på detta kan hämtas från Vardö, som ligger norr om Kirkenes. Det är den östligaste belägna tätorten i Norge, och den enda som har arktiskt klimat året om. Ön är känd i säkerhetspolitiska sammanhang för den stora </span><a href="https://en.wikipedia.org/wiki/GLOBUS"><span style="font-weight: 400;">norska radaranläggningen</span></a><span style="font-weight: 400;"> som både följer rörelser på Kolahalvön där den ryska andraslagsförmågan finns och i rymden. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">I Vardö, och på andra delar längs kusten, har den historiska </span><a href="https://sv.wikipedia.org/wiki/Pomorhandeln"><span style="font-weight: 400;">pomorhandeln</span></a><span style="font-weight: 400;"> utnyttjats stegvis. Pomorhandeln, eller även russehandel, var handel mellan kustfolken, en del av historien. Och handeln innebar att människor bodde, levde och dog på olika platser. På Steilneset i Vardö står sedan 2011 ett stort rysk-ortodoxt kors som är rest nära vad som uppges vara gravar efter ryska pomorer och säsongsarbetare. Korset tillkom i samband med 20-årsjubileet av vänortssamarbetet med Archangelsk och hade en genuin lokalhistorisk förankring i århundraden av handel. Men det är inte det enda korset som rysk-ortodoxa kyrkan varit med och</span><a href="https://www.aftenposten.no/meninger/kronikk/i/EQnxKo/norge-er-under-russisk-minnepolitisk-press"><span style="font-weight: 400;"> rest vid pomorgravar</span></a><span style="font-weight: 400;">. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Konferenser, kors och kultur fick gradvis sällskap av </span><a href="https://www.thebarentsobserver.com/security/with-local-support-bishop-aleksandr-of-plesetsk-has-a-desire-to-build-orthodox-chapel-next-to-vardo-radar/163252"><span style="font-weight: 400;">FSB:s veteranförening Skölden</span></a><span style="font-weight: 400;">, FSB är den ryska säkerhetstjänsten som är arvtagare till KGB som var partiets sköld och svärd. Och så kom den kyrka som Stalin ställde under KGB:s föregångares kontroll 1943, Moskvapatriarkatet, allt mer. Platsen med korset fick efter hand en tydligare rysk ceremoniell betydelse, med ortodoxa gudstjänster och ryska minnesresor. Nästa steg var betydligt mer ambitiöst. Under ett besök</span><a href="https://www.thebarentsobserver.com/news/apparently-god-himself-commanded-the-russian-orthodox-bishop-to-build-a-chapel-right-under-nato-radars/440070"><span style="font-weight: 400;"> fick en biskop uppenbarelse från Gud</span></a><span style="font-weight: 400;">, ett kapell skulle byggas! På denna plats, här i Vardö!</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det fanns historia att falla tillbaka på för uppenbarelsen, för redan 1889 hade en rysk munk i ett kloster föreslagit ett kapell för de många ryssar som fanns här delar av året. Det byggdes också en träkyrka i Arkhangelsk som var avsedd att plockas isär och skeppas till Vardö, men frågan om tillstånd rann ur sanden av många skäl. Så med den historiska inspirationen arbetade lokala norska och rysk-ortodoxa aktörer för ett permanent kapell i samma område från 2017 och framåt.</span></p>
<div id="attachment_20237" style="width: 830px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7005.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20237" class=" wp-image-20237" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7005-1024x768.jpg" alt="" width="820" height="615" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7005-1024x768.jpg 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7005-300x225.jpg 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7005-768x576.jpg 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7005-1536x1152.jpg 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7005-287x215.jpg 287w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7005.jpg 1600w" sizes="auto, (max-width: 820px) 100vw, 820px" /></a><p id="caption-attachment-20237" class="wp-caption-text">Pomorkorset på Steilneset blickar upp på radarn. Fem mil bort över havet ligger Ryssland. Några minuters promenad från korset ligger platsen där kyrkan skulle ligga. Foto Patrik Oksanen</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">Patriark Kirill välsignade projektet och 2020 hade en plats vid tunnelmynningen till fastlandet identifierats. Det som först presenterats som ett litet pomorkapell utvecklades till en projekterad, närmare 17 meter hög träkyrka, ritad av en arkitektbyrå i Sankt Petersburg; timmerstommen uppgavs redan ha tillverkats i Onega. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Platsen var väl vald. Från korset och det tänkta kapellområdet dominerar de vita radarkupolerna utsikten. Globus-anläggningen har länge varit föremål för rysk kritik, och en inblandad rysk prästs bakgrund i den ryska militären och vetskapen om hur nära banden är mellan rysk underrättelsetjänst och kyrka gjorde saken inte bättre. </span><a href="https://www.thebarentsobserver.com/security/with-local-support-bishop-aleksandr-of-plesetsk-has-a-desire-to-build-orthodox-chapel-next-to-vardo-radar/163252"><span style="font-weight: 400;">Kyrkan blev aldrig uppförd</span></a><span style="font-weight: 400;">, pandemin saktade ned projektet och fullskaliga kriget omöjiggjorde det helt. Norge och Vardö slapp den historia som Västerås nu dras med, att ha en ryskortodox kyrka intill Sveriges tredje längsta landningsbana. </span></p>
<div id="attachment_20238" style="width: 781px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7133.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20238" class=" wp-image-20238" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7133-1005x1024.jpg" alt="" width="771" height="786" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7133-1005x1024.jpg 1005w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7133-294x300.jpg 294w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7133-768x783.jpg 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7133-211x215.jpg 211w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/IMG_7133.jpg 1206w" sizes="auto, (max-width: 771px) 100vw, 771px" /></a><p id="caption-attachment-20238" class="wp-caption-text">Ritning av det planerade rysk-ortodoxa kapellet i Vardø. Projektet ritades 2021 av Arkitektverkstad Mamoshin i Sankt Petersburg. Byggnaden skulle bli närmare 17 meter hög. Illustrationen kommer från Arkitektverkstad Mamoshin.</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">Prästerna har också en central roll under 2010-talet som återkommande aktörer i den ryska minnespolitiken i Nordnorge. Det går betydligt längre än kapellet och korset. Präster deltog i de patriotiska minnesturerna tillsammans med diplomater, politiker och FSB-veteranerna i Skölden, förrättade böner vid krigsmonument och gav den historiska berättelsen en religiös inramning. Ett rysktillverkat partisanmonument vid Persfjord invigdes gemensamt av den </span><a href="https://plesetsk.cerkov.ru/2018/07/27/episkop-pleseckij-i-kargopolskij-aleksandr-prinyal-uchastie-v-otkrytii-pamyatnika-v-norvegii/"><span style="font-weight: 400;">ryske biskopen Aleksandr Zajtsev</span></a><span style="font-weight: 400;">, som deltog med patriark Kirills välsignelse, och en norsk biskop. Kyrkan är alltså en viktig aktör i den gränsöverskridande minneskultur som gav ryska monument och historiska narrativ legitimitet på norsk mark.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Vardö kommun har insett utmaningen som de står inför och under en ny borgmästare, Tor-Erik Labahå, har det tagits fram </span><a href="https://www.thebarentsobserver.com/opinions/russian-active-measures-in-eastern-finnmark-norway/151169"><span style="font-weight: 400;">guidelines till minnespolitiken</span></a><span style="font-weight: 400;">. Borgmästaren har också drivit att plocka bort monument, däribland sådana som har finansierats av FSB-veteranerna i föreningen Skölden. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Finland illustrerar samma grundläggande mekanismer som Estland och Nordnorge när det gäller den ryska historiekrigföringen, men från ett tredje perspektiv. Till Nordnorge kom Röda armén som befriare, till Narva som ockupanter medan i fallet Finland så nådde Sovjetunionen inte in i dagens Finland, men Finland fick avstå territorier som idag ligger i Ryssland. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Finland, precis som Estland, hamnade i sovjetisk sfär efter Molotov-Ribbentroppakten. Stalin misslyckades med både hybridkrig och anfallskrig 1939-1940, som slutade i landvinningar i mars 1940. Finland fick en kort andingspaus, Stalins målsättning låg fast. Finlands förhoppningar om ett nordiskt neutralitetsblock efter vinterkriget grusades av Tysklands angrepp på Danmark och Norge 9 april 1940, och sedan att Berlin och Moskva båda sade nej till ett svenskt-finländskt försvarsförbund. Placerad mellan den grekiska mytologins Skylla (klippmonster) och Karybdis (malström), valde Finland att under fortsättningskriget 1941-1944 att strids på samma sida som Nazityskland mot Sovjetunionen. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det är alltså en komplicerad historia. Och just därför är den användbar för den som vill manipulera, vilket var mitt bidrag i seminariet &#8211; att prata om </span><a href="https://mpf.se/publikationer/publikationer/2025-12-11-historien-som-slagfalt-rysslands-paverkanskampanj-mot-finland-2025"><span style="font-weight: 400;">MPF-rapporten Historien som slagfält.</span></a><span style="font-weight: 400;"> I den ryska berättelsen försvinner sammanhanget. Finland blir rätt och slätt ”nazistisk allierad”, Stalins skuld till andra världskrigets utbrott, vinterkriget och fortsatta ambitioner mot Finland under den så kallade mellanfreden sopas bort. Istället vevar ryskpropaganda falska anklagelser om folkmord, gaskamrar och revanschism. Historiska fotografier fogas samman med dagens Nato-medlemskap, bilder på Hitler och Mannerheim läggs sida vid sida med Zelenskyj och Stubb. Så hamras fiendebilder av nazister och nazistkolloboratörer in. Eller som jag konstaterade under seminariet:  ”Ryssarna är bra på att hitta områden som går att exploatera. Det är detta rysk informationskrigföring handlar om: att splittra.”</span></p>
<div id="attachment_20239" style="width: 1034px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Finlandsrapporten.png"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20239" class="size-large wp-image-20239" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Finlandsrapporten-1024x574.png" alt="" width="1024" height="574" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Finlandsrapporten-1024x574.png 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Finlandsrapporten-300x168.png 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Finlandsrapporten-768x431.png 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Finlandsrapporten-1536x861.png 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Finlandsrapporten-380x213.png 380w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Finlandsrapporten-943x530.png 943w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Finlandsrapporten.png 1562w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></a><p id="caption-attachment-20239" class="wp-caption-text">En av bilderna i Patrik Oksanens presentation som visades i Kirkenes</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">Effektiv informationspåverkan kräver inte att man planterar en helt ny föreställning. Ofta räcker det att hitta en verklig historisk nerv och fortsätta trycka på den. Målet är effekt. Misstro. Konflikt. Tvekan. Effekten av sådana berättelser ska inte bedömas utifrån ett enskilt inlägg, en enskild artikel eller ett enskilt tv-program. Narrativ sker inte över en natt, det görs under lång tid och repititivt. Det är lätt att underskatta betydelsen av detta. Demokratiska samhällen arbetar gärna i nyhetscykler. En falsk uppgift granskas, bemöts och betraktas därefter som avklarad. Vi har ju sagt hur det är en gång, det räcker väl?</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Påverkansoperationen arbetar annorlunda. Påståendet återkommer, återkommer och återkommer. Formerna kan variera, en tv-dokumentär, en bok, en bild i en telegramkanal, en tidigare brittisk parlamentsledamot på twitter, ett uttalande från det ryska utrikesdepartementet, en predikan från en patriark, en essä från en tidigare president eller en nyhetsartikel. Till sist är det en sanning. Till det kommer juridiska beslut, omskrivna skolböcker och det fysiska rummet omdanas. I fallet Finland under 2025 så har monument förstörts på den ryska sidan av gränsen. Monument som restes tillsammans av finska och ryska aktörer på 1990-talet när den gemensamma historien kunde närmas från olika håll och det fanns en vilja till förståelse. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Propagandan är bredare än att bara rikta sig till Finland, att den sker på engelska och ryska visar tydligt att det finns åtminstone tre målgrupper: </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Den viktigaste målgruppen är den ryska befolkningen som ska vänjas vid det eviga kriget, med eviga hotet. Befolkningen ska inte bara härdas av dagens krig mot Ukraina utan förberedas för nästa krig. Hotet kommer från alla som inte vill ge Ryssland det Ryssland vill ha. Offren för det ryska imperiets strävan görs till angripare. När bilder av Finland och Sverige under andra världskriget kopplas till dagens Nato-medlemskap skapas en berättelse om ett återuppståndet militärt hot från väst. På seminariet visade jag exempel på detta och hur historiska bilder på detta sätt fogas samman med dagens säkerhetspolitiska verklighet: </span><i><span style="font-weight: 400;">”Ni ser hur man binder samman historien med dagens hot. Det gör det möjligt för en rysk publik att direkt associera Finland, och i det här fallet även Sverige, med nazismen. Det är ett sätt att förbereda den egna befolkningen för krig.”</span></i></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Den andra målgruppen är det angripna landets eget samhälle. Där handlar det om att skapa splittring, polarisering och osäkerhet genom att väcka känslor när sårbarheter exploateras. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Den tredje målgruppen är resten av världen. Människor långt från Norden (det gäller nog också oss svenskar) har sällan någon djupare kunskap om Nordnorge under andra världskriget, Finlands vinterkrig och fortsättningskrig eller de baltiska staternas ockupationshistoria. Därmed kan utrymmet vara större för en enkel och ihärdigt upprepad berättelse. Det är därför vi inte kan nöja oss med att konstatera att den egna befolkningen nog känner sin historia och inte är så sårbar. Den internationella arenan spelar också roll. Vid nästa krig blir också frågan vad en beslutsfattare, journalist eller väljare tusentals kilometer bort tror sig veta om vem som är skyldig till vad. Om den ryska berättelsen redan har etablerat internationellt att Finland, Estland eller Ukraina är ”nazistiska”, ”russofobiska” eller aggressiva stater har informationsoperationen skapat ett strategiskt försprång.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Mot slutet av seminariet i Kirkenes kom en central fråga från publiken: Hur kommer vi ur den reaktiva positionen?</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Att enbart reagera fungerar inte. Vi behöver förstå och känna igen narrativen i förväg, och fylla utrymmet med en egen berättelse om vad som faktiskt var. Ibland kallas det för “prebunking” som är mer effektivt än det som kommer i efterhand, “debunking”. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det kräver att vi förstår vilka historiska sårbarheter som kan exploateras och gör befolkningen förtrogna med metoderna. Men framför allt handlar det om att vi måste förstå vad Ryssland strävar efter och att det inte kommer att försvinna. Det betyder inte att demokratiska stater ska skapa sin egen historiepropaganda. Tvärtom. Ett öppet samhälles styrka ligger i att kunna bära en komplicerad historia, att förstå vad som står på spel och engagera medborgarnas vilja till en bättre framtid. Demokratin behöver inte en fläckfri och enkel historia. </span></p>
<ul>
<li style="font-weight: 400;" aria-level="1"><span style="font-weight: 400;">Finlands historia under andra världskriget är komplicerad.</span></li>
<li style="font-weight: 400;" aria-level="1"><span style="font-weight: 400;">Estlands historia är komplicerad.</span></li>
<li style="font-weight: 400;" aria-level="1"><span style="font-weight: 400;">Norges relation till Sovjetunionen är komplicerad.</span></li>
<li style="font-weight: 400;" aria-level="1"><span style="font-weight: 400;">Sveriges historia är komplicerad.</span></li>
</ul>
<p><span style="font-weight: 400;">Historien innehåller mod, opportunism, skuld, hjältemod, misstag, tragedier och moraliska gråzoner. Det är inget problem, så länge vi inte gör det till ett problem för att vi börjar tror att vår historia måste vara perfekt för att vårt samhälle ska vara försvarbart.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Den auktoritära staten behöver däremot den perfekta historien, med ett folk, en sanning, en seger, en hjälte och en fiende. Framför allt behöver den auktoritära staten fienden för att förtrycka sitt folk. Därför måste nederlag förklaras bort, övergrepp döljas och komplexiteten reduceras. Den sovjetiska segern 1945 kan inte bara få vara ett oerhört historiskt faktum. Den måste också bevisa att dagens Ryssland har rätt.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Demokratin hanterar det komplexa; vi kan säga att Röda armén befriade delar av Nordnorge, att det också fanns krafter i Sovjetunionen som ville ha permanent militär närvaro och samtidigt tala om Stalins diktatur och skuld till andra världskriget. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Vi kan konstatera Finlands samarbete med Nazityskland och samtidigt förstå den geopolitiska situation som Finland befann sig i. Vi kan minnas den enskilde sovjetiske soldatens offer utan att acceptera Putins krig. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Vi kan tala om de baltiska staternas svåra frihetsväg under 1900-tal utan att överlämna historieskrivningen åt Moskva.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det är inte en svaghet. Det är vår styrka.</span></p>
<div id="attachment_20229" style="width: 720px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Museichefen.png"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-20229" class=" wp-image-20229" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Museichefen-832x1024.png" alt="" width="710" height="874" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Museichefen-832x1024.png 832w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Museichefen-244x300.png 244w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Museichefen-768x945.png 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Museichefen-175x215.png 175w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/10/Museichefen.png 878w" sizes="auto, (max-width: 710px) 100vw, 710px" /></a><p id="caption-attachment-20229" class="wp-caption-text">“Minnet av segern rättfärdigar inte krigsbrott”. Skärmdump från Facebook.</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">Ryssland försöker reducera historien till ett vapen.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Vårt svar behöver vara att känna historien bättre, förstå hur den kan manipuleras, men även försvara institutionerna och människorna som gör ett öppet samtal om det förflutna möjligt.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Maria Smorževskihh-Smirnova avslutade sin presentation genom att återvända till budskapet som hon postade på sin Facebooksida 9 maj 2026 tillsammans med bilden på Putin som krigsförbrytare: </span></p>
<p><i><span style="font-weight: 400;">”Minnet av segern rättfärdigar inte krigsbrott.”</span></i></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det är ett budskap om historien, nuet och framtiden. I Europa 2026 är det samtidigt säkerhetspolitik.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;"><br />
</span><b><i>Patrik Oksanen</i></b><i><span style="font-weight: 400;"> är Resident senior fellow vid Frivärld</span></i></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><b>Läs mer: </b></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Frivärldrapporter om historien:</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Controlling the Past av Gudrun Persson </span><a href="https://frivarld.se/rapporter/controlling-the-past/"><span style="font-weight: 400;">https://frivarld.se/rapporter/controlling-the-past/</span></a></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Russia´s victim narrative av Stefan Forss </span><a href="https://frivarld.se/rapporter/russias-victim-narrative/"><span style="font-weight: 400;">https://frivarld.se/rapporter/russias-victim-narrative/</span></a><span style="font-weight: 400;"> </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Kremls Historievapen av Patrik Oksanen </span><a href="https://frivarld.se/rapporter/kremls-historievapen/"><span style="font-weight: 400;">https://frivarld.se/rapporter/kremls-historievapen/</span></a><span style="font-weight: 400;"> </span></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><span style="font-weight: 400;">Rysslands hemliga krig mot Sverige </span><a href="https://www.adlibris.com/sv/bok/rysslands-hemliga-krig-mot-sverige-hybridkriget-inifran-sabotage-desinformation-och-nyttiga-idioter-9789179654146"><span style="font-weight: 400;">https://www.adlibris.com/sv/bok/rysslands-hemliga-krig-mot-sverige-hybridkriget-inifran-sabotage-desinformation-och-nyttiga-idioter-9789179654146</span></a><span style="font-weight: 400;"> </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">MPF-rapport: Historien som slagfält &#8211; Rysslands påverkans kampanj mot Finland 2025 </span><a href="https://mpf.se/publikationer/publikationer/2025-12-11-historien-som-slagfalt-rysslands-paverkanskampanj-mot-finland-2025"><span style="font-weight: 400;">https://mpf.se/publikationer/publikationer/2025-12-11-historien-som-slagfalt-rysslands-paverkanskampanj-mot-finland-2025</span></a><span style="font-weight: 400;"> </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Hybridcenter-rapport: Hybrid threats in high latitudes: Facing Russia on Svalbard. </span><span style="font-weight: 400;"> </span><a href="https://www.hybridcoe.fi/publications/hybrid-threats-in-high-latitudes-facing-russia-on-svalbard/"><span style="font-weight: 400;">https://www.hybridcoe.fi/publications/hybrid-threats-in-high-latitudes-facing-russia-on-svalbard/</span></a><span style="font-weight: 400;"> </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Journal of Soviet and Post-Soviet Politics and Society Special Issue: The Politics of World War II Memories in the North </span><a href="https://www.ibidem.eu/out/media/vlb_9783838280554_2.pdf"><span style="font-weight: 400;">https://www.ibidem.eu/out/media/vlb_9783838280554_2.pdf</span></a></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Hemsida för museet i Narva: </span><a href="https://narvamuuseum.ee/en/esileht/"><span style="font-weight: 400;">https://narvamuuseum.ee/en/esileht/</span></a></p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/reserapport-fran-nordnorge-historien-slagfalt-som-splittrar-samhallen/">Reserapport från Nordnorge: Historiens slagfält som splittrar samhällen</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så ser en säker agenda för svensk utrikes- och säkerhetspolitik ut </title>
		<link>https://frivarld.se/sakerhetsradet/sa-ser-en-saker-agenda-for-svensk-sakerhetspolitik-ut/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Victor Blomberg]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 11 Sep 2026 09:40:26 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://frivarld.se/?post_type=sakerhetsradet&#038;p=20052</guid>

					<description><![CDATA[<p>Den tyska regeringen meddelade förra veckan att Ryssland bär ansvar för den drönare med sprängämnen som oskadliggjordes vid flygplatsen i Leipzig i början av augusti. Det finns goda skäl för att utrikes- och säkerhetspolitiken hade kunnat dominera valrörelsen. Det gör den inte. En förklaring sägs vara att det till stor del råder politisk enighet inom [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/sa-ser-en-saker-agenda-for-svensk-sakerhetspolitik-ut/">Så ser en säker agenda för svensk utrikes- och säkerhetspolitik ut </a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-5-scaled.png"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-20062" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-5-scaled.png" alt="" width="2560" height="1439" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-5-scaled.png 2560w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-5-300x169.png 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-5-1024x576.png 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-5-768x432.png 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-5-1536x864.png 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-5-2048x1151.png 2048w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-5-380x215.png 380w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-5-943x530.png 943w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-5-1886x1060.png 1886w" sizes="auto, (max-width: 2560px) 100vw, 2560px" /></a></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Den tyska regeringen meddelade förra veckan att Ryssland bär ansvar för den drönare med sprängämnen som oskadliggjordes vid flygplatsen i Leipzig i början av augusti. Det finns goda skäl för att utrikes- och säkerhetspolitiken hade kunnat dominera valrörelsen. Det gör den inte.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">En förklaring sägs vara att det till stor del råder politisk enighet inom försvars- och säkerhetspolitiken. Det är bra. Alternativet vore närmast otänkbart. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Men den relevanta frågan är vad som behöver göras framåt och om regeringsalternativen agerat framsynt, genomtänkt och med kraft  tidigare. Säkerhetspolitik handlar om att hela tiden bygga säkerhet och handlingsutrymme.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Enigheten om Nato formades exempelvis under extrema förhållanden våren 2022, när Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Dessförinnan var motståndet både ideologiskt och profilerat. Att Magdalena Andersson som statsminister &#8211; efter invasionen &#8211; hävdade att ett svenskt Natomedlemskap skulle vara ”destabiliserande” var ingen slump. Det var regeringens linje.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">I april 2015, ett drygt år efter Rysslands annektering av Krim, hävdade Anderssons företrädare Stefan Löfven att det var önskvärt att Sverige och Finland utgjorde ”fria ytor” mellan Nato och Ryssland. På den socialdemokratiska kongressen i november 2021 satte försvarsminister Peter Hultqvist sin heder i pant på att det inte skulle bli ett svenskt Natomedlemskap. Medvetet beskar man Sveriges handlingsutrymme.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">I juli 2021 hade Putin i en uppmärksammad essä ifrågasatt den ukrainska nationens rätt att existera och i december skulle Kreml kräva en ny europeisk säkerhetsordning.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Att Socialdemokraterna under mycket turbulenta former till slut ändrade uppfattning var bra. Samtidigt beskar åratal av önsketänkande och ideologiska föreställningar om alliansfriheten vårt handlingsutrymme. En minut i tolv övergav man en linje man två minuter i tolv beskrivit som helig.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Regeringsalternativen behöver ses i detta ljus. Men också utifrån vad som behöver göras framåt.</span></p>
<p><b>Svensk utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik har stora uppgifter framför sig. Det handlar bland annat om:</b></p>
<ul>
<li>
<h3><span style="font-weight: 400;">Fortsatt och utvecklat stöd till Ukraina</span></h3>
</li>
</ul>
<p>Ukrainas folk kämpar inte bara för sitt lands överlevnad, utan för oss och den civilisation vi tillhör. En regering måste ha förmåga att bibehålla och öka Sveriges stöd.</p>
<ul>
<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">
<h3><span style="font-weight: 400;">Fortsatt ambitiös upprustning av Sveriges försvar</span></h3>
</li>
</ul>
<p><span style="font-weight: 400;">Den upprustning av försvaret som pågår måste fortsätta. 3,5 procent är en bottenplatta. Investeringar behöver prioriteras och fokuseras för att översättas i förmåga.</span></p>
<ul>
<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">
<h3><span style="font-weight: 400;">Ett svenskt engagemang och ledarskap i och för Nato</span></h3>
</li>
</ul>
<p><span style="font-weight: 400;">Sverige har under två års tid blivit en viktig Natomedlem. Toppmötet i Ankara var en stor framgång. Vi ska fortsätta att fördjupa vår roll.</span></p>
<ul>
<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">
<h3><span style="font-weight: 400;">Ett starkare och mer konkurrenskraftigt EU</span></h3>
</li>
</ul>
<p><span style="font-weight: 400;">EU behöver stärka sin utrikes- och säkerhetspolitiska roll. Det kräver reformer av regelverk, men också att unionens konkurrenskraft stärks. EUs ekonomiska styrka är bas för dess geopolitiska förmåga.</span></p>
<ul>
<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">
<h3><span style="font-weight: 400;">Ett fördjupat nordiskt samarbete</span></h3>
</li>
</ul>
<p><span style="font-weight: 400;">Vi behöver fortsätta integrationen i Norden och runt Östersjön. På försvarsområdet, i ekonomin och på andra områden som knyter oss närmare varandra.</span></p>
<ul>
<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">
<h3><span style="font-weight: 400;">Mer frihandel och strategiska samarbeten </span></h3>
</li>
</ul>
<p><span style="font-weight: 400;">I en tid av global handelspolitisk osäkerhet behöver EU och Sverige vara en tydlig kraft för fri och öppen handel. Vi behöver fler och djupare handelsavtal. Det är viktigt för ekonomin, men också för våra strategiska relationer.</span></p>
<ul>
<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">
<h3><span style="font-weight: 400;">En ekonomisk politik för säkerhet och motståndskraft</span></h3>
</li>
</ul>
<p><span style="font-weight: 400;">Ett starkt näringsliv finansierar ett starkt försvar och företagen är idag en helt central del av vårt totalförsvar. Svensk säkerhet förutsätter en politik för företagande, investeringar och arbete.</span></p>
<ul>
<li style="font-weight: 400;" aria-level="1">
<h3><span style="font-weight: 400;">Fortsatt reformering av biståndspolitiken</span></h3>
</li>
</ul>
<p><span style="font-weight: 400;">Sverige har lagt om och fokuserat biståndspolitiken. Det volyminriktade enprocentmålet är avskaffat. Omläggningen har också möjliggjort viktiga delar av vårt stöd till Ukraina. Den linjen behöver ligga fast.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">På dessa områden är Sverige på rätt väg sedan några år tillbaka. Men kraven framöver kommer inte att bli mindre. Regeringsalternativen ska bedömas utifrån förmåga att bedöma säkerhetsläge och utmaningar. Men också utifrån hur olika partier förstått och agerat historiskt. En sådan bedömning talar starkt emot ett regeringsskifte.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;"><strong>Fredrik Johansson</strong>, senior fellow Frivärld och författare av briefing pappret &#8217;</span><i><span style="font-weight: 400;">Utrikespolitisk agenda 2030: Åtta punkter för ett säkrare Sverige&#8217; </span></i><span style="font-weight: 400;">(Frivärld 2026).</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;"><strong>Gunnar Hökmark</strong>, ordförande tankesmedjan Frivärld</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;"><strong>Anna Rennéus Guthrie</strong>, chef Frivärld</span></p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/sa-ser-en-saker-agenda-for-svensk-sakerhetspolitik-ut/">Så ser en säker agenda för svensk utrikes- och säkerhetspolitik ut </a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Måndagar för frihet: Ukrainas självständighetsdag</title>
		<link>https://frivarld.se/sakerhetsradet/mandagar-for-frihet-ukrainas-sjalvstandighetsdag/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Karl Agell]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 07 Sep 2026 12:00:24 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://frivarld.se/?post_type=sakerhetsradet&#038;p=19984</guid>

					<description><![CDATA[<p>Varje måndag klockan tolv samlas Måndagsrörelsen på Norrmalmstorg i Stockholm för att visa stöd för Ukrainas kamp mot Rysslands anfallskrig. Rörelsen har historiska anor, den första Måndagsrörelsen ägde rum i mars 1990 och samlades på samma torg till stöd för de baltiska staternas självständighet från Sovjetunionen, en kamp som kröntes med framgång hösten 1991. Minnet [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/mandagar-for-frihet-ukrainas-sjalvstandighetsdag/">Måndagar för frihet: Ukrainas självständighetsdag</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<h1><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder.png"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-large wp-image-19988" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-1024x576.png" alt="" width="1024" height="576" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-1024x576.png 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-300x169.png 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-768x432.png 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-380x215.png 380w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder-943x530.png 943w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Sakerhetsradet-bilder.png 1366w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></a></h1>
<p><span style="font-weight: 400;">Varje måndag klockan tolv samlas Måndagsrörelsen på Norrmalmstorg i Stockholm för att visa stöd för Ukrainas kamp mot Rysslands anfallskrig. Rörelsen har historiska anor, den första Måndagsrörelsen ägde rum i mars 1990 och samlades på samma torg till stöd för de baltiska staternas självständighet från Sovjetunionen, en kamp som kröntes med framgång hösten 1991. Minnet av den lever kvar i monumentet Frihetens källa, invigt på torget 1994.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Dagarna efter Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 återuppstod rörelsen på initiativ av bland annat Gunnar Hökmark – som även ledde Måndagsmötena på 90-talet. Snart därefter anslöt Fredrik Malm som medvärd. Budskapet är detsamma nu som då, de fria nationernas rätt att bestämma över sin egen framtid. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Måndagen den 24 augusti var det Ukrainas självständighetsdag, datumet då landet 1991 förklarade sig fritt från Sovjetunionen.</span></p>
<div id="attachment_19990" style="width: 379px" class="wp-caption alignleft"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100201687-scaled.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-19990" class="wp-image-19990" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100201687-scaled-e1788781255513-1024x819.jpg" alt="" width="369" height="295" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100201687-scaled-e1788781255513-1024x819.jpg 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100201687-scaled-e1788781255513-300x240.jpg 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100201687-scaled-e1788781255513-768x614.jpg 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100201687-scaled-e1788781255513-1536x1229.jpg 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100201687-scaled-e1788781255513-269x215.jpg 269w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100201687-scaled-e1788781255513.jpg 1920w" sizes="auto, (max-width: 369px) 100vw, 369px" /></a><p id="caption-attachment-19990" class="wp-caption-text">Mötet inleddes i vanlig ordning av Gunnar Hökmark och Fredrik Malm. De påminner oss alla om varför vi är där, varför vi måste fortsätta vara där, och varför Ukraina måste vinna.</p></div>
<div id="attachment_19991" style="width: 355px" class="wp-caption alignleft"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100456882-scaled-e1788781697991.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-19991" class="wp-image-19991" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100456882-scaled-e1788781697991-1024x895.jpg" alt="" width="345" height="301" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100456882-scaled-e1788781697991-1024x895.jpg 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100456882-scaled-e1788781697991-300x262.jpg 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100456882-scaled-e1788781697991-768x671.jpg 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100456882-scaled-e1788781697991-1536x1342.jpg 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100456882-scaled-e1788781697991-246x215.jpg 246w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_100456882-scaled-e1788781697991.jpg 1908w" sizes="auto, (max-width: 345px) 100vw, 345px" /></a><p id="caption-attachment-19991" class="wp-caption-text">De följs av Tymur Vasylyshyn, som sjunger Ukrainas nationalsång. Tymur anlände till Sverige kort efter invasionen i februari 2022 och har sedan dess varit Norrmalmstorgs trubadur. Vid detta tillfälle var han iklädd kostym, med en medalj han fått från Försvarsmakten.</p></div>
<p>&nbsp;</p>
<p>&nbsp;</p>
<div id="attachment_19994" style="width: 649px" class="wp-caption aligncenter"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-1.png"><img loading="lazy" decoding="async" aria-describedby="caption-attachment-19994" class="wp-image-19994" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-1-1024x1024.png" alt="" width="639" height="639" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-1-1024x1024.png 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-1-300x300.png 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-1-150x150.png 150w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-1-768x768.png 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-1-215x215.png 215w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-1.png 1080w" sizes="auto, (max-width: 639px) 100vw, 639px" /></a><p id="caption-attachment-19994" class="wp-caption-text">Vid ett vanligt måndagsmöte är det ett antal hundra åhörare med dussintals flaggor. Uppslutningen var än starkare på självständighetsdagen – det var även en skolklass i publiken. Ovan syns bland annat Ukrainas flagga, de baltiska staterna, samt fanan för Kastuś Kalinoŭskaha-regementet. Förbandet består av frivilliga belarusier som slåss på Ukrainas sida</p></div>
<p><span style="font-weight: 400;">D</span><span style="font-weight: 400;">agen höll ett högt tempo med starka talare. Efter Tymurs sång välkomnade vi Miljöpartiets språkrör Amanda Lind (nere, mitten)  upp på bänken – det breda politiska stödet för Sveriges stöd till Ukraina visas gång på gång på torget med företrädare från samtliga partier. Därefter uppträdde Maria Sur (ovan, mitten) för oss. Även hon är från Ukraina och sjöng sin sång </span><i><span style="font-weight: 400;">Never Give Up</span></i><span style="font-weight: 400;">, som hon ställde upp med i Melodifestivalen 2023.</span></p>
<p><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-2.1.png"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-large wp-image-19997" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-2.1-1024x1024.png" alt="" width="1024" height="1024" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-2.1-1024x1024.png 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-2.1-300x300.png 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-2.1-150x150.png 150w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-2.1-768x768.png 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-2.1-215x215.png 215w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/Kollage-2.1.png 1080w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></a></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Sedan hörde torget från Rutger Brattström (vänster, mitten) vid Timbro, som presenterade den första samlingsvolymen av den ukrainska poeten Taras Sjevtjenkos dikter på svenska. Rutger har skrivit mycket om kriget, bland annat om sin nära vän Edvard Selander som stupade i Ukraina. Mötets sista talare var Lars Ångström (ovan, höger), som har en lång bakgrund i svensk försvarspolitik och även i Riksdagen. Han höll brandtal om att Sveriges stöd till Ukraina måste öka snarare än bibehållas, och att Ukraina måste vinna och inte bara hålla.</span></p>
<p><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_104640959-scaled-e1788782084320-1536x574a.jpg"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-large wp-image-20030" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_104640959-scaled-e1788782084320-1536x574a-1024x383.jpg" alt="" width="1024" height="383" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_104640959-scaled-e1788782084320-1536x574a-1024x383.jpg 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_104640959-scaled-e1788782084320-1536x574a-300x112.jpg 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_104640959-scaled-e1788782084320-1536x574a-768x287.jpg 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_104640959-scaled-e1788782084320-1536x574a-380x142.jpg 380w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/09/PXL_20260824_104640959-scaled-e1788782084320-1536x574a.jpg 1536w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></a></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Måndagsmötena startar alltid klockan tolv. Men för arrangörerna och volontärerna börjar det snarast kring klockan elva, när promenaderna från hem, kontor och studier börjar för att förbereda mötet i god tid. Denna måndag var Ludvig Filhm, Karl Agell, Karl von Baumgarten – som varit med som volontär sedan det första Måndagsmötet den 28 februari 2022 – och Victor Blomberg ansvariga för att fana, högtalare, och avspärrningar var på plats.</span></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><em><strong>Karl Agell</strong> är analytiker och koordinator vid Frivärld.</em></p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/mandagar-for-frihet-ukrainas-sjalvstandighetsdag/">Måndagar för frihet: Ukrainas självständighetsdag</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Islands folkomröstning vägen till enat Norden</title>
		<link>https://frivarld.se/sakerhetsradet/islands-folkomrostning-vagen-till-enat-norden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Karl Agell]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 29 Aug 2026 06:00:52 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://frivarld.se/?post_type=sakerhetsradet&#038;p=19920</guid>

					<description><![CDATA[<p>Det är islänningarna som beslutar om den första dörren ska öppnas. Om Island går vidare mot medlemskap kan den norska debatten få ny kraft. Då öppnas möjligheten till något som länge har saknats: ett Norden förenat i både EU och Nato, med förmåga att ta ett ledande ansvar för Europas frihet, säkerhet och ekonomiska styrka.</p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/islands-folkomrostning-vagen-till-enat-norden/">Islands folkomröstning vägen till enat Norden</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<div class="eup_preamble_container mt-2 fw-bold">
<p dir="ltr"><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/08/Islands-folkomrostning-vagen-till-enat-Norden.png"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-large wp-image-19922" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/08/Islands-folkomrostning-vagen-till-enat-Norden-1024x576.png" alt="" width="1024" height="576" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/08/Islands-folkomrostning-vagen-till-enat-Norden-1024x576.png 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/08/Islands-folkomrostning-vagen-till-enat-Norden-300x169.png 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/08/Islands-folkomrostning-vagen-till-enat-Norden-768x432.png 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/08/Islands-folkomrostning-vagen-till-enat-Norden-380x215.png 380w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/08/Islands-folkomrostning-vagen-till-enat-Norden.png 1366w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></a></p>
<p dir="ltr">Om Island på lördag säger ja till att återuppta sina medlemskapsförhandlingar med EU öppnar sig nya perspektiv för ett framtida enat och stärkt Norden i EU. Förutsatt att en andra folkomröstning slutligen säger ja till EU kan Island ta steget från att vara en liten nation på en ö i Nordatlanten till att vara en aktör i europeiskt beslutsfattande. Ett isländskt ja  skulle också kunna driva fram norsk omprövning av EU-medlemskapet. Det skriver Gunnar Hökmark, Frivärld.</p>
</div>
<div class="eup-black1 mt-4 eup-body eup-divider pb-3 mb-3">
<p dir="ltr">På lördag den 29 augusti röstar islänningarna om att återuppta förhandlingarna om medlemskap i EU. Om förhandlingarna leder fram till ett avtal ska medlemskapet prövas i en andra folkomröstning. Det är Islands beslut men perspektivet är större än det isländska.</p>
<p dir="ltr">Ett ja kan förändra hela Nordens ställning i Europa. Med Island som medlem skulle fyra av fem nordiska länder tillhöra EU. Som medlem skulle Island ta steget från att vara ett litet land på en ö i Nordatlanten till att bli en aktör mitt i det europeiska beslutsfattandet.</p>
<p dir="ltr">Island skulle få rösträtt och representation i de institutioner vars beslut landet redan i stor utsträckning följer genom EES. Landet skulle få sex platser i Europaparlamentet – lika många som Cypern, Luxemburg och Malta, nästan lika många som Estlands sju och nästan hälften av Danmarks eller Finlands femton. Det skulle ge Island ett i förhållande till folkmängden betydande inflytande och stärka Nordens samlade röst.</p>
<p dir="ltr">Ett isländskt medlemskap skulle också förändra förutsättningarna för den norska EU-debatten. Norges utanförskap skulle bli både tydligare och ensammare. Samtidigt skulle norrmännen kunna se vilket inflytande de nordiska länderna gemensamt kan utöva i frågor som är viktiga för hela Norden – och i särskilt hög grad för Norge.</p>
<p dir="ltr">När Norge folkomröstade om medlemskap 1994 såg Europa annorlunda ut. Rysslands krig mot Ukraina och angreppen i gråzonen mot europeiska samhällen har förändrat allt och gjort Norden mer utsatt. De nordiska länderna har därför förenats i Nato. Gränserna mellan försvar, ekonomi, energi och säkerhet har blivit allt mindre tydliga och gör EU till en viktig säkerhetspolitisk aktör.</p>
<p dir="ltr">Därtill kommer den opålitlighet som präglar USA under Donald Trump. Hans krav på Grönland visar att inte ens territorier i Nordatlanten kan tas för givna. Osäkerheten om USA gör det än viktigare att Nato får en stark europeisk pelare och att Europa kan ta större ansvar för Arktis och Nordatlanten.</p>
<p dir="ltr">Norge följer genom EES redan stora delar av EU:s lagstiftning utan att delta när besluten fattas. Landet står utanför det samlade beslutsfattandet om EU:s utrikes- och säkerhetspolitik. Det drabbar norska intressen och försvagar Nordens möjligheter att agera gemensamt.</p>
<p dir="ltr">Om Island väljer medlemskap blir denna ordning än mer otillfredsställande för Norge. Landet skulle förbli djupt integrerat med EU men stå utanför när unionen fattar beslut om den inre marknaden, energi, sanktionerna mot Ryssland, stödet till Ukraina, försvarsindustrin och skyddet av kritisk infrastruktur. Norge skulle heller inte kunna påverka EU:s politik för Arktis och den gemensamma säkerhetspolitiken. Till skillnad från Island vars intressen är stora i dessa frågor skulle man inte delta i de beslut som formar villkoren för fisket och handeln med fisk.</p>
<p dir="ltr">Ett norskt medlemskap skulle däremot ge Norden helt nya möjligheter. Samtliga fem nordiska stater skulle kunna agera fullt ut inom både EU och Nato. Tillsammans med de baltiska länderna skulle vi kunna forma en stark nordeuropeisk kraft för rymdfrågor, forskning, den inre marknaden, frihandel, konkurrenskraft, miljö, stöd till Ukraina och gemensam säkerhet.</p>
<p dir="ltr">EU skulle få en sammanhängande nordlig dimension från Finlands gräns mot Ryssland, genom Skandinavien och vidare över Nordatlanten. Norge och Island skulle ge unionen större tyngd i Arktis, bättre förutsättningar att skydda sjöfart, hamnar, energianläggningar och undervattenskablar samt starkare förbindelser med Storbritannien, Kanada och USA.</p>
<p dir="ltr">Med Norge som medlem skulle Europas energisäkerhet stärkas samtidigt som Norge därmed skulle få en stark röst i europeisk energipolitik. Norsk vattenkraft, gasproduktion, havsteknik och råvarukompetens skulle bli en del av unionens strategiska styrka. Island skulle tillföra geotermisk energi, havskunnande och ett avgörande strategiskt läge.</p>
<p dir="ltr">Fisket, jordbruket och förvaltningen av naturresurserna skulle bli viktiga förhandlingsfrågor för både Island och Norge. Men var och en av dessa frågor och många andra vilar i dag på de allt starkare gemensamma intressen som präglar Norden i en allt svårare värld. De är i dag enklare att förhandla om än de en gång var på 1990-talet</p>
<p dir="ltr">Det är islänningarna som beslutar om den första dörren ska öppnas. Om Island går vidare mot medlemskap kan den norska debatten få ny kraft. Då öppnas möjligheten till något som länge har saknats: ett Norden förenat i både EU och Nato, med förmåga att ta ett ledande ansvar för Europas frihet, säkerhet och ekonomiska styrka.</p>
<p dir="ltr"><em><strong>Gunnar Hökmark</strong> är Frivärlds Ordförande. Texten publicerades ursprungligen av <a href="https://www.europaportalen.se/2026/08/islands-folkomrostning-vagen-till-enat-norden">Europaportalen</a>.</em></p>
</div>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/islands-folkomrostning-vagen-till-enat-norden/">Islands folkomröstning vägen till enat Norden</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Så påverkar valet utrikes- och säkerhetspolitiken</title>
		<link>https://frivarld.se/sakerhetsradet/valet-utrikes-och-sakerhetspolitiken/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Karl Agell]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 28 Aug 2026 06:00:28 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://frivarld.se/?post_type=sakerhetsradet&#038;p=19912</guid>

					<description><![CDATA[<p>Magdalena Andersson har klargjort att med henne som chef i Rosenbad blir det inte längre en opolitisk utan en politiskt tillsatt Nationell säkerhetsrådgivare. Hon vill ha en person som kan föra ut regeringens politik, och alltså inte en som i kraft av sin roll kan säga att ”du har fel”.</p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/valet-utrikes-och-sakerhetspolitiken/">Så påverkar valet utrikes- och säkerhetspolitiken</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/08/Claes-Valet-och-utrikespolitik.png"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-large wp-image-19915" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/08/Claes-Valet-och-utrikespolitik-1024x576.png" alt="" width="1024" height="576" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/08/Claes-Valet-och-utrikespolitik-1024x576.png 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/08/Claes-Valet-och-utrikespolitik-300x169.png 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/08/Claes-Valet-och-utrikespolitik-768x432.png 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/08/Claes-Valet-och-utrikespolitik-380x215.png 380w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/08/Claes-Valet-och-utrikespolitik.png 1366w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></a></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Vilken betydelse har det för utrikes- och säkerhetspolitiken vilka partier som styr? Om detta skriver Claes Arvidsson, journalist och författare samt bland annat mångårig ledarskribent på SvD:s ledarsida.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Efter regeringsskiftet 2022 har Sverige fått en </span><a href="https://www.regeringen.se/contentassets/7a59afd5289c416f879c513ec76162e1/skarpt-lage--aktuell-lagesbild-i-totalforsvaret-och-omvarlden-ds-202612.pdf"><span style="font-weight: 400;">politik för totalförsvaret</span></a><span style="font-weight: 400;"> som vilar på två insikter: det är allvar och det brådskar. Ambitionen hos regeringen Kristersson illustreras av att försvarsanslaget som i år väntas motsvara 2,8 procent av BNP, ska ha växt till 3,5 procent 2030. Alltså fem år före Nato:s stadgade målsättning. Upprustningen av det civila försvaret går också på högvarv.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Sverige har blivit medlem i Nato och i handling demonstrerat vilja att spela roll. Och när USA:s tyngd minskar, kan medlemskapet bli betydligt viktigare i ett framväxande europeiskt Nato. Samtidigt är Sverige också med Trump i Vita huset en uppskattad partner till USA samt en motor i det nordiska och andra minilaterala samarbetsformat. En rad bilaterala försvarsavtal har också ingåtts.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Stödet till Ukraina är stort och stabilt. Det totalitära Ryssland är det dimensionerande mot Sverige. Putin anser sig ha rätt att underkasta andra stater och gör anspråk på rätten till att bestämma i en egen intressesfär. Ukraina utgör därför den första försvarslinjen i Europa.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det betyder inte att allt går som på räls i genomförandet. Det saknas inte heller inslag i politiken som kan ifrågasättas. Ett sådant exempel är införandet av en ny civil utrikes underrättelsetjänst sorterande under UD  med startdatum 1 januari 2027.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Samtidigt: Ett regeringsskifte efter riksdagsvalet öppnar för osäkerhet om politikens kraft och inriktning i en tid då världen stöps om och kriget redan är här.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Magdalena Andersson stora vallöfte är att hon som statsminister är öppen för att samarbeta med alla. Vad detta innebär i form av konkret politik är helt okänd materia. Den ovissheten gäller även försvar och säkerhet, något som understryks både genom den egna partivänstern och beroenderelationen till Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Både V och MP har regeringsmedverkan som krav för att stödja henne.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">I den pågående upprustningen ingår att betala av på säkerhetsskulden från tidigare underfinansierade försvarsbeslut. Alla partier har del i den skulden men huvudansvaret bärs av S-regeringarna Löfvens ovilja att på allvar lägga om kursen efter Rysslands annektering av Krim och erövrandet av delar av Donbass 2014. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Dåvarande </span><a href="https://www.dn.se/ekonomi/magdalena-andersson-moderaterna-forsoker-skicka-forsvarsnotan-till-mig/"><span style="font-weight: 400;">finansminister Magdalena Anderssons</span></a><span style="font-weight: 400;"> kommentar till de borgerliga partiernas krav på en stärkt finansiering 2019,  är avslöjande för det lättvindiga tänket kring försvar och säkerhet:</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">”</span><span style="font-weight: 400;">Alla som har gjort en budget, inklusive en tioåring, vet att man ställer saker mot varandra. Ska jag gå på bio, eller ska jag köpa godis?&#8221;</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Samtidigt låg den säkerhetspolitiska doktrinen om militär alliansfrihet fast. Medlemskap i Nato var tabu.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">När Sverige blev medlem i Nato den 7 mars 2024 beskrev Ulf Kristersson det historiska skiftet i försvars- och säkerhetspolitiken som att ”komma hem”. För Magdalena Andersson var medlemskapet något Socialdemokraterna hade velat undvika.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">På den långa vägen fram uppvisade regeringen Löfven ett demonstrativt ointresse för utredningar som gjordes om Sveriges säkerhetspolitik. Trots att </span><a href="https://www.regeringen.se/contentassets/be336974c73f4664b88c57871b9b85ec/fo-2013b-forsvarspolitiskt-samarbete-effektivitet-solidaritet-suveranitet/"><span style="font-weight: 400;"> den första</span></a><span style="font-weight: 400;"> utredningen  2014 klargjorde att den rådande linjen med militär alliansfrihet inte var säker och att det borde göras en granskning av vad ett medlemskap i Nato skulle innebära. </span><a href="https://www.regeringen.se/contentassets/dc054ef38cde47dabf5aadf63dcab469/sou-2016_57.pdf"><span style="font-weight: 400;">I den andra</span></a><span style="font-weight: 400;"> som kom 2016 drogs slutsatsen att ett svenskt medlemskap i Nato</span><span style="font-weight: 400;">”ökar den gemensamma konfliktavhållande förmågan” i Östersjöområdet.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Socialdemokraterna hade helst sett att dessa utredningar aldrig hade gjorts. De tillkom på borgerligt initiativ. Väl gjorda lade försvarsminister Peter Hultqvist först den ena och så den andra i byrålådan. </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Vid partikongressen 6 november 2021 ställde sig Hultqvist personligen som garant för att Sverige aldrig skulle bli medlem i Nato. Magdalena Andersson följde sedan upp genom att i regeringsförklaringen 30 november slå fast att Sverige inte skulle söka medlemskap i Nato.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Några dagar senare krävde Vladimir Putin garantier för att Nato inte skulle utvidgas österut. Svaret från Finland kom i form av en kraftfull markering från president Niinistö om att frågan om medlemskap i Nato ”bestämmer vi själva”. I Sverige uteblev den reaktionen från regeringen Andersson.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Signalerna om rysk uppladdning mot Ukraina trumfade inte heller den dogmatiken. Faktiskt inte heller direkt efter Putins fullskaliga invasion 24 februari 2022. Statsministerns slutsats den 8 mars var att en ansökan om medlemskap i Nato skulle verka destabiliserande.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Finlands aviserade ansökan om medlemskap, Nato-opinionen och trycket från de borgerliga partierna, tvingade till sist fram ett linjeskifte som ledde fram till att ansökan lämnades in den 18 maj 2022. S-kvinnorna, SSU samt Tro och solidaritet stod dock fast vid nej. Det gjorde även Vänsterpartiet och Miljöpartiet. V har fortfarande som långsiktigt politiskt mål att Sverige ska lämna Nato. MP har motvilligt accepterat det, men vill bland annat driva på för införande av demokratikriterier.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Något måste motståndet betyda för styrkan i engagemanget hos en S-ledd regering för Sverige i Nato. Det gör också Magdalena Anderssons svala utfästelse inför valet om att Sverige efter ett regeringsskifte ska ”uppfylla sina åtaganden”.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det bilaterala militära samarbetet med USA är ett tungt vägande komplement till medlemskapet i Nato; det är kompetenshöjande, ökar möjligheten för bistånd och är i sig avskräckande. Defense Cooperation Agreement, DCA-avtalet, från juni 2024 ger amerikansk militär tillgång till vissa militärbaser, flygplatser och hamnar. Avtalet öppnar även för förhandslagring av materiel.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Anderssons samarbetspartners i Vänsterpartiet och Miljöpartiet är motståndare till avtalet med USA. V vill säga upp det medan MP motvilligt accepterar det. Varken S-kvinnorna, SSU eller Tro och solidaritet gillar det.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Också det motståndet föranleder frågetecken för framtiden.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Partiledningen i S står däremot bakom den realism som genomsyrar Försvarsberedningens rapporter efter 2022 och som ligger till grund för Försvarsbeslutet 2025–2030. Det lär inte bli aktuellt att – som en stark opinion inom partiet, V och MP önskar – biträda FN-konventionen om förbud mot kärnvapen. En S-regering kommer knappast heller att driva på för en förbudslag mot kärnvapen på svensk mark under fredstid. Sak samma gäller för kraven på en förändrad kärnvapendoktrin i Nato.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Däremot är entusiasmen för president Macrons påbörjade omformulering av den franska kärnvapendoktrinen en mer öppen fråga. Syftet är att skapa en mer från USA självständig europeisk strategisk förmåga och säkerhetsstruktur. Initiativet öppnar för att kärnvapenbärande Rafale tillfälligt baseras i någon av de nio stater som har tackat ja till övningar och kärnvapendialog. Sverige är ett av dem.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">På en alltmer krävande agenda för nästa regering står också EU:s allt viktigare säkerhetspolitiska roll. Den processen handlar inte om att ersätta Nato men däremot är det en öppen fråga hur stor den ska bli. Försvarsindustriellt samarbete, cyber och civilt försvar är okontroversiellt i förhållande till om det nationella vetot ska avskaffas i syfte att göra EU till en mer effektiv aktör. Och behövs det av samma skäl ett europeiskt säkerhetsråd?</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det är frågor som väntar nästa regering kommer att behöva hantera och som blir en utmaning för invanda svenska postitioner. För Magdalena Andersson blir det extra tungt med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i regeringen eller som stödpartier. MP är skeptisk till dett militära samarbetet medan V larmar om faran med militarisering.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">I ledet av principiella frågor finns också den – som nu på regeringens initiativ är under utredning – om att Sverige som Nato-allierad ska kunna sända färdigutbildade värnpliktiga för att skydda närområdet i fredstid. V säger nej medan S och MP ännu är avvaktande.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">En annan fråga som tränger sig på efter är om Sverige ska lämna Ottawakonventionen om förbud mot truppminor. Erfarenheten från krigets Ukraina sätter den saken på agendan. Bland annat Finland har redan har lämnat konventionen. S, V och MP säger alla nej till ett utträde. Hittills är det bara KD och SD som är positiva.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Socialdemokraterna har öppnat för att delförstatliga den svenska försvarsindustrin. Exakt hur är oklart mer än att det sägs möjliggöra en ökad styrning med inriktning på långsiktighet i produktionen och tillskapande av beredskapslager.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Vänsterpartiet, å sin sida, driver på för stort statligt ägande i syfte att öka den politiska kontrollen på bekostnad av vad som beskrivs som industrins vinstintressen. Exportreglerna ska bli striktare. Detta står också på Miljöpartiets att-göra-lista, liksom en ökad statlig styrning för att säkerställa satsningar på miljö- och klimatvänlig teknik. MP har dock inte något krav på förstatligande.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Utbyggnaden av vindkraft till havs är en fråga som är avdömd i förtid och som demonstrerar beredskapen att nedprioritera försvaret. Regeringen har valt att ta fasta på Försvarsmakten behov i Östersjön. Beskedet från S, V, MP är att beslutet ska rivas upp. Det är också att räkna med att regeringens uppsnabbning av miljötillstånd  kan komma att sakta av.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">I konflikten mellan försvarets behov och värnandet lokala livsmiljöer är Vänsterpartiet och Miljöpartiet på fel sida om riksintresset. I konflikter om buller och utbyggnad prioriteras in övningsverksamheten på Ravlunda och Tofta skjutfält. Detsamma gäller Göteborgs skärgård och Vättern.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Magdalena Andersson har klargjort att med henne som chef i Rosenbad blir det inte längre en opolitisk utan en politiskt tillsatt Nationell säkerhetsrådgivare. Hon vill ha en person som kan föra ut regeringens politik, och alltså inte en som i kraft av sin roll kan säga att ”du har fel”.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Med rapporten </span><a href="https://www.svd.se/a/1O9lAB/common-security-2022-ar-ett-luftslottsbygge"><span style="font-weight: 400;">Common Security 2022</span></a><span style="font-weight: 400;"> ville </span><span style="font-weight: 400;">Palmecentret </span><span style="font-weight: 400;">sätta den säkerhetspolitiska agendan. Tanken var att Olof Palmes ”gemensamma säkerhet” från 1980-talet skulle återuppstå med målet att skapa en ny världsordning. I den processen skulle FN vara motorn. Det militärindustriella komplexet fick skulden för att världen rustade. Alternativet var ett globalt åtagande att minska försvarsutgifterna med två procent per år.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">I praktiken förslog man en avveckling av Nato.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Lanseringen skedde ett par månader efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 och åtta år efter att Putin inledde kriget.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det är ett exempel på att 40 år efter det tragiska mordet är Olof Palme fortfarande en </span><span style="font-weight: 400;">ideologisk ledfyr </span><span style="font-weight: 400;">inom socialdemokratin. Detta riskerar att lägga en ”idealistisk” begränsning på politiken med avtryck både på upprustningens hastighet, engagemanget i Nato och samarbetet med USA.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Den idylliserande och selektiva bilden av politiken hänger också kvar hos </span><a href="https://www.instagram.com/p/DVSsrqfjZrZ/?igsi=MXNsaGJ6YWN3ejNidQ%3D%3D"><span style="font-weight: 400;">Magdalena Andersson</span></a><span style="font-weight: 400;"> och efter en valseger vill Andersson </span><a href="https://www.svd.se/a/ExLz8o/magdalena-andersson-ukrainas-sak-ar-var"><span style="font-weight: 400;">åter slå in på den vägen</span></a><span style="font-weight: 400;">:</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">”För att säkra vår framtid behöver Sverige kliva tillbaka ut på den globala scenen för att leda, inte stå vid sidan som en åskådare. Vår trovärdighet i Ukrainafrågan hänger ihop med vårt engagemang i resten av världen.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Regeringen Kristerssons </span><a href="https://www.regeringen.se/tal/2024/12/linjetal-utrikespolitiska-institutet-11-december--en-utrikespolitik-for-svenska-intressen/"><span style="font-weight: 400;">”värdebaserade realism”</span></a><span style="font-weight: 400;"> som styråra är alternativet till ”idealismen”. </span><span style="font-weight: 400;">Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter är grundvärden, men politiken drivs samtidigt av en vilja att möta ”världen som den är”:</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">”Vi ska använda Sveriges utrikespolitiska kapital där vi kan göra störst skillnad och där våra intressen är som starkast. Vi har ett delansvar att göra gott i världen, men hela ansvaret att värna svensk säkerhet och svenska intressen.”</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Socialdemokraterna står fortfarande med en fot kvar i det som är en förlorad värld. Saken blir inte bättre med V och MP som släpankare.</span></p>
<p><em><b id="mwAw">Claes Arvidsson</b> är författare, journalist, och tidigare ledarskribent vid Svenska Dagbladet.</em></p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/valet-utrikes-och-sakerhetspolitiken/">Så påverkar valet utrikes- och säkerhetspolitiken</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Småstater är inte dömda till maktlöshet</title>
		<link>https://frivarld.se/sakerhetsradet/smastater-ar-inte-maktlosa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Karl Agell]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Jul 2026 12:00:52 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://frivarld.se/?post_type=sakerhetsradet&#038;p=19862</guid>

					<description><![CDATA[<p>Den ordning vi haft sedan andra världskriget, som var skräddarsydd för små handelsberoende demokratier, kommer inte tillbaka av sig själv, och inte på de gamla villkoren. Men 2026 lär oss inte att småstaten är dömd till maktlöshet. Snarare att den måste samla sig med likasinnade för att räknas. Norden och Baltikum har samsynen, har formaten och nu, med hela regionen innanför Nato, det historiska tillfället att göra åtta blygsamma röster till en enda.</p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/smastater-ar-inte-maktlosa/">Småstater är inte dömda till maktlöshet</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p>&nbsp;</p>
<p><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Smastater-ar-inte-domda-till-maktloshet-1.png"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-large wp-image-19864" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Smastater-ar-inte-domda-till-maktloshet-1-1024x576.png" alt="" width="1024" height="576" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Smastater-ar-inte-domda-till-maktloshet-1-1024x576.png 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Smastater-ar-inte-domda-till-maktloshet-1-300x169.png 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Smastater-ar-inte-domda-till-maktloshet-1-768x432.png 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Smastater-ar-inte-domda-till-maktloshet-1-1536x864.png 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Smastater-ar-inte-domda-till-maktloshet-1-380x215.png 380w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></a></p>
<p><span style="font-weight: 400;">När USA verkar för att byta ut den regelbaserade ordningen mot ren stormaktsförhandling kan länder av Sveriges storlek bara göra en sak: gå samman.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">En fredsorganisation där platsen vid bordet kostar en miljard dollar. En ordförande som ensam kan bjuda in, kasta ut och lägga in veto. En stadga som inte med ett ord nämner det krig den skrevs för att avsluta. Så ser exempelvis Donald Trumps </span><i><span style="font-weight: 400;">Board of Peace</span></i><span style="font-weight: 400;"> ut, ratificerat i Davos i januari, och presidenten gjorde själv ingen hemlighet av poängen. När organet väl är på plats kan man i stort sett göra vad man vill – bort med &#8221;institutioner som alltför ofta misslyckats&#8221;, och in med något smidigare. Adressaten är inte svår att gissa. FN.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Att Sverige, Norge och flera likasinnade redan tackat nej till Board of Peace visar att instinkten finns. Men att avstå från att sitta vid fel bord är inte samma sak som att bygga ett eget.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Direkta stormaktsförhandlingar där gränser och säkerhetsgarantier köps och säljs som handelsvaror. Bilaterala uppgörelser där den starkare parten dikterar villkoren och den berörda parten lämnas utanför rummet. Ett transaktionsbaserat spel där multilateralism och folkrätt ersätts av ad hoc-avtal och personliga löften med kort bäst före-datum. Detta är den nya verkligheten när Washington och andra stormakter väljer bort permanent institutionaliserat samarbete till förmån för snabb, oreglerad maktutövning.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Glöm för ett ögonblick vad man tycker om sakfrågan eller FN:s prestationer genom årtionden. Signalen är det viktiga, och den är glasklar. Världens starkaste makt betraktar inte längre sig själv som väktare av den regelbaserade ordning som den en gång skapade.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">De små och medelstora staterna i väst är en grupp med mycket att förlora ifall de institutioner vi verkat inom försvagas. De starka gör vad de kan, de svaga får tåla vad de måste. För de nordiska länderna och de baltiska staterna, vars hela utrikespolitiska existens vilar på folkrätt och multilaterala institutioner, är det en livsfarlig logik.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Så vad gör vi?</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Det enda som faktiskt fungerar, gå samman. Minilateralism, flexibelt, sakfrågedrivet samarbete mellan en handfull likasinnade och kapabla stater, är inget tröstpris för den som tappat tron på det stora. Det är det skarpaste verktyg en småstat har. Den nordisk-baltiska regionen har just nu ett tillfälle som inte funnits förr. Avsiktsförklaringen om att operera våra omkring 250 stridsflygplan som en samlad flygstyrka visar vad detta innebär i praktiken. Regionen ger även gemensamt miljardstöd till Ukraina. Under 2026 omsätts minilateralismen redan i konkret handling </span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">För första gången i historien sitter alla åtta nordiska och baltiska länder i samma militärallians. Den gamla skiljelinjen med alliansfria Sverige och Finland på ena sidan, Nato-länderna Norge, Danmark och Baltikum på den andra, är borta. Regionen är ett enda strategiskt rum nu.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Och vi bygger inte från ett tomt bord. Det finns etablerade forum och format vi kan verka genom och det finns inget bättre tillfälle än idag att börja. NB8 håller ihop utrikespolitiken, NORDEFCO det nordiska försvaret, EU-spåret, den brittiskledda Joint Expeditionary Force den expeditionära förmågan. Mot Washington finns exempelvis det sällan omtalade e-PINE, där regionen kan tala med en röst i stället för åtta.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Här blir gemenskapen konkret. Var för sig är våra länder små. Lätta att förbigå, lätta att pressa och att beta av en och en. Tillsammans innefattar NB8 över 30 miljoner människor, en av Europas tyngsta ekonomiska kraftsamlingar med en kraftfull militär verktygslåda. Finsk reservarmé och artilleri, norsk marin vid GIUK-gapet, svenskt flygvapen, ubåtar och försvarsindustri, dansk expeditionär vana, baltisk frontlinje med relativa försvarsutgifter som få allierade kommer i närheten av. Samlat vaktar regionen hela Natos nordöstra flank. En röst som åtta huvudstäder reser tillsammans är svår att tala över, och omöjlig att bara vifta bort.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Detta är också förenligt med våra transatlantiska åtaganden och att försöka bevara den transatlantiska länken. Minilateralism är precis vad Washington begär av oss. Kravet att Europa måste &#8221;kliva fram och ta större ansvar för att forma sin framtid&#8221;, som NB8 uttryckte det i Kuressaare i april, ljuder som högst hos Trump själv.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Ett sammanhållet, slagkraftigt nordisk-baltiskt block som pumpar in flera miljarder euro i Ukraina under 2026, delvis genom den USA-initierade PURL-mekanismen, vaktar Östersjön och levererar bördefördelning är den bästa livförsäkring vi kan teckna. Och samtidigt den mest trovärdiga motpart Washington har den dag man vill göra affärer.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Men det finns rimliga invändningar som förtjänar ett ärligt svar.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Splittrar inte regionala block Nato och EU inifrån? Tvärtom, om vi gör det rätt. Alliansen har alltid arbetat genom ramnationer och regionala format, och färdigpaketerade förmågor gör den starkare så länge Natostandarder hålls. Uttalandet i Kuressaare säger det själv bra, Nato är grunden, EU är komplementet.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Är NB8 inte bara ännu en pratklubb? Risken är reell, och det är argumentets verkliga akilleshäl. Provet kommer när orden ska bli gemensam upphandling, integrerat luftförsvar, delad logistik och en gemensam lägesbild på riktigt. Goda framsteg sker redan på detta område, vi har exempelvis undertecknat en avsiktsförklaring om att operera våra omkring 250 stridsflygplan som en samlad styrka. Detta kan vi bygga på.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Provocerar vi inte Ryssland genom att agera som block? Nej. Först och främst ska inte Kreml få veto över vår politik. Men vidare så är det otydlighet och splittring som lockar till prövning. Skuggflottan, de kapade kablarna, de hybrida hoten. Detta pågår medan vi diskuterar. Avskräckning byggs av samordnad förmåga, aldrig av att ducka.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Den ordning vi haft sedan andra världskriget, som var skräddarsydd för små handelsberoende demokratier, kommer inte tillbaka av sig själv, och inte på de gamla villkoren. Men 2026 lär oss inte att småstaten är dömd till maktlöshet. Snarare att den måste samla sig med likasinnade för att räknas. Norden och Baltikum har samsynen, har formaten och nu, med hela regionen innanför Nato, det historiska tillfället att göra åtta blygsamma röster till en enda.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Vi fick lära oss att de svaga får tåla vad de måste. Så låt oss vara starka.</span></p>
<p>&nbsp;</p>
<p><b><i>Karl Agell</i></b><i><span style="font-weight: 400;"> är analytiker och koordinator vid Frivärld.</span></i></p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/smastater-ar-inte-maktlosa/">Småstater är inte dömda till maktlöshet</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Från handelskris till möjlighet &#8211; släpp loss EU som innovationsunion</title>
		<link>https://frivarld.se/sakerhetsradet/fran-handelskris-till-mojlighet-slapp-loss-eu-som-innovationsunion/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Karl Agell]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Jul 2026 05:37:34 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://frivarld.se/?post_type=sakerhetsradet&#038;p=19832</guid>

					<description><![CDATA[<p>Den amerikanska presidenten Donald Trump fortsätter att hota med tullar mot EU. Det centrala avtalet som slöts med EU förra året satte ett tak på 15 % på de flesta varor. Den 1 maj 2026 meddelade Trump att han höjer tullarna på bilar och lastbilar från EU till 25 %, med motiveringen att unionen inte [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/fran-handelskris-till-mojlighet-slapp-loss-eu-som-innovationsunion/">Från handelskris till möjlighet &#8211; släpp loss EU som innovationsunion</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder.png"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-large wp-image-19835" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder-1024x576.png" alt="" width="1024" height="576" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder-1024x576.png 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder-300x169.png 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder-768x432.png 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder-380x215.png 380w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder.png 1366w" sizes="auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px" /></a></p>
<p>Den amerikanska presidenten Donald Trump fortsätter att hota med tullar mot EU. Det centrala avtalet som slöts med EU förra året satte ett tak på 15 % på de flesta varor. Den 1 maj 2026 meddelade Trump att han höjer tullarna på bilar och lastbilar från EU till 25 %, med motiveringen att unionen inte levt upp till handelsavtalet. Den 8 maj 2026 satte han en ny deadline – 4 juli 2026 – för EU att ratificera avtalet, annars hotar &#8221;betydligt högre&#8221; tullar. Dessutom har han hotat med särskilda tullar mot europeiska allierade kopplat till tvisten om Grönland.</p>
<p>Samtidigt har två stora juridiska bakslag träffat Trumps tullpolitik. För det första slog U.S. Court of International Trade (CIT) redan i maj 2025 fast att presidenten inte har befogenhet att använda International Emergency Economic Powers Act (IEEPA) för att införa tullar – vilken administrationen lutat sig på. Domen fastställdes av Federal Circuit i augusti 2025. För det andra avgjorde Högsta domstolen den 20 februari 2026 i målet <em>Learning Resources, Inc. v. Trump</em> med röstsiffrorna 6–3 att IEEPA inte ger presidenten rätt att införa tullar. Domen ogiltigförklarade alla tullar som införts med stöd av IEEPA – uppskattningsvis 175–179 miljarder dollar i redan inbetalda tullar – och en återbetalningsportal har öppnats.</p>
<p>Som svar lutar sig Vita huset nu istället mot Section 122 i Trade Act of 1974, som tillåter presidenten att införa tullar i 150 dagar vid stora betalningsbalansunderskott, och införde en bred 10 procent-tull globalt. Men nyligen (maj 2026) slog en treenig panel vid CIT fast att även dessa generella 10 procent-tullar är olagliga.</p>
<p>Sammantaget råder således en stor osäkerhet. I rapporten <a href="https://frivarld.se/rapporter/slosa-inte-bort-en-handelskris-sa-kan-eu-bli-en-innovationsunion/">”Slösa inte bort en handelskris” av Frivärld</a> analyserades nyligen effekterna och handlingsvägar för EU.</p>
<p>De nya handelshindren från USA och Kina uppfattas i Europa som ett stort bakslag och sänke för ekonomin. Men handelskrisen öppnar emellertid också möjligheter. Den kan användas som en hävstång för ett starkare och bättre Europa. Europa kan fokusera mer på att utveckla innovativa varor och tjänster och acceptera att sammansättning av varor sker mer utspridd världen över.</p>
<p>Varken USA:s tullar eller Kinas statssubventionerade export utgör på några års sikt ett existentiellt hot mot EU eller Sverige. Forskningen tyder på måttligt negativa effekter, och i första hand för invånare i de länder som inför handelshinder. Hämndtullar är därför föga meningsfulla.</p>
<p>På kort sikt kommer handelskrisen däremot att förlänga lågkonjunkturen. Men en lindrig handelskris kan också skapa politiskt momentum för de marknadsinriktade tillväxtreformer som hjälper att vaccinera Europa mot större risker som hägrar.  En möjlig kreditkris i kölvatten av en eventuell kollaps i AI-företagens värderingar är inte otänkbar, amerikansk skulduppbyggnad, politisk splittring inom EU samt ifall den ryska invasionen av Ukraina utvecklas ogynnsamt.</p>
<p>EU har en stor potential som innovationsunion. I en tidigare rapport från Frivärld framgår att den europeiska ekonomin har potential att fördubbla tillväxten under en tioårsperiod. Tillskottet som detta skulle ge motsvarar fem gånger så mycket som EU-länderna i dag satsar på försvaret och skulle förutom att säkra Ukraina täcka både klimatomställningen, välfärden och en rejäl försvarssatsning.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p><em><strong>Stefan Fölster</strong> är senior fellow vid Frivärld.</em></p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/fran-handelskris-till-mojlighet-slapp-loss-eu-som-innovationsunion/">Från handelskris till möjlighet &#8211; släpp loss EU som innovationsunion</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Prometheus</title>
		<link>https://frivarld.se/sakerhetsradet/prometheus/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Victor Blomberg]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 09 Jul 2026 08:19:12 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://frivarld.se/?post_type=sakerhetsradet&#038;p=19792</guid>

					<description><![CDATA[<p>‘Prometheus’, the mythologised titan who brought fire to man, remains alive not just through the eternal punishment decreed by Zeus or various cinematic reimaginings, but via Russia’s systematic abductions and deportations of Ukrainian Children. In Sverdlovsk, 1200 kilometres from Ukraine, lies the ‘Prometheus’ camp &#8211; one of more than 200 camps across Russia which are [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/prometheus/">Prometheus</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder-3-scaled.png"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-19788" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder-3-scaled.png" alt="" width="2560" height="1439" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder-3-scaled.png 2560w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder-3-300x169.png 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder-3-1024x576.png 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder-3-768x432.png 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder-3-1536x864.png 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder-3-2048x1151.png 2048w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Sakerhetsradet-bilder-3-380x215.png 380w" sizes="auto, (max-width: 2560px) 100vw, 2560px" /></a></p>
<p>‘Prometheus’, the mythologised titan who brought fire to man, remains alive not just through the eternal punishment decreed by Zeus or various cinematic reimaginings, but via Russia’s systematic abductions and deportations of Ukrainian Children. In Sverdlovsk, 1200 kilometres from Ukraine, lies the ‘Prometheus’ camp &#8211; one of more than 200 camps across Russia which are keeping upwards of <a href="https://www.euronews.com/2025/09/16/deported-ukrainian-children-taken-to-at-least-210-facilities-in-russia-investigation-shows">35,000</a> Ukrainian children.</p>
<p>The ‘Prometheus’ camp brings fire to man too. In photos and videos published by Russian authorities, children are displayed in military fatigues, with rifles in hand, taking aim at targets. According to a recent <a href="https://medicine.yale.edu/download-file/b9ac2577-9407-479c-a5da-05b98511b9db/">report</a> by Yale Humanitarian Research Lab (HRL), the children regularly perform different military drills, hand-to-hand combat, and grenade throwing &#8211; all overseen by members of Russia’s Federal Security Service. Mythologised for providing the gift of civilisation, Russia’s ‘Prometheus’ embodies its attempted destruction.</p>
<p>Russia’s campaign against Ukrainian children extends beyond militarisation. Children face re-education, ideological indoctrination, deletion of identity documents, and coercive adoption into Russian families. The latter was the case of the Russian Commissioner for Children’s Rights, Maria Lvova-Belova, who in 2022 adopted a 15 year old boy from Mariupol. The International Criminal Court did indeed issue arrest warrants for both her and Vladimir Putin in 2023. For Ukrainian children, however, nothing appears to have changed.</p>
<p>Putin, <a href="https://engelsbergideas.com/essays/putin-the-once-and-future-chekist/">a de facto Chekist</a> with <a href="http://en.kremlin.ru/events/president/news/66181">imperial fantasies</a>, seems to be using an old playbook, with known consequences. The USSR deported entire peoples, with Crimean Tatars forcibly expelled from their ancestral homeland in the 1940s, Chechens relocated en masse to Siberia and Central Asia, and Baltic populations shipped to labour camps following occupation. Children grew up far from where they came from; languages were threatened; cultures placed under systematic pressure to disappear. Today’s abductions and deportations are reminders of the risks of impunity and the urgency to act.</p>
<p>The systematic nature of Russia’s campaign is coming into sharper focus. Yale HRL recently <a href="https://medicine.yale.edu/download-file/b9ac2577-9407-479c-a5da-05b98511b9db/">revealed</a> that the ‘Prometheus’ camp is under Gazprom’s ownership. Indeed, both Gazprom and Rosneft run an organised management structure of the camps, either owning or financially supporting the wider camp network through subsidiaries. As such, they are the first known Russian state-controlled corporate entities directly implicated in war crimes related to child deportation. While Gazprom and Rosneft are both comprehensively sanctioned by an array of actors, including the US and the EU, their subsidiaries, including the ‘Mednogorsk LU MG Gazprom Transgaz Ekaterinburg’ which keeps, arms, and trains the Ukrainian children at the Prometheus camp, have not. The flame in the Gazprom logo, once a beacon of light in the European energy partnership, has indeed morphed into the most twisted of symbols.</p>
<p>Critically, the methods applied to the deported children kept inside Russia reach into the temporarily occupied territories themselves. For the 1.6 million children living in these regions, an enforced Russian school curriculum has brought combat practice into daily life. The Kyiv Independent has <a href="https://kyivindependent.com/war-crimes/the-war-they-play/">documented</a> how children are funnelled into paramilitary youth movements, where they are taught to dig trenches, handle weapons, and prepare for military service. For families who refuse, the consequences are unambiguous. For instance, Aishe Kurtamet recently <a href="https://frivarld.se/nyheter/testimonies-and-policy-on-russias-repression-of-ukrainian-civilians/">told of her son Appaz</a>, who at 19 was imprisoned for refusing to collaborate with occupation forces. He has since spent four years in a detention center in Pskov in Russia, convicted on fabricated terrorism charges.</p>
<p>Nonetheless, the fate of Ukrainian children is just the tip of an iceberg. Emerging in an immense scale is an ideological recasting of the Russian population. In <a href="https://www.imdb.com/title/tt34965515/">‘Mr Nobody Against Putin’</a>, the Oscar winning documentary by Pavel Talankin, the school system is seen being reprogrammed in real time. Textbooks are rewritten to glorify the war, teachers are being monitored as they deliver Kremlin-approved lessons, and children are drilled in patriotic rituals celebrating the invasion. In many cases, military training finds its way into the schedule too.</p>
<p>The campaign against Ukrainian (and Russian) children reveals the core of the Kremlin’s agenda. Putin, <a href="http://en.kremlin.ru/events/president/news/72994">paraphrasing</a> the nationalist Prussian General Bismarck in 2023, said “Wars are not won by generals, but by schoolteachers and parish priests.” Critically, while Ukraine and its allies have stalled Putin’s military campaign, the ideological war is perhaps overlooked. Russia has increased its federal youth policy budget by <a href="https://almenda.org/en/analitichnij-zvit-politika-rosii-shhodo-znishhennya-identichnosti-ditej-na-tot-ukraini-pidsumki-2024-roku/">66%</a> since 2022, while Western countering efforts have seen its largest sponsor, the US, <a href="https://www.cfr.org/articles/beyond-conventional-aid-institutionalizing-public-private-partnership-in-ukraines-humanitarian-response">dramatically cut</a> its humanitarian funding.</p>
<p>Europe must do more to confront Russia’s campaign against Ukrainian children. Initiatives which policymakers should prioritise now include:</p>
<p><strong>Sanctions &amp; Legal</strong></p>
<ul>
<li><strong>Sanction the subsidiaries &#8211; </strong>The Gazprom and Rosneft parent companies are sanctioned, while their subsidiaries operate freely. This gap must be closed immediately.</li>
<li><strong>Widen the scope of Magnitsky-style sanctions &#8211; </strong>These exist but have not been applied to those directly running the child deportation system. Yale HRL’s March 2026 report alone identified 44 implicated entities, like camp administrators, FSB officers, and judges &#8211; 80% which remain unsanctioned.</li>
<li><strong>Pressure Interpol to act &#8211; </strong>Ukrainian courts have convicted Russian officers of war crimes, yet Interpol refuses to pursue these cases, citing reputational risks from involvement in an active conflict. This allows perpetrators to move freely across Europe. Sweden and its partners must pressure Interpol to act, and prepare domestic legal mechanisms as a backstop.</li>
</ul>
<p><strong>Economic</strong></p>
<ul>
<li><strong>Fund the fight &#8211; </strong>Russia has increased spending on patriotic education tenfold since 2022, while the US has cut its aid by 74% in 2025. Ukraine’s partners need to step in and back organisations that support the counter-narrative infrastructure.</li>
<li><strong>Put frozen assets to work &#8211; </strong>Of the 〜€300 billion in Russian sovereign assets which sit in frozen in European accounts, a portion should be explicitly directed toward child repatriation and rehabilitation.</li>
</ul>
<p><strong>Humanitarian</strong></p>
<ul>
<li><strong>Build a civilian exchange mechanism &#8211; </strong>Current prisoner exchanges cover combatants, while civilians like Appaz Kurtamet fall outside these frameworks entirely. Europe must push for a dedicated diplomatic mechanism for civilian hostages, distinct from military POW negotiations.</li>
<li><strong>Build a repatriation machine &#8211; </strong>Of tens of thousands of documented abductions, just over 1,300 children have been returned. Europe needs a dedicated, funded, and institutionalised repatriation mechanism.</li>
<li><strong>Rehabilitate and reintegrate &#8211; </strong>Children returning from Russia’s re-education system carry the weight of deliberate, state-administered indoctrination. Latvia has pioneered rehabilitation programmes; Europe must build on what works and scale it across the continent.</li>
</ul>
<p><strong>Advocacy &amp; Awareness</strong></p>
<ul>
<li><strong>Platform families &#8211; </strong>Testimonies makes the statistics human. Further support should be provided to organisations that bring families and repatriated to parliaments, media, and policy forums across the continent.</li>
</ul>
<p>In the myth, Prometheus is eventually liberated as Hercules arrives to break the chains. In reality, however, much more needs to be done to secure the freedom of Ukraine’s children.</p>
<p><em>This article was originally published on Victor Blomberg&#8217;s <a href="https://substack.com/home/post/p-200259400">Substack</a>.</em></p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/prometheus/">Prometheus</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>250 år som the land of the free</title>
		<link>https://frivarld.se/sakerhetsradet/250-ar-som-the-land-of-the-free/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Thilda Ohlin Stober]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 04 Jul 2026 14:47:09 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://frivarld.se/?post_type=sakerhetsradet&#038;p=19777</guid>

					<description><![CDATA[<p>När USA i dag firar 250 år som en självständig nation är det värt att fira för alla som vill se en stark fri värld. Samtidigt påminner formerna för jubileumsfirandet om att USA inte alltid har varit the land of the free. Utforskandet och utvecklingen av det som kom att kallas Västern präglades både av laglöshet [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/250-ar-som-the-land-of-the-free/">250 år som the land of the free</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.40.10.png"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-19778" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.40.10.png" alt="" width="2098" height="1178" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.40.10.png 2098w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.40.10-300x168.png 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.40.10-1024x575.png 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.40.10-768x431.png 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.40.10-1536x862.png 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.40.10-2048x1150.png 2048w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.40.10-380x213.png 380w" sizes="auto, (max-width: 2098px) 100vw, 2098px" /></a></p>
<p>När USA i dag firar 250 år som en självständig nation är det värt att fira för alla som vill se en stark fri värld. Samtidigt påminner formerna för jubileumsfirandet om att USA inte alltid har varit <em>the land of the free</em>.</p>
<p>Utforskandet och utvecklingen av det som kom att kallas Västern präglades både av laglöshet och av upptäckarmod. Den ursprungsbefolkning som fördrevs, decimerades eller trängdes undan till reservat är en del av denna historia. Slaveriet, dess avskaffande och inbördeskriget tillhör den amerikanska moderna historien och har på många sätt format dagens USA.</p>
<p>Men historiskt sett har ännu starkare varit strävan att bygga ett land för fria människor – ett frihetens samhälle där människor kunde finna sin lycka och forma sin egen framtid.</p>
<p>Kanske är det Emma Lazarus ord på Frihetsgudinnans sockel som bäst fångar vad USA kom att bli:</p>
<p><em>”Give me your tired, your poor,<br />
Your huddled masses yearning to breathe free,<br />
The wretched refuse of your teeming shore.<br />
Send these, the homeless, tempest-tost to me,<br />
I lift my lamp beside the golden door!”</em></p>
<p>För människor världen över blev USA landet dit man sökte sig för att lämna fattigdom och förtryck bakom sig och vinna välstånd och frihet. Den amerikanska konstitutionen blev det ramverk som formade nationens utveckling och gjorde USA till ett land som inspirerade frihetssökande människor över hela världen. USA blev ett land som gav hopp, möjligheter och en ny framtid – inte bara för dem som levde där utan också för dem som såg <em>the land of the free</em> som en ledstjärna. Det gav USA en enorm attraktionskraft och ett inflytande som kom att prägla världen.</p>
<p>Under 1900-talet blev USA världens ledande nation och ekonomi. Landet var den avgörande faktorn för utgången av de två världskrig som hade sitt ursprung i Europa. USA var avgörande för att besegra Nazityskland och för att Västeuropa förblev fritt under det kalla kriget, fram till dess att järnridån föll. Europa har mycket att tacka USA för, men USA har också mycket att tacka Europa för. Från Europa kom de idéer och tankar som gav friheten i Amerika dess politiska form och dess konstitution. Från Europa kom också den civilisatoriska styrka som gjorde nybyggarsamhället till en av den västerländska civilisationens främsta pelare.</p>
<p>Det var just friheten och öppenheten som gjorde USA starkt. Människor som flydde fattigdom och förtryck välkomnades och kunde i frihet forma sin egen framtid och bidra till ett dynamiskt samhälle. Det gällde företagande, innovationer, kultur, forskning och samhällsengagemang.</p>
<p>USA blev inte världens ledande nation därför att amerikaner var bättre än andra människor. USA blev världens ledande nation därför att friheten gjorde människor friare att skapa, tänka, bygga och ta ansvar. Det skapade en dynamisk ekonomi och en ständig upptäckarkultur som drev förändring först i USA och därefter i resten av världen.</p>
<p>Det är därför en ödets ironi att dagens USA styrs av människor som tycks tro att den vite amerikanen är bättre än andra, som vill tona ned eller dölja slaveriets historia och därmed också de lärdomar den gav, och som ser konstitutionen som ett hinder snarare än som en styrka. Trump och hans viljelösa anhängare frossar i sin maktfullkomlighet samtidigt som de underminerar det amerikanska arvet – den frihet och öppenhet som gjorde USA stort, både som land och som föredöme för världen.</p>
<p>Den amerikanska ekonomins styrka och dess innovationskraft skapade också en militär förmåga som varit, och fortfarande är, unik i världen. Men det var inte den militära styrkan i sig som gjorde USA stort. Det avgörande var att landet, under olika presidenter och regeringar, strävade efter att försvara frihet och demokrati – ibland på sätt som varit omstridda, men med dessa ideal som uttalat mål. Det var som frihetens land USA blev världens ledande makt och den fria världens naturliga ledare.</p>
<p>Nu har vi en administration som firar 250 år av både ljus och mörker genom att förtränga de erfarenheter som utvecklade landet, förneka den öppenhet som byggde dess styrka och underminera den rättsstat som konstitutionen vilar på. Man sätter den egna makten över friheten i stället för att tjäna den.</p>
<p>Det är ett bakslag för en av den mänskliga civilisationens stora framgångar och en förminskning av den frihet som gjorde USA stort. USA har i dag en president och en administration som gör sitt land mindre – mindre som frihetens hemvist, mindre som föredöme och därmed också mindre som världsmakt. Landet blir mindre respekterat, mindre beundrat och i längden också mindre inflytelserikt.</p>
<p>Kanske kan ändå 250-årsdagen bli början på ett nytt kapitel, präglat av de värden som en gång gjorde landet stort. Det får vi hoppas. Frihetens vänner behöver ett starkt USA som värnar frihetens ideal.</p>
<p>Den amerikanska historien visar att landet gång på gång har rest sig ur mörka perioder. Födelsedagen kan därför bli början på en amerikansk renässans. Förutsättningarna finns fortfarande i riklig omfattning. USA är nämligen ett mycket större samhälle än den administration som för tillfället gör landet mindre.</p>
<p>Så må du ha den äran på födelsedagen. Minns din historia, USA.</p>
<p><em><strong>Gunnar Hökmark</strong>, ordförande Frivärld.</em></p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/250-ar-som-the-land-of-the-free/">250 år som the land of the free</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Dags att skörda nya frukter från frihandelns grenverk</title>
		<link>https://frivarld.se/sakerhetsradet/dags-att-skorda-frihandeln/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Thilda Ohlin Stober]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 03 Jul 2026 14:26:25 +0000</pubDate>
				<guid isPermaLink="false">https://frivarld.se/?post_type=sakerhetsradet&#038;p=19770</guid>

					<description><![CDATA[<p>En lång förhandlingsresa mot ett stort frihandelsavtal går mot sitt slut – men detta slut är snarare en ny början. I januari, efter många års förhandlingar, undertecknades en preliminär överenskommelse om ett frihandelsavtal mellan Indien och EU. När avtalet träder i kraft skapas ett frihandelsområde som omfattar omkring två miljarder människor. Det blir EU:s största [&#8230;]</p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/dags-att-skorda-frihandeln/">Dags att skörda nya frukter från frihandelns grenverk</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></description>
										<content:encoded><![CDATA[<p><a href="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.29.01.png"><img loading="lazy" decoding="async" class="alignnone size-full wp-image-19771" src="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.29.01.png" alt="" width="1962" height="1100" srcset="https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.29.01.png 1962w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.29.01-300x168.png 300w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.29.01-1024x574.png 1024w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.29.01-768x431.png 768w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.29.01-1536x861.png 1536w, https://frivarld.se/wp-content/uploads/2026/07/Skarmavbild-2026-07-04-kl.-16.29.01-380x213.png 380w" sizes="auto, (max-width: 1962px) 100vw, 1962px" /></a></p>
<p><span style="font-weight: 400;">En lång förhandlingsresa mot ett stort frihandelsavtal går mot sitt slut – men detta slut är </span>snarare en ny början. I januari, efter många års förhandlingar, undertecknades en preliminär överenskommelse om ett frihandelsavtal mellan Indien och EU.</p>
<p>När avtalet träder i kraft skapas ett frihandelsområde som omfattar omkring två miljarder människor. Det blir EU:s största handelsavtal och väntas få stor betydelse för svensk export och svenska investeringar. En av de stora vinsterna är att merparten av de befintliga tullarna mellan Indien och EU tas bort eller sänks avsevärt. Utöver att export och import underlättas, så väntas ett tillhörande strategiskt partnerskap generera långsiktiga vinster och möjligheter. Det är med andra ord viktiga ekonomiska frukter som nu kan skördas för Europa.</p>
<p>Därtill finns en intressant strategisk och geopolitisk fördel med att lägga nya ägg i korgen. Detta efter en relativt kort men intensiv periodav de-risking, alltså  den politik som tagit sikte på att minska sårbarheter och beroenden, inte minst av Kina.Samtidigt uppstår motrörelser bilateralt: Kina kraftsamlar, parallellt med att man förhåller sig till en alltmer kritisk EU-apparat, för att upprätthålla direkta relationer med länder man bedömer som särskilt betydelsefulla.</p>
<p>Det heter ofta att det Kina förser Europa med och åstadkommer, både som innovatör och producent, inte låter sig ersättas lättvindigt. Samtidigt har många utländska företag omlokaliserat sig, och vi har vant oss vid att räkna in Kina i hotbilden: dels kopplat till Rysslands krig mot Ukraina, där landet av Nato beskrivits som en möjliggörare av kriget, dels som en disruptiv aktör i cyber-, hybrid- och påverkanslandskapet.</p>
<p>Mot den bakgrunden är nya handelsmöjligheter med världens största demokrati något att ta på allvar. I en <a href="https://frivarld.se/rapporter/from-mother-of-all-trade-deals-to-strategic-partnership-the-logic-of-indo-european-convergeance-2/)">ny Frivärld analys</a> <span style="font-weight: 400;">argumenteras det för att avtalet bör förstås som det inledande </span><span style="font-weight: 400;">draget i en bredare strategisk omorientering mellan två av världens mest tongivande </span><span style="font-weight: 400;">ekonomiska och politiska aktörer.</span></p>
<p>Ekonomiskt utbyte är samtidigt en säkerhetstillgång. Stater är mer benägna att stötta den man <span style="font-weight: 400;">är materiellt beroende av, och diversifiering är i sig en form av säkerhet. Ju bredare en </span><span style="font-weight: 400;">handelsportfölj är, desto mindre sårbar blir man för påtryckningar från en enskild aktör. Att </span><span style="font-weight: 400;">avtalet dessutom undertecknades samma dag som ett säkerhets- och försvarspartnerskap mellan EU och Indien understryker hur handel och säkerhet knyts samman.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Detta knyter an till en bärande tanke kring hur frihandel kan bli friare. Handel mellan fria och </span><span style="font-weight: 400;">öppna ekonomier stärker demokratiernas uthållighet, system som på sikt är överlägsna de </span><span style="font-weight: 400;">auktoritära. När EU fördjupar utbytet med världens största demokrati handlar det därför inte </span><span style="font-weight: 400;">enbart om ekonomi, utan om att binda samman de som endera kan eller vill acceptera en </span><span style="font-weight: 400;">världsordning dominerad av en enda stormakt.</span></p>
<p><span style="font-weight: 400;">Men det varken börjar eller stannar vid detta avtal. Mer och fördjupad handel, parallellt med att </span><span style="font-weight: 400;">EU stärker sin egen inre marknad, är en förutsättning för att våra ekonomier och samhällen ska </span><span style="font-weight: 400;">kunna fortsätta växa, generera välfärd och höja livskvaliteten. Europa både kan och bör ta nya </span><span style="font-weight: 400;">handelskliv framåt när andra backar och konstrar ska vi se till att nya skott bryter fram ur </span><span style="font-weight: 400;">frihandelns grenverk. Med sänkta tullar, nya handelsavtal och en fördjupad inre marknad kan EU bli det centrum för global handel som världen behöver nu mer än någonsin.</span></p>
<p><b><i>Anna Rennéus Guthrie</i></b><i><span style="font-weight: 400;">, chef tankesmedjan Frivärld.</span></i></p>
<p>Inlägget <a href="https://frivarld.se/sakerhetsradet/dags-att-skorda-frihandeln/">Dags att skörda nya frukter från frihandelns grenverk</a> dök först upp på <a href="https://frivarld.se/sv">frivarld.se</a>.</p>
]]></content:encoded>
					
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
