Rysslands uppträdande mot omvärlden blir allt mer aggressivt – det fortsatta kriget i östra Ukraina, den senaste militära upprustningen längs Ukrainas gräns och avslöjandet om ryska underrättelsetjänsten GRU:s inblandning i ett dödligt bombdåd på tjeckiskt territorium. Det finns flera färska exempel på ett aggressivare Ryssland och relationen till väst har nått nya bottennivåer.
Samtidigt trappar Putinregimen upp förtrycket av de egna medborgarna. Medan oppositionsledaren Aleksej Navalnyj sitter fängslad och kämpar sitt liv ger sig myndigheterna på hans anhängare och andra demokratikämpar i Ryssland.
För att diskutera det oroväckande politiska läget arrangerade Frivärld under fredagen ett digitalt panelsamtal med en välmeriterad gästlista. Hur bör Sverige, EU och väst hantera situationen?
– Ryssland agerar som en terroriststat. Nästa steg är att beteckna Ryssland som just det, säger Anders Åslund, senior fellow vid Frivärld och Atlantic Council.
Klicka här för att se panelsamtalet.
Den militära mobiliseringen vid Ukrainas gräns har skapat stora politiska spänningar den senaste tiden. Enligt uppgifter har Ryssland haft över 40 000 soldater stationerade vid gränsen och över 40 000 vid Krimhalvön – vilket är den största militära upptrappningen sedan den olagliga annekteringen av Krim 2014.
I torsdag meddelade försvarsminister Sergei Shoigu att trupperna ska dra sig tillbaka till sina ”permanenta baser”.
Kurt Volker, diplomat och tidigare USA:s särskilda representant i Ukraina, menar dock att det är för tidigt att pusta ut.
– För det första så vet vi inte vad ”permanenta baser” betyder. Kanske är Krim nu den permanenta basen för vissa av dessa trupper, kanske låter man utrustningen vara kvar. För det andra har Putin visat att han kan göra stora truppförflyttningar, väldigt snabbt, och tolkar det som att väst inte gjorde någonting åt det. Genom detta har han visat för Ukraina, Belarus och Georgien att han är den enda med kapaciteten och viljan att faktiskt agera..
Det ryska agerandet har visserligen väckt starka reaktioner från EU och USA, men västvärlden borde markera ännu tydligare, menar Volker.
– Putin försöker avskräcka väst från att ens tänka tanken att länder som Ukraina, Belarus och Georgien är självständiga stater som har rätt att utforma sitt eget öde. För att göra detta vill han synliggöra ihåligheten i retoriken från Washington och Bryssel. För att förhindra detta måste vi svara med konkreta åtgärder. Det är så vi visar att vi inte är avskräckta.
Panelen diskuterade bland annat utökade sanktioner mot ryska företag och individer. Kurt Volker lyfte att EU och USA redan nu noggrant bör förbereda konkreta åtgärder att använda sig av vid ytterligare eskalering. EU bör även bli mer synligt i sitt stöd till Ukraina, vilket exempelvis kan göras genom fler officiella statsbesök.
Anders Åslund, senior fellow vid Atlantic Council och Frivärld, föreslog även att ge Ryssland en ny stämpel som stat:
– Ryssland beter sig som en skurkstat, som en terroriststat. Nästa steg är att beteckna Ryssland som just det.
Åslund lyfte bland annat fram ryska GRU:s inblandning i brottsliga och terrorliknande aktioner utomlands. Senast avslöjades att den militära underrättelsetjänsten legat bakom ett bombdåd 2014 mot en tjeckisk ammunitionsdepå i vilken två personer miste livet.
– USA betecknar idag fyra stater som skurk- eller terroriststater. Och jämför man med exempelvis Iran så är Ryssland idag mycket värre. Jag förväntat mig att mycket mer kommer att hända.
Förslaget fick medhåll från Jakub Kalensky, expert på rysk informationspåverkan och senior fellow vid Atlantic Council.
– Bara att beteckna Ryssland som en skurk- eller terroriststat skulle förändra mycket. Vi kan inte behandla personer som representerar Putinregimen på samma sätt som vi behandlar diplomater från civiliserade länder. Det är ett misstag. Vi ger dem en legitimitet som de inte förtjänar, säger han och fortsätter:
– Det skulle få effekt på både mediebevakning och den allmänna uppfattningen hos medborgarna.
Redan idag finns flera sanktioner på plats och de orsakar betydande skada på rysk ekonomi. Men Jakub Kalensky anser att de kan bli ännu tuffare:
– Du kan fortfarande köpa en Mercedes och BMW i Moskva. Det tycker jag inte borde vara tillåtet.
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI, betonade att det gemensamma svaret från väst bör vara grundat i våra gemensamma värderingar.
– Vi borde fokusera mer på att ena oss själva och göra det kring värderingar och principer, det tror jag är vägen framåt. Inte att fokusera på en viss önskad respons från Ryssland, för det kommer aldrig bli som vi vill. Värderingar är ett kärnintresse för EU och vi borde vara väldigt tydliga med det när vi talar med Ryssland.
Panelen diskuterade även fängslandet av Aleksej Navalnyj och oppositionsledarens försämrade hälsa.
– För den ryska regimen är Navalnyj en symbol på vad som inte borde existera i Putins politiska system – nämligen ett verkligt politiskt alternativ. En annan sak som stör ledarskapet är det faktum att han är orädd. Sättet han kom tillbaka till Ryssland på efter mordförsöket visar att han inte är rädd, vilket är ett av hans främsta politiska budskap, säger Carolina Vendil Pallin.
Den senaste händelseutvecklingen tyder inte på att läget och relationen mellan väst och Ryssland kommer att förbättras framöver. Med ett stundande ryskt parlamentsval kan snarare fler aggressiva aktioner vara att vänta, diskuterade panelen.
Anders Åslund:
– Jag tror att vi befinner oss i en ganska farlig situation. Det beror på att Ryssland är en stormakt på nedgång. Och stormakter på nedgång är farliga. Ryssland kommer aldrig bli lika starkt militärt som de är idag och i en sådan situationen kommer du att vilja använda den militära makt som du har, säger han och fortsätter:
– Jag tror att vi borde vara väldigt oroliga över vad Putin kan göra i sitt omedelbara närområde framöver.
Hela diskussionen finns tillgänglig på både Facebook och Youtube.
Klicka här för att se panelsamtalet.
Deltagare:
Anders Åslund, senior fellow, Atlantic Council.
Carolina Vendil Pallin, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Kurt Volker, diplomat, USA:s särskilda representant i Ukraina 2017 – 2019.
Jakub Kalensky, senior fellow, Atlantic Council.
Panelsamtalet modererades av Gunnar Hökmark, Frivärlds ordförande, och Katarina Tracz, chef för Frivärld.