Utrikesministrarna Eva-Maria Liimets, Estland, Edgars Rinkēvičs, Lettland och Gabrielius Landsbergis, Litauen, skriver med anledning av 30 år av återställda diplomatiska relationer mellan Sverige och de baltiska staterna att vill fortsätta utveckla samarbetet på alla områden för att säkerställa konkurrenskraft och säkerhet i regionen.
Från vänster: Eva-Maria Liimets, utrikesminister Estland, Gabrielius Landsbergis, utrikesminister Litauen och Edgars Rinkēvičs, utrikesminister Lettland. Foto: Litauens UD och det Moldaviska parlamentet.
Sverige spelade en stor roll när de baltiska staterna återtog sin frihet och självständighet. Idag, lördag 28 augusti är det 30 år sedan de diplomatiska relationerna mellan Sverige och Estland, Lettland och Litauen återupptogs, en dag att både fira och samtidigt uppmärksamma vad Sverige gjorde för baltiska staterna.
I det av Sovjetunionen ockuperade Baltikum var demokrati aldrig något främmande om än avlägset. Länderna var självständiga under mellankrigstiden. Minnet av självständigheten behöll frihetsandan vid liv i årtionden, både för de som levde under ockupation och de som var i exil. På andra sidan havet fanns den fria världen; framgångsrik, stabil och så nära inom räckhåll. Drömmen och drivkraften att få återvända till familjen av europeiska demokratier levde.
I början av 1990-talet manifesterades det starka moraliska stödet från svenska folket till de baltiska staternas självständighet genom Måndagsrörelsen på Norrmalmstorg i Stockholm. Andra städer följde efter i rörelsen under banderollen: ”Vi stödjer Baltikum”.
I 76 av varandra följande veckor, från mars 1990 till september 1991, samlades svenska politiker, offentliga personer, landsflyktingar från Baltikum och vanliga medborgare i omkring 50 städer. Det var ett kraftfullt stöd för Sveriges politiska och praktiska bistånd till vår strävan efter självständighet.
Alltsedan dessa dagar då kampen för självständighet ännu inte var avgjord har våra baltiska stater känt ett starkt stöd från Sverige och dess folk under vår väg tillbaka till det internationella samhället och till Europa som suveräna och fria länder.
Sverige var det första landet att etablera diplomatiska närvaro i Riga, Tallinn och Vilnius. Tillsammans med andra partner och vänner var Sveriges politiska stöd och bistånd till Baltikum i fråga om genomförandet av demokratiska reformer bidragande till vår europeiska integration.
Stödets bredd och djup från det svenska folket demonstrerades tydligast genom engagemanget från hundratals kommuner, icke-statliga organisationer såväl som offentliga personer som bidrog till hälsovård, universitet, skolor, fosterhem, kyrkor och kulturen.
Efter de baltiska staternas EU-inträde 2004 så har vårt bilaterala samarbete ökat i snabb takt. Idag är vi nära samarbetspartners som delar gemensamma värderingar och intressen. Sverige är en viktig och pålitlig vän; särskilt när det gäller handel, energiförsörjning, försvar, mänskliga rättigheter bara för att nämna några.
De ekonomiska relationerna mellan Sverige, Litauen, Estland och Lettland frodas: i åratal år har vi bidragit till tillväxt och konkurrenskraft i varandras ekonomier. Tiden har visat att vi har en nyckel till vår egen framgång; genom synergier som underlättas av närheten mellan våra länder, ömsesidigt fördelaktiga affärsverksamheter samt vetenskaps- och forskningssamarbete som skapar innovationer.
Sverige och de baltiska staterna är en viktig del av den nordisk-baltiska regionens hjärta, som präglas av stabilitet, dialog och samarbete. Vi är engagerade försvarare av det regelbaserade internationella systemet och multilateralism. Vi trivs i nära samarbete i internationella sammanhang som FN, OSSE, Europarådet och Östersjörådet. Som medlemmar i EU arbetar vi nära tillsammans för att möta framtidsutmaningarna. Vi upprätthåller ett utmärkt samarbete när det gäller säkerhet, med en gemensam syn på hot och utmaningar för Norden-Baltikum. Det är genom att samarbeta som vi tillsammans kan göra avtryck i världen med våra värderingar
Vår vänskap har danats av hundratals år av gemensam historia längs Östersjön stränder, ett hav som bundit våra folk samman genom handel och möten som gjort oss till de vi är.
Denna årsdag är ett tillfälle att också blicka framåt. Våra nationer kan arbeta tillsammans för att göra Europa grönare och mer digitaliserad. I en värld där teknikutvecklingen går allt snabbare så måste vi samarbeta för att hinna med i utvecklingen och kunna ligga i framkant.
Vi har ett starkt fundament att bygga på, tillsammans har vi stor kunskap, ren natur och robusta ekonomier. Tittar vi 30 år framåt i tiden så hoppas vi tillsammans kunna skapa goda förutsättningar för kommande generationer.
En nordisk-baltisk region som är stabil, säker, välmående och konkurrenskraftig är ett gemensamt intresse. Ett annat och inte mindre viktigt mål som vi delar är att bidra till att bygga fria och demokratiska samhällen i vårt närområde. Vi värdesätter vår vänskap med Sverige och ser fram emot att göra starka band ännu starkare genom att utveckla vårt samarbete på alla områden för att nå våra gemensamma mål.
Eva-Maria Liimets, utrikesminister Estland
Edgars Rinkēvičs, utrikesminister Lettland
Gabrielius Landsbergis, utrikesminister Litauen
