Efter Rysslands invasion av Ukraina och ökat aggressivt beteende i Sveriges närområde har frågan om svenskt medlemskap i Nato aktualiserats.
Debatten är på många sätt unik: under kalla kriget var svenskt Natomedlemskap en ickefråga och även efter murens fall fortsatte motståndarsidan att ha ett starkt stöd i opinionen. På senare tid visar emellertid flera opinionsmätningar att det skett ett skifte. Samtidigt har Natomotståndarna format sig i olika grupper och visar intresse för att ta strid i frågan.
I rapporten ”Natomotståndet i Sverige – vilka och varför?” skriver Aaron Korewa om hur dagens Natomotståndare är organiserade och vilka argument de använder. Genom att granska Natomotståndet i Sverige visar Korewa att det har skett en förändring i motståndarsidans argumentation och att det i dag finns en tydlig skiljelinje vad gäller synen på Nato inom den svenska regeringen och i det socialdemokratiska partiet.
– Natofrågan engagerar. Det är därför intressant att se hur motståndarnas argument ser ut i dag och hur de har valt att organisera sig. Särskilt viktigt är att notera att det finns skiljelinjer i synen på Nato hos Socialdemokraterna, säger Aaron Korewa
Aaron Korewa har en Masterexamen i statskunskap och en pol kand i nationalekonomi från Uppsala universitet. Han har varit politiskt sakkunnig hos tidigare utrikesminister Carl Bildt och är för närvarande säkerhetspolitisk skribent knuten till Atlantic Council och tankesmedjan Frivärld. Han är medredaktör för Natobloggen.se.