För övrigt tycker jag att Sverige borde gå med i NATO, konstaterar Miljöpartiets tidigare försvarspolitiske talesperson Anders Schröder på mikrobloggen twitter. Så här lyder motiveringen:
Foto: Privst
Som statsministern konstaterade i den senaste partiledardebatten: Kärnan i svensk säkerhetspolitik är den Europeiska säkerhetsordningen. De viktigaste delarna i den är att varje land själva väljer sin politiska framtid, och att gränser inte flyttas med våld.
Idag finns bara ett europeiskt land som motsätter sig den ordningen, Ryssland, medan NATO står upp för precis den ordning som Sverige också värnar. Varför vara alliansfri när alliansen i fråga värnar säkerhetsordningen vi värnar?
Det vanligaste argumentet mot NATO är att svensk alliansfrihet bidrar till ”stabilitet i närområdet” (dvs vi undviker genom vår alliansfrihet att provocera Ryssland) och minskar därmed risken för krig. Det finns flera skäl att ifrågasätta det påståendet. Stabiliteten är uppenbart redan i gungning, i vilken mån kan man prata om stabilitet i närområdet när Ryssland är en hårsmån från att invadera Ukraina? Det andra problemet med argumentet att svensk alliansfrihet bidrar till stabilitet är att Sverige gradvis flyttat sig allt närmare väst, genom EU-medlemskap och NATO-samarbeten.
Vi står nu så nära NATO man kan, utan att vara medlemmar.
Ryssland är såklart väl medvetna om den positionsförflyttning som vi har gjort de senaste 30 åren. Sveriges samarbeten med NATO ger därmed nackdelarna med ”instabilitet” utan att vi får fördelen med en säkerhetsgaranti som ett medlemskap ger.
Att svaja otydligt mellan positioner som Sverige gör nu är inte stabilt, vi har en stor minoritet i riksdagen för NATO-medlemskap och en majoritet i riksdagen för NATO-option. Bilden att vi kan komma att svänga (och därmed är påverkbara nu) framstår för mig som mer instabil än att faktiskt svänga, gå med i NATO och därmed ha en tydlig position.
Ett NATO-medlemskap innebär att vi lovar att bidra till den säkerhetsordning som ger de länderna möjligheten att forma sin egen politiska framtid, och innebär samtidigt en säkerhetsgaranti också för oss själva.
— Anders Schröder finns på Bluesky (@AndersSchroder) January 14, 2022
Det andra huvudargumentet emot NATO brukar vara nåt i stil med att Sverige inte borde ingå i samma allians som USA eftersom vi inte gillar deras utrikespolitik. Det argumentet svajar av flera skäl.
Dels tar vi redan idag stor hänsyn till USA:s utrikespolitik när vi utformar våra egna utrikespolitiska val, dels är vi är beroende av USA på en rad områden, säkerhetspolitiskt och utrikespolitiskt, medan de inte är beroende av oss.
Vi är alltså inte ”fristående” från USA bara för att vi inte är NATO-medlemmar. Kom ihåg att Sverige, precis som ett NATO-land skickade trupp till såväl Afghanistan som Irak, det var för att vi har samma tryck på oss som ett NATO-land att bidra när USA behöver hjälp.
Ett NATO-medlemskap ger oss ett till viktigt säkerhetspolitiskt forum där vi kan vara med och forma den gemensamma västliga säkerhetspolitiken. På så sätt kan ett medlemskap öka vårt eget säkerhetspolitiska inflytande, snarare än minska det.
Men för mig är NATO-medlemskapet slutligen en solidaritetsfråga. Våra östeuropeiska grannar står under hot ett land som vill frånta dem deras nyvunna friheter och inlemma dem i en ryskdominerad intressesfär. Ett NATO-medlemskap innebär att vi lovar att bidra till den säkerhetsordning som ger de länderna möjligheten att forma sin egen politiska framtid, och innebär samtidigt en säkerhetsgaranti också för oss själva.
Anders Schröder
Riksdagsledamot för Miljöpartiet 2014-2018 och tidigare försvarspolitisk talesperson.
