Därför vill vi ha Natooptionen

Det bidrar till ökad säkerhet samtidigt som Sverige behöver ha samma instrument som Finland. Därför säger Sverigedemokraterna ja till en Natooption. Det skriver partiledaren Jimmie Åkesson och ledamoten i utrikesutskottet Björn Söder.

”Sverigedemokraterna ser ett stort behov av att dessa för Sverige avgörande frågor lyfts i debatten på ett seriöst sätt”, skriver Jimmie Åkesson och Björn Söder. Foto: Wikimedia Commons/Sverigedemokraterna.

Sverigedemokraterna har ställt sig bakom att Sverige ska införa Natooption i likhet med Finland. Argumenten för en Natooption är många och i korthet ser vi att det bidrar till en ökad säkerhet genom att vi säkrar en ihållande finansiering av försvaret, att vi underlättar för ett försvarsförbund med Finland och att det ger Sverige ökade möjligheter i ett förändrat säkerhetspolitiskt läge.

Efter att det blev klart att det finns en majoritet i riksdagen för en Natooption har debatten tyvärr blivit polariserad och Socialdemokraterna har ställt sig negativa till en Natooption. Vi har dock inte sett att några mer substantiella argument framförts från dem mot en Natooption utöver att det enligt S skapar en osäkerhet kring Sveriges säkerhetspolitiska linje. Detta beklagar vi och menar att tiden är inne för en bredare diskussion om hur Sveriges säkerhet kan stärkas. I synnerhet kopplat till den oroande utveckling som nu pågår i omvärlden med skärpta motsättningar på många håll.

I en sådan diskussion bör man inte utgå ifrån en svartvit bild där en Natooption utesluts. I stället bör man se på vilket sätt en sådan option kan stärka Sveriges säkerhetspolitik och hur det hänger ihop med det bredare säkerhetspolitiska läget runt Östersjön, där Finland spelar en avgörande roll. Finland har sedan länge en Natooption och landet har vid tidigare tillfällen genomfört utredningar om vad ett Natomedlemskap skulle innebära för landet. I Sverige har vi endast delvis utrett frågan.

Utifrån den finska utredningen som gjordes om Natomedlemskap tas problematiken upp om antingen Sverige eller Finland går med utan att det andra landet gör det. I utredningen konstateras att ”Finland blir mera utsatt och sårbart än i dag om Sverige ensamt ansluter sig till Nato”. Därför är det så viktigt att Sverige samordnar sin säkerhetspolitik med Finland.

I den svenska säkerhetspolitiska debatten behövs vidare en fördjupad diskussion föras om målen med de säkerhetspolitiska samarbetena inklusive Nato. Sverigedemokraterna är tydliga med att vi ser att vårt samarbete med Finland bör utvecklas till ett försvarsförbund, medan regeringen utöver en Natoskepsis inte har redogjort för hur de vill att de internationella försvarssamarbetena ska utvecklas. Det är också rimligt att ställa frågan till de som förespråkar en snabb Nato-anslutning om hur de resonerar om relationen till Finland samt hur de ser på frågan om Sverige bör ha några särskilda begränsningar i sitt samarbete med Nato som vissa Natomedlemmar har, bland annat kring basering av Natotrupp på sitt territorium.

Sverigedemokraterna ser ett stort behov av att dessa för Sverige avgörande frågor lyfts i debatten på ett seriöst sätt och belyses innan tvärsäkra uttalanden görs om Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Hittills har tyvärr den utrikespolitiska debatten mer präglats av definitiva ställningstaganden utan en fördjupad analys och diskussion om hur dessa ställningstaganden kan stärka den svenska säkerheten. Vi vill därför rikta en uppmaning både till partierna och till alla andra aktörer i den säkerhetspolitiska debatten att ta en fördjupad diskussion kring dessa frågor innan ställningstaganden som på djupet förändrar svensk säkerhetspolitik görs.

Jimmie Åkesson (SD)
Partiledare

Björn Söder (SD)
Ledamot i utrikesutskottet