EU måste ta en större roll för att hantera konsekvenserna av klimatförändringarna i Arktis för det ska fortsätta ”att vara en fredlig region” där bevarande av miljön och ekonomisk tillväxt kan gå hand i hand skriver Arba Kokalari som är moderat ledamot i Europaparlamentet där hon bland annat arbetar med EU:s Arktispolitik.
Bild av David Mark från Pixabay
Just nu värms Arktis upp två till tre gånger så snabbt som resten av världen, till följd av den globala uppvärmningen. Det är en region som förändras i snabb takt där klimatförändringarna påverkar människor och miljö och får geopolitiska konsekvenser. I takt med att isarna smälter har Kina, Ryssland och USA ökat sin närvaro. Europa får inte stå handfallna för framtiden i vårt närområde, utan det är hög tid att EU tar ett större ansvar för Arktis.
Havsströmmarna i Arktis kan liknas vid en luftkonditionering, som cirkulerar in och ut i världens hav, vilka nu försvagas och värmer upp jorden. Uppskattningar visar att sommarisen i Arktis riskerar att försvinna till 2030-2040. Det skulle öppna upp ett nytt världshav med nya farleder över Nordväst- och Nordostpassagen samtidigt som minskad permafrost skulle möjliggöra utvinning av oupptäckta naturtillgångar och mineraler.
Bland dem som fått upp intresset för Arktis har vi Kina, som sedan 2018 beskriver sig som en “nära Arktisstat” för att få inflytande i regionen. Kina säger sig vilja värna internationell rätt i Arktis, men bryter samtidigt mot havsrätten i Sydkinesiska havet. Kinas intresse i arktisk forskning, investeringar i infrastruktur och satsningar på nya isbrytare påminner om hur landet agerar i andra delar av världen.
Flera av Kinas infrastrukturprojekt har skett i samarbete med Ryssland. Ryssland är det största Arktislandet och har ett historiskt intresse för och kunskap kring Arktis. Dessutom är Arktis en viktig del i landets militära andraslagsförmåga. Det är dock oroväckande att Ryssland har ökat militariseringen av Arktis och vårt nordliga territorium, samtidigt som våra relationer med Ryssland överlag har försämrats.
Sverige utgör tillsammans med Finland och indirekt Danmark de EU-länder som är en del av det europeiska Arktis. Vårt lands säkerhet och Östersjöregionens säkerhet hänger ihop med utvecklingen i Arktis. När EU under 2021 tar fram en ny Arktispolitik kommer jag att ta fäste på den nya geopolitiska verkligheten, där klimat och säkerhet kommer att vara avgörande.
Jag vill att EU ökar sitt engagemang för Arktis, blir mer synliga i de projekt där EU redan verkar och att vi tar ett helhetsgrepp om olika frågor kopplade till Arktis. Det gäller allt från EU:s satsningar på högkvalitativ forskning och regionala infrastrukturprojekt till omställningen till grön energi och EU:s utrikespolitik.
EU har en hel verktygslåda att använda sig av, men dessa verktyg används ofta utan hänsyn till varandra. Samtidigt som EU har heltäckande strategier för sitt östliga och södra grannskap saknas en strategi för det norra grannskapet som går djupare än den nordliga dimensionen.
Globalt spelar EU en viktig roll genom våra klimatpolitiska åtaganden, som får en direkt effekt på Arktis, som är ytterst påverkat av klimatförändringarna. Genom EU:s försvar av den multilaterala ordningen och internationell rätt försvarar vi principer som är nödvändiga för att undvika att konflikter spiller över i regionen.
Förändringar i norr aktualiserar också frågan om skydd av viktiga Atlantförbindelser. Befintliga multilaterala samarbeten och internationell rätt måste gälla. FN:s havsrättskonvention, som bland annat omfattar rätten till fri sjöfart, är särskilt viktig.
Det internationella samarbete som länge har präglat Arktis har skiljt sig från andra regioner. Arktis bär på unika möjligheter, men utgör också ett hot till följd av klimatförändringarna. Vi måste framför allt minska risken för att ett land agerar på egen hand. Samtidigt behöver vi samarbeta i andra frågor som biologisk mångfald, klimat, fiske och urbefolkningarnas rättigheter.
Det är i allas intresse att Arktis får vara en fredlig region, som i stället för att präglas av konflikt kan gå i täten för hur ekonomisk tillväxt och bevarande av miljön kan gå hand i hand. Det är därför dags att EU uppdaterar sin politik för Arktis.
Arba Kokalari (M)
Europaparlamentariker och suppleant i parlamentets utrikesutskottet samt skuggförhandlare för Europaparlamentets betänkande om Arktis.
