Belarus använder migranter som en spelbricka i ett hybridkrig mot framför allt Litauen, men det riktas även mot Polen och Lettland och ytterst hela EU. I det spelet är spelar propagandan en viktig roll, något som Adam Reuben som deltar i Frivärlds Utrikesakademi pekar på.
Lukasjenkos regim använder migranter i en hybridkrigsföring mot framför allt Litauen. Migranter flygs in från Irak och Turkiet för att därefter få fri lejd till och över den litauiska gränsen.
Litauen har stått inför en snabb ökning under en kort tid, vilket har skapat ett enormt tryck på asyl- och mottagningssystemen. Det är ett land som under rekordåret 2015 tog emot färre än 350 migranter. Förra året anlände 80 personer till Litauen.
Fler än 4 000 migranter hann söka sig till Litauen innan den irakiska regeringen meddelade att inga flyg från Bagdad till Minsk tillåts bära passagerare. Det har medfört en viss minskning i antalet gränsövergångar de senaste två veckorna.
Det finns dock tecken att Lukasjenko nu vill hitta nya migrationsrutter, via Istanbul och Islamabad när Bagdad inte längre är tillgängligt. Att använda migranter för att överrumpla de litauiska systemen är Lukasjenkos attack mot Litauen, som gett skydd både till oppositionsledaren Svetlana Tsichanouskaja samt varit ledande för EU-gemensamma sanktioner mot den illegitima belarusiska regimen.
Efter att Polen gav ett humanitärt visum till OS-atleten Krystsina Tsimanouskaya har allt fler otillåtna gränspassager registrerats i Polen. Flera länder vill se ytterligare sanktioner mot Lukasjenkos regim för deras hybridkrigföring mot EU. Lukasjenko kommenterade att sanktioner kan ha motsatt effekt, släppte gränskontrollen mot Lettland och hotade att införsel av vapen står på tur.
Surreal scenes at the Belarus-Lithuania border. Belarusian border guards in full riot gear are pushing migrants over the EU border. Lithuania says Belarusian servicemen have themselves crossed the border while doing that and only withdrew after a series of warnings. pic.twitter.com/pqMPOOJOEP
— Tadeusz Giczan (@TadeuszGiczan) August 17, 2021
Det pågår också ett propagandakrig. I förra veckan spreds en video i sociala medier som påstods visa en litauisk gränsvakt som säger åt en grupp asylsökande att gå tillbaka till Belarus.
Lukasjenko känner väl till anklagelserna om otillåtna push-backs längst EU:s externa gräns och vill utnyttja det. Syftet är att utmåla Litauen och EU som moraliskt korrupta när de samtidigt riktar sanktioner mot regimens brutala överträdelser mot det belarusiska folket.
Äktheten av den aktuella videon är svår att verifiera. Det kan dock noteras att soldaten saknar litauiska kännetecken, som flagga eller emblem, på sin uniform. Vidare låter det som soldaten säger ”Belarassha”, ett uttal mer vanligt i Belarus och Ryssland än i Litauen.
Lukasjenkos regim har dessutom i sin statstelevision visat upp, vad som påstås vara, skadade migranter. Enligt regimen ska bland annat en irakisk man ha blivit skottskadad och en gravid kvinna misshandlad. Uppgifter som varken har bevisats eller bekräftats.
Det har också spridits bilder av belarusiska soldater uppradade längst med gränsen, under förespegling att regimen hindrar Litauen från att skicka migranter över gränsen. Budskapet visar en regim som har kontroll.
Lukasjenko skyr inga medel för att hålla sig kvar vid makten. I maj tvingades ett Ryanair-flyg från Aten till Vilnius att landa i Minsk, med hänvisning till att terrororganisationen Hamas hotat att spränga planet om inte EU fördömer Israel. Den faktiska anledningen var att kidnappa Raman Pratasevitj, som därefter har använts av regimen i rena propagandasyften.
En diktator använder sig av propaganda för att behålla makt. Det finns därför anledning att iaktta stor försiktighet när anklagelser mot den europeiska gränskontrollen kommer från Lukasjenkos regim. Det finns ingenting som stödjer anklagelserna mot den litauiska gränskontrollen.
Låt inte Lukasjenko vinna sitt propagandakrig.
Adam Reuben, arbetar som politisk handläggare med fokus på migrations- och inrikesfrågor hos europaparlamentariker Tomas Tobé, och deltar i Frivärlds Utrikesakademi.