I dagens Ryssland förföljs forskare som ägnat sig åt Stalintidens offer. Kaa Eneberg har löpande här på Säkerhetsrådet berättat historien om justitiemordet på Jurij Dmitriev som varit fängslad i tre år. Nu börjar en ny rättegång mot mannen som vigt sitt liv åt de tiotusentals människor, däribland svenskar, som avrättades i Karelen under terrorn.
Jurij Dmitriev. Foto: Victoria Ivleva/International Memorial
Den ryskkarelske forskaren och historikern Jurij Dmitriev ställs idag tisdag återigen inför rätta i Petrozavodsk. Då ska en karelsk överdomstol ta ställning till tre lägre domstolsutslag mot mannen som nu suttit fängslad och isolerad från omvärlden i över tre år.
Formellt anklagas han för sexuella övergrepp på sin adoptivdotter vilket han friats för efter ingående bevisföring. I själva verket handlar det hela om karelska och ryska statens önskan att stoppa hans avslöjande forskning om Stalintidens offer.
Tiotusentals människor från minst 50-talet nationer däribland Sverige avrättades kallblodigt enbart i Karelen sedan de på 1930-talet först byggt industriprojekt, Ishavskanalen och samhällen i det av krig och misär skövlade gränsområdet.
Det nu hårdnande politiska klimatet i hela Ryssland bådar inte gott. Det är kännbart i detta ryska område med gräns till Finland. Där har till och med lokala forskare vid universitet attackerat Dmitrievs forskargärning som inleddes i början av 1990-talet.
De hävdar att alla människolik som hittats skulle vara ryska offer för den framryckande finska armen under andra världskriget 1941-45. Finska forskare med i vanliga fall goda relationer till sina ryska kolleger har avfärdat påståendena men håller en låg ton.
Den lilla residensstaden Petrozavodsk tillåter inte protestyttringar. De få som vågat demonstrera sitt stöd för Dmitrijev försvinner snabbt ur gatubilden. Flera kända forskare från bl.a. St Petersburg som krävt hans frisläppande har snabbt skyfflats iväg från den centrala byggnaden som hyser domstolarna.
Här ligger Sandarmoh. Skärmdump från Google Maps.
Lokalpressen har rapporterat pliktskyldigt i notisform men kallar honom endast sexförbrytare. Den bilden ges också av TV-kanaler som Novaja Gazeta. De har exponerat foton på hans adoptivdotter Natasha. Flickan var undernärd då hon som treåring adopterades och fotografierna har krävts av olika domstolar för att visa hennes fysiska utveckling.
Den senaste domen på 13 års straffläger från Karelens högsta domstol gäller övergrepp mot sin 13-åriga adoptivdotter. Tidigare dom har fällts för bl.a. olaga innehav av en icke funktionsduglig pistol lyder på 3,5 års fängelse.
Rättegångarna har alla ifrågasatts. Bl. a har en grupp forskare i Sankt Petersburg och Moskva krävt att den rättsliga prövningen av rättssäkerhetsskäl flyttas från Karelen till en annan republik. Undertecknarna betvivlar möjligheten till en rättvis rättegång.
Mänskliga rättighetsorgan för bl.a. Europarådet och en rad länder har uttalat sitt stöd för Dmitriev som de betecknar som ”politisk fånge”. Petitioner med vädjanden om att få vistas i hemmet istället för i de coronainfekterade cellerna i centralfängelset har lämnats obesvarade. Likaså en begäran från försvararen Viktor Anufriev om några dagars uppskov på grund av coronakarantän. Istället fick en ung och oerfaren jurist ta över fallet, utan att ens ha träffat Dmitriev.
Genom sin handfasta forskning med både fysiskt grävarbete och arkivstudier har Jurij Dmitrievs avslöjat tusentals gömda gravar från 1930-talets terrorår. Han t.o.m.hyllades då han 1997 invigde Sandarmoh, den största av gravplatserna i Karelen.
Sommartid höll han också seminarier med studenter från hela Ryssland på Solovetskjiöarna i Ishavet. Där hittades de första massgravarna som sedan skeppades till Sandarmoh. Solovetskij beskrivs av Aleksander Solzjenitsyn som det första Gulaglägret. Där gav också munkarna Dmitriev sin välsignelse att studera massgravarna. De har också alltid varit med på årsdagen av Solovetskijfynden som firas i början av augusti. Sedan något år tillbaka deltar de inte längre.
KAA ENEBERG
Journalist och författare
Läs alla Enebergs texter om fallet Jurij Dmitriev på Säkerhetsrådet. Enebergs böcker om svenskarna som blev Stalintidens offer i Karelen finns här.
