Flag of the European Union, Photo by: Guillaume Perigois, Unsplash
I en tid då Europas utmaningar handlar om att stå emot yttre hot snarare än att motverka inre motsättningar blir det uppenbart att vi måste ha en ekonomisk styrka som ger kraft att verka globalt.
Hoten är många och begränsar sig inte bara till de rent militära hot som Ryssland nu gjort verklighet av i Ukraina och som man aktivt hotar andra delar av Europa med. Det handlar också om en krigföring som pågår i det dolda, i gråzonen, och som uppenbart är styrd och driven av regimer och stater, som den ryska, den kinesiska och den iranska.
Hotet från Kina bygger på att regimen med den kinesiska ekonomins globala styrka som bas vill utveckla sin militära makt i sitt eget närområde men också projicera den växande militära styrkan på vår del av världen, bland annat genom en stärkt närvaro i Arktis, samt använda sin ekonomi till politiskt inflytande och kontroll över andra länder och samhällssystem. Det är i samtliga fall av kinesisk påverkanspolitik, från de hårda militära hoten till den ekonomiska maktutövningen, diktaturens logik som kommer till uttryck. Och för diktaturen är demokratin en fiende.
I en digitaliserad värld spelar det territoriella en allt mindre avgörande roll. Avstånd finns inte när det gäller hot som riktar sig mot infrastruktur, IT-system eller ekonomi och handel.
Hoten från Iran handlar även de om diktaturens logik, och den iranska viljan att inte bara öka sin kontroll och makt regionalt utan även agera globalt för ett samhällssystem som är den totalitära diktaturens med de krav som det innebär på människor och andra länder.
Europa måste i detta perspektiv vara en stark global ekonomi. Det gäller i första hand den mycket konkreta förmågan att stödja Ukraina i kampen mot ett Ryssland som gått över till krigsekonomi och som ser Väst som sin fiende. Men det gäller också det inflytande och den påverkan som ekonomisk styrka och förmåga kan ge när det gäller att leda den globala ekonomins utveckling genom innovationer, standards och regler.
Europas politiska styrka beror på vår ekonomiska tillväxt. Både tillväxten och vår ekonomiska styrka beror i sin tur på hur vi kan utveckla internationell handel och själva stå i centrum för den globala ekonomin med en politik som öppnar upp för ökad handel och med förutsättningar som ger företag i Europa inte bara konkurrenskraft utan en hel värld att öppna sig emot.
I en tid då hoten riktar sig mot våra samhällen och våra ekonomier lika väl som mot vår militära försvarsförmåga krävs därför ett starkt och sammanhållet Europa. Ett Europa som utvecklar sin inre marknad, som genomför marknadsreformer, som sätter företagande före regleringar och som inser att en dynamisk marknadsekonomi beror på företagen, inte på politiska investeringar.
Europeiska unionen är i detta perspektiv vår union. Det är Sveriges union i en värld av stora och allvarliga utmaningar. Det är med den vi kan påverka och utveckla våra egna förutsättningar som nämligen också är de som gäller för andra europeiska länder, både vad gäller hot, utmaningar och möjligheter. Den ger förmågan att agera med styrka globalt och den ger oss möjligheter att reformera och avreglera den europeiska ekonomin.
Det är i själva verket en av Europeiska Unionens viktigaste uppgifter att utveckla den inre marknaden genom att avveckla de regleringar som hindrar konkurrens, utveckling och en fri rörlighet mellan Europas länder. Det är genom ett företagande över gränserna, en konkurrens som är europeisk och en global handel där vi står i centrum som Europa kan få världens mest konkurrenskraftiga företag och snabbaste tillväxt.
Och det är genom en sådan utveckling vi kan värna demokratins värden världen över, även i en tid då USA under en ny administration abdikerar som den fria världens ledare.
Då måste vi vara så starka som möjligt. Då gäller det att inse att den Europeiska unionen är ett medel för oss att uppnå avreglering, öppenhet, ökad konkurrens och ökat företagande. Vägen mot en fördjupad inre marknad går över att EU driver fram en ökad öppenhet, avreglering och marknadsreformer även i medlemsländerna. Vi måste gå från 27 olika nationella byråkratier till en gemensam politik för att minska den byråkrati som är gemensam.
Vi måste inse att en av våra viktigaste uppgifter är att stå emot, försvara oss och reagera mot dem som på olika sätt vill destabilisera, desinformera, korrumpera, cyberattackera och sabotera våra samhällen och ekonomier. Det kräver en stark ekonomi för att med öppenhet för världen stå emot demokratins fiender när de riktar sig mot vår gemensamma demokrati.
Vi måste bygga ett försvar av våra samhällen och ekonomier som kompletterar det militära försvar som Nato utgör. Därför är den ekonomiska integrationen och den politiska gemenskapen avgörande för Europa.
Det är dags att vi ser och använder vårt medlemskap som ett medel för att förändra den värld som är vår, både den som är inom våra egna svenska gränser och den som är vårt gemensamma Europa.
Ett Europa som är starkt i världen, starkt i att värna friheten och stå upp för demokratins ideal, medvetet om sin potentiella styrka, reformerande för att frigöra denna, begränsad i sin maktutövning mot människors vardag i viljan att ge den frihet man värnar största möjliga utrymme. Det kräver en reformernas politik, både för att möta hoten och lägga grunden för ett ekonomiskt ledarskap.
Gunnar Hökmark, ordförande Frivärld
