Finland försäkrar att valet av amerikanska F-35 inte kommer att påverka utrikes- och säkerhetspolitiken. President Sauli Niinistö säger till nyhetsbyrån STT att valet av F-35 egentligen innebär kontinuitet konstaterar Yrsa Grüne-Luoma i en kommentar till att svenska Gripen drog det kortare strået.
Foto: U.S. Air Force by Staff Sgt. Katerina Slivinske
När statsminister Sanna Marin och försvarsminister Antti Kaikkonen kallade till presskonferens på fredag eftermiddag innebar det slutet på en sex år lång process. Att valet föll på F-35 var inte en överraskning. Uppgifter om att just den plantypen var de militära experternas favorit har cirkulerat redan länge. Förre kommendören för försvarsmakten, Jarmo Lindberg, kopplades också till lobbarna för F-35. Lindberg hade en bakgrund inom flygvapnet och var en av de piloter som utbildades för att flyga Hornetplanen när de anskaffades i början av 1990-talet och Finlands försvarsminister hette Elisabeth Rehn.
Det var till det beslutet president Niinistö hänvisade när han i en kommentar ville avdramatisera den utrikes- och säkerhetspolitiska betydelsen för Finlands del när det gäller valet av F-35. 64 amerikanska Hornet-plan ersätts med lika många F-35-plan. De första planen leveras 2026.
Också statsminister Sanna Marin och försvarsminister Antti Kaikkonen var noga med att understryka att det var F-35 som bäst svarade mot de krav Finlands försvar hade ställt på ett trovärdigt nationellt försvar.
Kaikkonen sade att han förstod att de fyra övriga leverantörerna – bland annat Saab Gripen och franska Dassault Rafale – är besvikna.
HX-projektet har en prislapp på 10 miljarder euro så det är ingen liten affär konkurrenterna går miste om.
Foto: Pressbild från Statsrådet
”Bara en kan vinna”, sade Kaikkonen. Han tillade att Sverige och EU-länderna – fyra av dem samt Storbritannien är med i Eurofighter-projektet är lika viktiga samarbetspartner som förut för Finland.
Det är förstås svårt att tyda ansiktsuttrycket när ministrarna uppträder med ansiktsmask men man kunde inte undgå att lägga märke till att det nog verkade som om Kaikkonen darrade på manschetten en aning när han betonade att det europeiska samarbetet fortsätter som förut.
Kommentarerna gällande beslutet fortsätter att droppa in. Inom riksdagens försvarsutskott välkomnade alla partier beslutet. Också forskare och ledande medier har betonat att trovärdigheten har stärkts av att processen har varit så lång och att urvalet av de fem kandidaterna i HX-projektet varit noggrant. Enligt försvarsministern har transparensen i urvalsprocessen granskats också av en utomstående part.
Förre utrikesministern Erkki Tuomioja står för en av de få kritiska rösterna. Enligt honom blir projektet dyrt och han drar sig inte heller för att kalla det ett dåligt val ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.
Också de två vänsterministrarna i regeringen ville skriva in i statsrådets beslut att drifts- och underhållskostnaderna inte får överskridas. Försvarsminister Kaikkonen var noga med att betona att Finland har gjort en fördelaktig affär.
Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv föddes statsrådets beslut kanske inte under de bästa stjärnorna. Finland har hört till dem som gått i täten när det gäller att satsa mer på EU:s militära förmåga. Frankrike konstaterade besviket att än en gång föll valet på ett amerikanskt alternativ istället för ett av de tre europeiska. Kan detta påverka Finlands ställning under det franska ordförandeskapet som betonar arbetet med att utforma EU:s strategiska kompass?
Den andra frågan är om valet av F-35 signalerar ett steg närmare ett finländskt Nato-medlemskap. Sådana spekulationer avvisar man kategoriskt. Däremot medger militära experter att det nog kan innebära fler övningar med Nato-länder som också har F-35:or.
Försvarsminister Kaikkonen Foto: Laura Kotila, valtioneuvoston kanslia
Även om inte F-35 för Finland närmare Nato så gjordes valet i ett läge där relationerna mellan USA och Ryssland ytterligare försämrats på grund av de ryska truppkoncentrationerna vid Ukrainas gräns och ryktena om en förestående rysk offensiv mot Ukraina i januari.
USA och väst har varnat Ryssland för att angripa Ukraina och hotat med hårda ekonomiska sanktioner. Om så skulle ske, kunde det uppstå en situation där Finland tvingades välja sida, sade Risto E J Penttilä, tidigare riksdagsledamot och en av grundarna av konsultbyrån och tankesmedjan Nordic West Office.
Penttilä, som uttalade sig i Yle:s magasinprogram i torsdags, sade att det kunde uppstå en situation där Finland skulle vända sig till USA för att få stöd för ett Nato-medlemskap.
”Jag säger inte att det kommer att gå så, men en helt befängd tanke är det inte”, sade Penttilä.
Finland har i alla fall nu valt ett amerikanskt jaktplan med ett vapensystem med robotar som har en radie som gör att det kan nå Moskva.
När president Niinistö fick frågan om vad han tror att Kreml anser om valet av F-35 svarade han att han inte vill ge sig in på spekulationer men att Ryssland säkert har förutsett och bedömt situationen.
Yrsa Grüne-Luoma
Frilansjournalist och tidigare utrikes- och säkerhetspolitisk kommentator i Hufvudstadsbladet i Helsingfors.
