Allan Widman, om att det är svårt att förstå att två instanser kan satsa 33 miljarder på det förhållandevis smala området militärt försvar utan att det åtminstone till del sker till samma ändamål.
Analysgruppen ägnar nu mycket tid åt att förstå hur Försvarsmakten räknat. De ca 55 miljarder kr som enligt myndighetens underlag ”fattas” till 2025 består av två delar. För det första handlar det om en så kallad överplanering när det gäller investeringar. Myndigheten har tagit höjd för problem med överklagade upphandlingar och rena leveransförseningar. Helt enkelt beställt mer än vad som rymdes för att försäkra sig om att upparbeta anslagen.
Efter kritik från Ekonomistyrningsverket (ESV) har man nu ”lagt igen” den överplanering som fram till 2025 uppgick till ca 21 miljarder kr. Det som fortfarande är oklart är varför detta har en ekonomisk effekt. Över hela investeringsplanen längd har man tidigare hävdat att det rått balans. Det vill säga att faktiskt överskridande ett år kompenserats av underskridande ett annat. Nu ska myndigheten redovisa om det rått obalans över tid och hur stor den i så fall har varit.
Den andra delen handlar om det utrymme som 2019 års budget skapade, det vill säga ökningarna med 3, 5 och 10 miljarder i årligt anslag mellan 2019-2021. Med avdrag för den ovannämnda överplaneringen om 21 miljarder finns här ett återstående utrymme fram till 2025 om ca 33 miljarder. Detta har myndigheten nu ”inplanerat” olika åtgärder för fram till 2025.
På fråga om dessa åtgärder kan vara av samma slag som försvarsberedningen satsat på i sin kalkyl svarar Försvarsmakten bestämt nej. Det kan vara svårt att förstå att två instanser kan satsa 33 miljarder på det förhållandevis smala området militärt försvar utan att det åtminstone till del sker till samma ändamål.
Även detta ska nu redas ut på djupet och frågan är samtidigt i vilken utsträckning som dessa ”åtgärder” är reversibla, det vill säga ännu inte uppbundna i avtal med extern part?
När politiken under hösten 2018 ägnade sig åt – mer eller mindre – tröstlösa försök till regeringsbildning fortsatte planeringen i Försvarsmakten som vanligt. Övergångsregeringen utövade ingen politisk styrning för egen del, men hade att vaka över de styrningar som fanns i riksdagens budgetbeslut. Alla, så ock försvarsberedningen, var således fullt upptagna med sitt…
ALLAN WIDMAN är försvarspolitisk talesperson (L).