Det nya årtiondet har inletts med säkerhetspolitiska oroligheter i Mellanöstern och i vår väntas Sveriges politiker att ta det avgörande försvarsbeslutet för 2020. Försvarsberedningens rapport Värnkraft levererade en av flera avgörande formuleringar: ”Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige.”.
Vilka försvars- och säkerhetspolitiska utmaningar väntar för Sverige under 2020-talet? Hur ter sig vägen mot försvarsbeslutet och vad kommer hända därefter? Vilka möjligheter finns det till ett svenskt NATO-medlemskap under de kommande åren?
För att diskutera dessa frågor arrangerade Frivärld ett panelsamtal, torsdag 13:e februari, för Utrikesakademins alumner tillsammans med Svenska Atlantkommittén. I panelen deltog Pål Jonsson, riksdagsledamot och nyvald försvarspolitisk talesperson (M) och Karlis Neretnieks,tidigare rektor vid Försvarshögskolan och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Samtalet modererades av Jonathan Olsson, generalsekreterare för Svenska Atlantkommittén.
Pål Jonsson är riksdagsledamot och nyvald försvarspolitisk talesperson (M), samt ordförande i Riksdagens försvarsutskott. Pål har en B.A i statsvetenskap från Georgetown University och en M.A från College of Europe. Han avlade år 2005 sin doktorsavhandling om europeisk säkerhetspolitik vid Department of War Studies King’s College.
Karlis Neretnieks är tidigare rektor vid Försvarshögskolan och ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien. Han har varit totalförsvarsrådgivare vid Försvarsdepartementet och tjänstgjorde i Försvarsmakten mellan 1971 – 2004, där han bland annat var brigadchef på Gotland, operationsledare MiloMitt och sedermera befordrades till Generalmajor.