Viktor Lundquist, om hur FRA bedömer Sveriges säkerhetspolitiska läge.
Försvarets radioanstalt (FRA) är en av de myndigheter som bidrar till att skydda Sverige och svenska intressen. Man gör det bland annat genom signalspaning, genom informationsinsamling om händelser och förhållanden med betydelse för svensk säkerhets- och försvarspolitik, genom arbete med att skapa förutsättningar för ett adekvat och tillräckligt cyberförsvar och genom att bidra till att skydda samhällsviktiga informationssystem.
FRA utgör en del av svensk underrättelsetjänst, och är därmed en av de myndigheter som tydligast och mest konkret värnar svensk säkerhet. Det mesta av myndighetens arbete sker av naturliga skäl i det tysta, och därför är det av flera anledningar särskilt intressant att läsa FRA:s återkommande årsrapport.
Dels ger årsrapporten insyn i myndighetens arbete, och hur man praktiskt arbetar med att genomföra sitt uppdrag. Dels ger den inblick i vilka säkerhetsmässiga trender, utmaningar och hot som dominerar just nu.
I sin årsrapport för 2019 understryks med kraft att svensk säkerhet fortsätter att utmanas, och detta på en rad områden. Bland annat beskrivs hur den militära aktiviteten i Sveriges närområde fortsätter att ligga på en hög nivå. Ett exempel är Ryssland, och den fortsatta tillförseln av avancerad materiel och modernisering av landets väpnade styrkor. Både Östersjön och Arktis beskrivs ådra sig allt större strategiskt intresse från en rad aktörer, vilket innebär en uppenbar risk för incidenter och konfrontation, som riskerar att leda till eskalering och militär konflikt.
En annan central utmaning som beskrivs i rapporten är cyberattacker, och då inte minst i förhållande till den så kallade gråzonsproblematiken. Gråzonen brukar användas för att beskriva ett tillstånd mellan fred och konflikt, där aktörer brukar både lagliga och olagliga aktiviteter för att påverka andra länders agerande och påverka deras handlingsfrihet.
FRA:s rapport beskriver hur vanliga verktyg är påverkansoperationer, strategiska uppköp av företag och cyberattacker. Och trots att cyberattacker numera knappast är ett nytt fenomen är det ändå något som fortsätter att öka i både omfattning och sofistikeringsgrad. Cyberattacker och initieras och utförs dels direkt av stater, men också av proxyaktörer som ibland finansieras av stater.
Kontentan är att Sverige fortsatt står inför stora utmaningar. Två begrepp används i ingressen i rapportkapitlet som beskriver omvärldsläget 2019, och dessa begrepp kommer med all sannolikhet att vara relevanta även kommande år, när det globala säkerhetsläget diskuteras.
Oförutsägbarhet och instabilitet.
VIKTOR LUNDQUIST är biträdande redaktör för Säkerhetsrådet.
