Händelseutvecklingen i Sveriges närområde borde innebära ett uppvaknande för de makthavare som saknar viljan att prioritera den svenska försvarsförmågan. Det är dags att inse allvaret inför höstens försvarsbeslut, skriver Ludvig Lundgren, försvarspolitisk sekreterare för Fria Moderata Studentförbundet.
Dags att inse problemen med ett underfinansierat försvar. Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten
Under måndagen inledde Försvarsmakten en skarp beredskapsinsats i Östersjön och på Gotland. Bakgrunden till insatsen är enligt Försvarsmakten att det pågår en omfattande militär verksamhet i Östersjöområdet. Myndighetens insatschef Jan Thörnqvist menar att den pågående militära verksamheten, i vissa delar, inte har upplevts sedan kalla kriget. Samtidigt som insatsen skickar signaler till Ryssland om att Sverige är redo att försvara Gotland, påminner den också om det oroliga säkerhetsläge som präglar området i och runt Östersjön.
Att säkerhetsläget i Sveriges närområde blivit alltmer oroligt kommer inte som en överraskning. Ryssland har under de senaste åren visat sig vara beredda att använda militära medel för att uppnå politiska mål, vilket vi har sett i Georgien 2008 och i Ukraina sedan 2014. Samtidigt har landet genomfört en kraftig upprustning av sin militära förmåga och ökat sin närvaro i Östersjöområdet. Riksdagens försvarsberedning konstaterade i rapporten “Värnkraft” att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas samt att en säkerhetskris i Sveriges närområde oundvikligen kommer att påverka Sverige. Ett av många scenarion som skulle kunna tänkas drabba Sverige på sikt, är att Ryssland skulle besätta svenskt territorium för att för att begränsa NATO:s möjligheter att rikta stöd till Baltikum vid en militär operation mot de baltiska staterna. Om dessa varningsklockor inte redan har påverkat svenska politiker inför höstens försvarsbeslut, så borde åtminstone de senaste dagarnas rapporter från Försvarsmakten göra det.
I september kommer regeringen att lägga fram sin försvarsproposition till riksdagen. Propositionen kommer att innehålla förslag om försvarets inriktning fram till 2025. Beslutet kommer sedan fattas senare under hösten. Under våren kollapsade förhandlingarna om försvarsbeslutet eftersom regeringen inte ville tillföra den finansiering som krävs för att uppfylla de förslag som riksdagspartierna i det stora hela hade kommit överens om i försvarsberedningen. Regeringens inriktning innebär att endast 40 procent av försvarsberedningens förslag kommer kunna genomföras, vilket är en betydande ambitionssänkning i förhållande till den förmåga som både S och MP tidigare menat skulle behövas. Om regeringen inte radikalt ändrar sin hållning i försvarsfrågan inför hösten kommer förutsättningarna för Sverige att hantera säkerhetsläget i Östersjön fortsatt vara mycket begränsade.
Behovet av en kraftigt stärkt svensk försvarsförmåga borde inför höstens försvarsbeslut te sig uppenbart för regeringen, särskilt efter det som har skett denna vecka. Det är dags att inse allvaret och i höst agera för att Försvarsmakten ska kunna upprätthålla sin krigsavhållande uppgift och försvara Sveriges gränser.
Ludvig Lundgren
Försvarspolitisk sekreterare, Fria Moderata Studentförbundet
