Under helgen kom besked från den utgående amerikanska utrikesministern Mike Pompeo: USA tar bort restriktioner på kontakterna mellan amerikanska och taiwanesiska företrädare. Detta skedde med bara elva dagar kvar innan presidentbytet i USA och efter den uppmärksammade stormningen av Capitolium av anhängare till utgående presidenten Donald Trump. För att analysera denna händelse vände vi oss till Philip Anstrén, som forskar kring internationella relationer vid National Chengchi University, Taiwan, och som just nu befinner sig i karantän i Taipei.
Vad betyder det här?
– Amerikanska tjänstemän har länge behövt följa en rad krångliga regler när de träffar sina taiwanesiska motparter. Det har till exempel handlat om att möten ska ske på hotell istället för på amerikanska UD, och om att amerikanska diplomater inte ska använda sina diplomatiska pass när de reser till Taiwan. Det har också funnits extra restriktioner för amerikanska tjänstemän med hög rang. Pompeo lyfter nu dessa och banar därmed vägen för mer och smidigare utbyte mellan Taiwan och USA.
Varför införde USA sådana restriktioner?
– När USA 1979 upprättade diplomatiska förbindelser med Kina krävde Peking att Washington skulle klippa sina formella relationer med Taipei. Förbindelserna med Taiwan blev då inofficiella. Restriktionerna infördes som en del av detta – för att stärka intrycket att dessa förbindelser inte var “riktiga” diplomatiska relationer.
Varför gör man detta nu?
– Tajmingen är talande. Vissa kommentatorer, inklusive kinesisk statsmedia, menar att detta är ett försök från Trumpadministrationen att sabotera för den ingående Bidenadministrationen. Det ligger någonting i det, men det fanns nog också med i beräkningarna att åstadkomma ett fait accompli. Den här administrationen har överlag varit Taiwanvänlig, och man vill försöka låsa fast en sådan här ändring medan man kan.
Kommer Bidenadministrationen att återinföra restriktionerna?
– Biden vill föra en mindre provokativ Kina- och Taiwanpolitik, så hans administration hade nog inte tagit det här steget. Han skulle också lätt kunna återinföra restriktionerna. Samtidigt har opinionen mot Kina och för Taiwan hårdnat i USA på senare år. Så om Biden väljer att återinföra restriktionerna skulle det kunna användas mot honom. Pompeo är medveten om det, och det var nog därför han i pressmeddelandet betonade att restriktionerna infördes för att “blidka den kommunistiska regimen i Peking.”
Hur kommer Kinas reaktion att bli?
– Kinesisk statsmedia har redan reagerat. De talar om att det här kommer åsamka “långvariga ärr på förbindelserna mellan USA och Kina,” och om att det kommer “spä på onödiga konflikter.” Från den kinesiska regeringens sida bör man minst räkna med hätsk retorik, och risken finns också att det kinesiska försvaret kommer att svara med militära provokationer och flygningar i Taiwansundet. Peking har gjort detta tidigare, till exempel när Alex Azar, USA:s hälsominister, besökte Taiwan i augusti förra året.
Vad kan vi förvänta oss för Taiwanpolitik av president Biden?
– Till skillnad från Trump tog Biden efter sin seger i presidentvalet inte emot ett gratulationssamtal från Tsai Ing-wen, Taiwans president. Istället tog hans framtida utrikesminister, Anthony Blinken, emot ett samtal från Bi-khim Hsiao, direktören för Taiwans representationskontor i Washington, DC. Den lösningen speglar sannolikt hur Biden kommer förhålla sig till Taiwan: Taiwanvänligheten kommer att finnas kvar, men man kommer att försöka hantera det hela på ett mindre provokativt sätt.
Taiwans status som den enda kinesiska demokratin – men ändå inte fullt ut erkänd som ett eget land – är inte lätt för utomstående att förstå. Kan du förklara för läsarna hur Taiwan ska betraktas?
– Taiwan erkänns faktiskt som ett eget land – av femton länder. Saken är att det är betydligt fler länder som erkänner Kina, som ju också har en plats i FN. Taiwans politiska status i det internationella systemet är därför osäker. Kina, för sin del, ser Taiwan som en avfällig provins som ska “återförenas” med fastlandet. Det är ett tvivelaktigt påstående: Folkrepubliken Kina har aldrig styrt Taiwan. Det är enklast att se Taiwan som ett de facto självständigt land med ett eget styrelseskick, demokrati.
Hur ser Sveriges officiella relationer med Taiwan ut?
– Sverige erkänner inte Taiwan, och har därför inga formella diplomatiska relationer med Taipei. Sverige representeras på plats, inte av en ambassad, utan av Business Sweden, och de förbindelser som finns är till hög grad ekonomiska. Business Sweden håller också årliga handelskonsultationer med Taiwan, den så kallade Joint Business Council.
Har Sverige några egna restriktioner som liknar de amerikanska?
– Inte formellt, såvitt jag vet. Men man kanske skulle kunna nämna att regeringen skickar kabinettssekreterare och inte ministrar när Joint Business Council hålls i Taipei, trots att ministrar har deltagit när dessa konsultationer anordnas i Sverige.
Frågorna är ställda av Patrik Oksanen.
