Sverige har sitt största militära engagemang utomlands i västafrikanska Mali. Dessutom beslutade regeringen i december 2020 om en ny biståndsstrategi för landet under perioden 2021–2025 om svindlande två miljarder kronor, vilket gör Mali till ett av de största mottagarländerna för svenskt bistånd.
Men sedan propositionerna om det militära deltagandet i franskledda Task Force Takuba och FN-insatsen Minusma lades fram för riksdagen och biståndsstrategin klubbades av regeringen förra året har det politiska läget i Mali förändrats och försvårats. Inom loppet av nio månader har två militärkupper ägt rum, i augusti 2020 och maj 2021. Landet är inne på sin tredje president – en juntaledare – och sin femte regering inom loppet av ett år. Därtill har Frankrikes president Emmanuel Macron som svar på den senaste kuppen meddelat att Frankrike nu ska stöpa om sin militära närvaro i Mali i grunden.
Vad betyder den senaste händelseutvecklingen för Sverige i Mali? Vad finns att göra när ”mer av samma” inte tycks bita? Detta diskuterar Diana Janse i rapporten “Vid vägs ände – En plan B för Sveriges engagemang i Mali”.
Diana Janse var Sveriges ambassadör i Mali, Niger, Mauretanien och Burkina Faso fram till mars 2021. Hon är nu ledig från Utrikesdepartementet för att kandidera till riksdagen för Moderaterna.