Kommunpolitikerna i Skövde har fått ett erbjudande de kunde inte motstå. Resultatet, nedläggning av flygplats som anses som samhällsviktig för staten. Peter Larsson, VD på Svenska regionala flygplatser, varnar för att så länge staten inte tar ansvar för de regionala flygplatserna så finns risken att fler flygplatser som är viktiga för totalförsvaret och krisberedskapen försvinner.
Skövde flygplats, foto Wikipedia.
Skövde kommun har för avsikt att lägga ned sin flygplats. Samtidigt som flygplatserna blir allt viktigare för sjukvård och beredskap riskerar fler att läggas ned. Kommunen i Skövde har fått ett erbjudande om en större företagsetablering och behöver frigöra industrimark för detta. På den mark som kan vara aktuell ligger också kommunens flygplats. För Skövde kommun, precis som för nästan alla regionala flygplatskommuner i Sverige, är flygplatsdriften oftast en stor kostnad.
Det är på sätt och vis begripligt att Skövde då väljer att nappa på ett affärserbjudande och få in en stor engångssumma till kommunen. Det kan då väga upp förlusten att lägga ned en flygplats som kan fungera under lång tid framöver. Tyvärr riskerar nu fler flygplatser att gå samma öde till mötes. Det behöver inte vara som i Skövde utan för kommunerna helt enkelt inte har råd med sin flygplats.
Pandemin har förorsakat ett stort avbräck på flyget. Mest märks det kanske på mindre flygplatser. Fortfarande 17 månader in i pandemin finns det flera flygplatser som inte fått tillbaka någon reguljär flygtrafik alls. På övriga regionala flygplatser är flygrörelserna också väldigt små. I ett sådan läge är det inte konstigt om flygplatskommuner överväger att ge upp driften för
sina flygplatser.
Men de regionala flygplatserna hade en väldigt utsatt situation långt innan pandemin. Sverige har i motsats till våra grannländer en ordning där staten äger och driver de stora flygplatserna som har förutsättningar att gå med vinst, medan kommunerna själva får ta hand om de mindre flygplatserna som inte alls har samma förutsättningar att gå med vinst.
Nästan alla regionala flygplatserna bidrar med flygrörelser in till de största flygplatserna, Arlanda och Bromma. Men får inte del av de vinster som staten tjänar främst på Arlandas överskott. I våra grannländer ägs och drivs i det närmaste alla flygplatser av staten. Därmed kan vinster från de stora flygplatserna säkerställa driften för mindre flygplatserna. Så är det t ex i Norge och Finland men inte i Sverige.
Denna märkliga ordning är känd av regering och riksdag. Svenska regionala flygplatser (SRF) har i flera år varnat för vad dagens system kan ställa till med. Regeringen tillsatte också en flygplatsöversyn 2018 som skulle komma till rätta med problemen. Men den utredningen är fortfarande inte klar.
Samtidigt har de regionala flygplatsernas betydelse för beredskapen aktualiserats. Varje flygplats säkerställer en rad olika viktiga funktioner för samhället. Ambulansflyg, spaning mot skogsbränder, sjöövervakning, stöd till olika myndigheter och även andra funktioner. Under pandemin har 17 flygplatser blivit temporära beredskapsflygplatser med dygnet runt
beredskap, för att säkra ambulansflygningar, inte minst för att underlätta covid-vården.
Trafikverket utreder just nu också möjligheten att utöka vilka som ska vara permanenta beredskapsflygplatser. Men även om staten skulle identifiera och utse fler Beredskapsflygplatser, kvarstår problemet med finansieringen av flygplatserna. En utsedd beredskapsflygplats får ersättning för själva jouren men inte för driften. Regeringen behöver nu återkomma med Flygplatsöversynen och verkligen säkra de regionala flygplatserna drift.
Det finns också ett starkt stöd från sex av riksdagens åtta partier, att verkligen säkra framtiden för de regionala flygplatserna. Just Skövde flygplats, som nu ska läggas ned, blev utsedd till temporär beredskapsflygplats
och har bistått med viktiga patienttransporter och därmed räddat människoliv.
Dessutom har Försvarsmakten sedan en tid utökat antal flygningar på Skövde flygplats med sin fallskärmsjägarutbildning och sina specialförband från Karlsborg. Trots dessa viktiga insatser som landet och staten, via sjukvård och Försvarsmakten, behöver stöd med, är det Skövde kommun som beslutar om flygplatsens framtid.
Denna märkliga ordning kan alltså drabba fler flygplatser. Staten kan behöva flygplatsen för beredskap och stödet till samhället men om inte kommunen mäktar med att betala, så läggs flygplatsen ned och de nationella behoven får stå tillbaka. Situationen riskerar bli som i fallet Nord Stream och Karlshamn. Där Karlshamns kommun nappade på lukrativa erbjudanden från Ryssland för bygget av Nord Stream-ledningen, medan regeringen med UD och Försvarsmakten såg ett hot mot rikets säkerhet. Kommunen vann och svenska staten fick ge sig.
Det är därför nu hög tid att staten tar sitt ansvar och säkerställer en grundläggande finansiering för alla regionala flygplatser. SRF har vid upprepade tillfällen påtalat bristerna och kommit med lösningar på problemen:
Säkerställ fortsatt krisstöd till de regionala flygplatserna.
Utse alla regionala flygplatser till beredskapsflygplatser.
Trygga finansieringen för alla regionala flygplatser.
Detta går att göra genom att de regionala flygplatserna får ta del av de vinster de medverkar till. Det skulle alltså kunna ske utan ökade kostnader för staten.
Sveriges flygplatser blir allt viktigare, för tillgängligt men också för beredskap och värn för medborgarna. Låt då också flygplatserna få ärliga förutsättningar att också överleva långsiktigt.
Peter Larsson, VD Svenska regionala flygplatser
