Den ryska upptrappningen av invasionstrupper vid Ukrainas gränser är ett led i en krigföring som riktar sig mot hela det demokratiska Europa och främst mot var och av Rysslands suveräna grannstater konstaterar Frivärlds ordförande Gunnar Hökmark.
Gunnar Hökmark varnar för ryska militära äventyr och konstaterar att Nato är det bästa svaret för att sätta stopp för ryska aggressioner.
Det finns för Rysslands del inget militärt hot att möta vare sig i grannländerna, i Europa eller genom Nato. Det finns ingen som hotar Ryssland, varken förmåga eller vilja finns och det vet Kreml. Däremot ser Vladimir Putin demokratier, rättsstater och suveräna nationer som ett hot mot en egna makten och den egna förmågan att diktera villkoren för andra. Deras försvarsförmåga gentemot ryska krav provocerar Putin. Därför angriper han nu andra länders förmåga att försvara sig själva mot ryska påtryckningar.
Det finns ingen som omringat Ryssland, men demokratin har nått fram till dess gränser. Den ryska regimen ser demokratin som ett hot och vill använda sig av diktaturens logik och medel mot sina grannar på samma sätt som man gör det mot den ryska befolkningen.
När Ryssland ställer krav på att Nato inte ska få öva, inte ha trupp och inte samverka i de länder som före 1997 inte var medlemmar i Europa är det ett försök att vrida tillbaka historien till den sovjetiska tiden som upphörde 1991.
På fullt allvar kräver Putin att länder som Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Bulgarien, Rumänien, Slovenien och Kroatien eller Montenegro, Albanien och Norra Makedonien inte ska få vara fullvärdiga medlemmar i Nato. Men hans krav handlar inte bara om detta utan också om att länder som Sverige och Finland inte ska få ha gemensamma övningar och samarbete med varandra och Nato för att kunna stärka sin försvarsförmåga. Norge ska inte få ha amerikansk eller annan trupp på sitt eget territorium.
Det är en attack på fria länder och deras suveränitet. Den utförs genom en omfattande militär mobilisering med hotet om ett konventionellt krig mot Ukraina som vapen. Hotet om kriget riktar sig dock längre än så, så länge Putin anser sig ha rätt eller utrymme att kräva att få återupprätta en sovjetisk intressesfär för Ryssland kommer han pröva hotet och våldet mot envar som han riktar sig mot.
Det som provocerar Putin är inte andra länders handlingar eller aktioner mot Ryssland eftersom det inte finns några sådana. Tanken att Estland eller Polen skulle vilja invadera Ryssland med hjälp av andra, eller vara en språngbräda för andras invasion i Ryssland är lika främmande som tanken på att någon skulle vilja göra det.
President Putin
Det som Putin räds är när fria nationer och demokratier kan försvara sig, när det försvaret är gemensamt och inte lämnar något utrymme för hans egen påtryckningspolitik mot enskilda länder att lyckas. Då stängs hans påverkansmöjligheter. Det är när de möjligheterna finns, som nu med Ukraina, som Putins aggression får sitt utlopp därför att utsikten till framgång finns där.
Skälet till att Putin vill att omvärlden ska ha ett svagt försvar, varför han blir provocerad av dem som har ett starkt försvar är att han vill kunna utöva påtryckningar och hot mot andra länder. Det gäller nu Sverige liksom alla de andra länder som han vill underordna i en rysk intressesfär.
Utan Nato hade Europa nu stått naket och oförberett. Det gäller även Sverige. Om alla Rysslands grannar varit medlemmar i Nato hade inte det utrymme han nu utnyttjar funnits. Sverige är en del av den osäkerhet som den ryska regimen nu använder sig av. Det bör vi inte vara i framtiden.
Vi bör medverka till att Europeiska Unionen med kraft kan möta de hot som Ryssland nu riktar mot Ukraina och andra och klargöra att konsekvenserna av ett anfall blir långt större än det som Putin kan tro sig uppnå. Vi bör bidra till att Nato som försvarsallians står starkt i hela Europa och att Europas länder har den försvarsförmåga som en hotfull stormakt kräver. Sverige måste nu fullfölja den återhämtning av försvarsförmåga som påbörjats men som inte slutförts.
Putins budskap är att vi ska stå utanför Nato och sluta samarbete med andra för att han vill kunna diktera villkoren för svensk och för andras säkerhet. Han vill kunna hota oss och ytterst med militärt våld eller hot om militärt våld tvinga oss till undergivenhet.
Bättre och tydligare argument för ett svenskt Nato-medlemskap finns inte. Det är inte bara rätt svar på den provokation som nu Putin genomför. Det är rätt svar inför framtiden.
Demokratier måste finna sin styrka gemensamt av det enkla skälet att vi är gemensamt hotade av dem som i likhet med Putinregimen ser demokratin som ett hot. Så enkelt är det. Sverige bör nu, tillsammans med Finland, ta vidare steg för ett Nato-medlemskap.
Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark är ordförande för Frivärld och tidigare Europaparlamentariker
