Grunderna för västs försvarssamarbete Nato har förändrats efter det ryska angreppet på Ukraina 2014. Det försämrade säkerhetsläget i Europa har medfört ett nytt fokus på åtgärder för kollektivt försvar och avskräckning. Det gör att Nato befinner sig i ett av de snabbaste omställningsskedena någonsin sedan alliansens bildande 1949.
Rysslands konfrontationspolitik mot väst lär inte avta i styrka eller omfattning. Nya politiska beslut vid kommande toppmöten väntas därför förstärka alliansen i ännu tydligare riktning på kärnuppgiftens väg. Vad det innebär för Sveriges säkerhetspolitiska roll och det svenska medlemskapet i Nato analyserar här Pål Jonson.
Slut i lager.
Pål Jonson är generalsekreterare för Svenska Atlantkommittén. Han har disputerat i War Studies vid King´s College i London och har tidigare gästforskat vid Nato Defense College i Rom.