Det gäller att kunna se även det som inte syns

G20-länderna ökar sina handelshinder mot omvärlden enligt näringsminister Mikael Damberg (s) i Dagens Industri.

Damberg är förtjänstfullt tydlig när det gäller handelns roll för att  skapa tillväxt och utveckling även i utvecklingsländerna:

”Handel är ett kraftfullt verktyg för att skapa ekonomisk tillväxt, främja sysselsättning och minska fattigdom. Tillgång till exportmarknaderna är absolut nödvändigt för att kunna utnyttja den fulla potential som handeln erbjuder. För Sverige spelade handeln en viktig roll när vi omvandlades från ett av de fattigaste länderna i Europa till dagens välfärdsstat.

En ny studie som regeringen har beställt visar en mycket nedslående utveckling. Samtidigt som de minst utvecklade länderna inser betydelsen av handeln i sin kamp mot fattigdom, fortsätter den rika världen att sätta käppar i hjulet genom nya handelshinder.”

Näringsministern har alldeles rätt. Och tyvärr är den utveckling han beskriver mycket vanlig. När världsekonomin kärvar tenderar rika länder att i strid med både teorier och erfarenhet på området att skydda sina egna marknader genom protektionistiska åtgärder.

Anledningen är naturligtvis politisk och bottnar i anpassning till starka intressegrupper. Det är både kapitalägare, fack och väljargrupper som är beroende av de marknader och jobb som kan vara hotade av importen från länder med bättre kostnadsläge — vare sig det handlar om låga löner eller hög produktivitet. De som har glädje av importen är konsumenterna och de företag som importerar insatsvaror, men dessa grupper är ofta sämre organiserade eller till och med helt omedvetna om att de drabbas av högre priser på grund av protektionistiska åtgärder.

Numera är denna asymmetri inte ett specifikt fenomen för industriländer utan gäller i lika hög grad utvecklingsländer. Kina har en historia av kursmanipulation som gynnar dess exportindustri men kostar för den genomsnittlige konsumenten.  Indien blockerade nyligen ett stort WTO-avtal för att skydda sina storbönder på bekostnad av billigare mat för alla.

I själva verket är frihandel till fördel för majoriteten av ett lands befolkning även om den bygger på ensidiga avregleringar.

Lösningen är helt enkelt att så många som möjligt ägnar sig åt att förklara frihandelns fördelar. Att frihandel alltid är av godo är tyvärr inte intuitivt självklart.

Men det finns gott hopp. Många andra intuitivt ”självklara” men felaktiga uppfattningar har ju försvunnit i våra moderna samhällen. Det är en del av upplysning och civilisation att kunna se även det som inte syns.


Taggar: Damberg, G20