Frihandel i media vecka 12

Även denna vecka domineras nyhetsflödet av USA:s president Donald Trumps ståltullar, EU:s motåtgärder och Kinas reaktion.

2018-03-22

Brittiska The Economist fokuserar på USA:s åtgärder riktade mot Kina:  

”Now for the real fight. After unveiling tariffs on steel and aluminium which barely grazed China earlier this month, President Donald Trump took direct aim at Beijing on March 22nd. His move to hit China for its trade practices is designed to land three jabs. The first will take the form of tariffs of 25% on up to $60bn of Chinese exports to America. This, Mr Trump argues, is only a fraction of the economic damage China has done to America by stealing or forcibly extracting its companies’ intellectual property. The second blow will come in the form of investment restrictions on Chinese companies, to stop the Chinese from hoovering up American ideas and gaining a strategic advantage. The third will involve litigation at the World Trade Organisation.

China has broken the rules, the president thinks, and needs to be held to account. Plenty agree on that. China has not lived up to the expectations many had of it when it joined the World Trade Organisation back in 2001 (see briefing). Its challenge to American technological supremacy is real enough (see briefing). The metal tariffs have been handled chaotically and were controversial even within the administration; the desire to curb China’s bad behaviour commands much more consensus.

That does not make the Trump administration’s strategy on tariffs a good one. Mr Trump thinks that America’s position in a trade battle is stronger than that of the Chinese, because they send more stuff to America than goes the other way. But imports benefit Americans too. Slapping tariffs on over 10% of Chinese goods exports to America will hit shoppers. Even outfits who are hawkish on China, such as the Information Technology and Innovation Foundation, a tech-industry-funded think-tank, are critical of the idea of imposing tariffs on ICT products from China. It warns that this would hurt American productivity growth and benefit China’s competitors rather than bringing any jobs back to America.”

 

2018-03-21

SvD rapporterar om Stefan Löfvens reaktioner på EU:s motåtgärder:

”– Vi ska inte medverka till en eskalering utan ha lite is i magen, sade statsminister Stefan Löfven (S) i riksdagens EU-nämnd.

Regeringens linje är att EU:s motreaktion måste vara ”balanserad”. Den har ett brett stöd i EU-nämnden. Löfven bedömer att EU-länderna kommer att hålla ihop om en sådan linje och frågan hanteras av EU-kommissionen.

EU hoppas fortfarande bli undantaget från de stål- och aluminiumtullar som USA inför nu på fredag. Samtidigt arbetar unionen på hur man ska agera mot USA om det inte blir så.

– De direkta konsekvensera för svensk del är lite svåra att överblicka. men det är uppenbart att stora värden står på spel, sade Löfven.

På förslag från EU-kommissionen överväger nu EU-länderna tullar på en rad amerikanska produkter, allt från motorcyklar och apelsinjuice till whiskey och läppstift. Eventuella motåtgärder avgörs dock inte på EU-toppmötet.

Däremot ska EU-ledarna göra ett uttalande i toppmötets slutdokument. Det uttalandet kan komma att påverkas av EU:s handelskommissionär Cecilia Malmströms rapport från sitt besök i Washington i veckan.

– EU måste svara nu. Det är oundvikligt. Samtidigt måste vi agera så att det inte skadar oss ytterligare, sade Löfven.

Under sitt besök hos USA:s president Donald Trump nyligen märkte han tydligt hur förfördelat USA känner sig av EU:s handelsöverskott med USA.

– Vi måste förstå att USA är rejält irriterat, sade Löfven.”

 

Dagens Arena skriver om CETA-avtalet, bland annat intervjuas Cecilia Malmström:

”Handelsavtalet Ceta, mellan EU och Kanada, har kallats utmärkande för »den nya generationens handelsavtal«. Det är mer omfattande än de handelsavtal som reglerar sänkta tullar och slopade handelshinder, vilket traditionella frihandelsavtal har byggt på. I Ceta finns ett investeringsskydd som som går längre än vad de flesta tidigare avtal har gjort, och dessutom öppnas hela tjänstemarknaden upp för konkurrens.

Det moderna med avtalet är på många sätt också det som gett upphov till mest kritik.

I många EU-länder har demonstrationer mot Ceta samlat tusentals deltagare, men i Sverige har kritiken varit relativt tystlåten. En utbredd uppfattning är att det beror på att Sverige av tradition är ett frihandelsvänligt land, delvis för att vi som litet land är särskilt exportberoende.

– Ceta gör det lättare för svenska företag att exportera; de får tillträde till hela den kanadensiska marknaden, 99 procent av tullarna försvinner och man får delta i alla upphandlingar i Kanada. Det går faktiskt inte att överskatta hur viktigt det här är för den svenska marknaden, säger EU- och handelsminister Ann Linde (S) om Ceta-avtalets betydelse.

En nyligen utkommen rapport från Kommerskollegium visar också att flera handelsavtal som EU har tecknat har lett till kraftigt ökad export och import mellan EU och aktuella länder.

Enligt regeringen och EU-kommissionen finns ingen anledning till oro för vad Ceta-avtalet innebär. Enligt dem går inte rätten för företag att stämma stater på grund av förlorade investeringar längre än vad befintliga handelsavtal och lagar medger. Inget hindrar därför Sverige att skärpa regler på miljöområdet. Arbetstagares rättigheter, exempelvis strejkrätt, och skydd av kollektivavtal slås fast i en del av avtalet, vilket har gjort att alla svenska fackliga centralorganisationer har ställt sig bakom Ceta, efter att initialt ha vädrat oro.”

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media