Frihandel i media vecka 3

2017-01-19

Inför hotet från Donald Trump när det gäller NAFTA har mexikanerna ägnat tiden i Davos åt att hitta ny handelspartners.  Ett frihandelsavtal med Kina är en förhoppning. Allt enligt BBC:

”Leading the charm offensive is Francisco N Gonzalez Diaz, ProMexico’s moustachioed director general – the man tasked with selling Mexico to the world.

He flits around the room posing with dignitaries, and engages in brief but important-looking ”bilaterals” (as they call them in Davos), with financiers in corners of the room.

”We have very good friends, and you don’t have to build new friends,” he tells me, but adds, diplomatically: ”You have to recover some of those… they are not lost… they are only [furnished] with bad information.”

Is he referring to the elephant in the room, President-elect Donald Trump?

”I’m referring to those who don’t believe in globalisation, who don’t believe in trade, who don’t believe in mutual investment,” he proffers.

That kind of measured language is common among Mexican business leaders attending this year’s WEF, with many preferring to wait until the new US administration takes office to fire their first shots.

Most would only speak to the BBC off the record, and are anxious about the future of their trade relationships.
But all dismiss the idea that while Mexico has profited from globalisation, it has come at the expense of others, such as workers at US car factories.

”No-one lost,” says Mr Gonzalez Diaz.

(—)

But in truth, as the ”Mexico in your pocket” handbook laid out on tables makes clear, one of the country’s chief exports is still cars and auto parts, and the US is their chief destination, by a country mile.

Exports to the US totalled $308bn (£250bn) in 2015, compared to $10bn with Mexico’s next biggest trading partner, Canada.

If the worst happens, and Donald Trump does impose tariffs on cars coming over America’s southern border, can Mexico weather the storm?
”We [may by then] have developed a free trade agreement with China,” says Mr Gonzalez Diaz, before sounding a warning: ”But remember, the worst is really the worst for the world, not only for Mexico.

”We have enough partners.”
Yet he adds, tellingly, ”and we are developing new ones”.”

2017-01-18

Carl B Hamilton fd professor i internationell ekonom ioch knuten till Entreprenörskapsforum, Stockholm, fd riksdagsledamot (L) skriver i SvD om att Trumps protektionism innebär nya möjligheter för EU och Sverige att ta initiativ i handelsfrågor:  

”Förhandlingarna om ett transatlantiskt frihandelsavtal EU–USA (TTIP) läggs nu i frysbox. Att Trump skulle acceptera att europeiska företag deltar på samma villkor som amerikanska vid offentliga upphandlingar är dessvärre verklighetsfrämmande. America First! Därmed bortfaller ett av EU:s viktigaste krav på innehållet i en TTIP-uppgörelse.

EU-kommissionär Cecilia Malmström bör nu prova ut sin ledartröja!
Sverige då? I dag är Sverige det EU-land som faktiskt är allra mest beroende av handel med USA. 150  000 jobb i Sverige är direkt och indirekt beroende av den handeln. Därför blir en sannolik effekt av Trumps protektionism att svenskt näringsliv blir än fastare sammanlänkat med företag i Asien – till exempel i Kina, Sydkorea, Vietnam och Japan.

När USA drar sig tillbaka bakom murar och tul­lar bör EU, Tyskland och även Sverige bereda sig på att de bör överta USA:s roll i världsekonomin som den främste beskyddaren av det multilaterala handels­systemet och internationella institutioner, som WTO. Det kan visa sig bli en av EU:s och Sve­riges alla viktigaste internationella uppgifter det närmaste årtiondet. Den ambitionen och det stabiliserande ansvaret bör EU-länderna klargöra att EU är berett att axla. EU-kommissionär Cecilia Malmström bör nu prova ut sin ledartröja!”

2017-01-17

Theresa May vill ha ett frihandelsavtal med EU (och med resten av världen) när Storbritannien lämnar EU enligt Europaportalen. Hon hoppas på att EU:s ledare skall agera rationellt och konstruktivt i sammahanget, vilket nog får anses vara en högoddsare: 

”Den brittiska premiärministern vill ha ett nytt partnerskap med EU men hotar bli skatteparadis och införa tullar om medlemsländerna inte går med på kraven.

I sitt första tal om hur hon vill att Storbritanniens framtida relation till EU ska bli efter att landet lämnat unionen slog den konservativa premiärministern Theresa May fast att skilsmässan ska bli fullständig – ett så kallat hårt brexit.

– [Vi vill inte ha] ett delmedlemskap i EU eller något som lämnar oss halvt inne, halvt utanför, sade May på tisdagen inför bland annat en rad utländska ambassadörer i London.

Ingen inre marknad

Det innebär att Storbritannien inte avser vara kvar som en del av EU:s inre marknad – det största frihandelsområdet i världen. Istället vill hon förhandla fram ett frihandelsavtal EU.

– Vi vill ha den största möjliga tillgången till [den inre marknaden] genom ett nytt, omfattande, djärvt och ambitiöst frihandelsavtal, sade May som tillade att landet inte avser betala något för en sådan tillgång, något som länder som Norge gör för att kunna handla på EU:s inre marknad.

Inget avtal bättre än ett dåligt

Om hon inte får som hon vill – om vissa EU-länder ”straffar Storbritannien” – hotar hon att sänka bolagsskatter, höja tullar för europeiska varor och begränsa tillgången till den brittiska finansmarknaden.

– [Att straffa Storbritannien för att landet lämnar EU] vore ett olyckligt självskadebeteende för Europas länder. Inget avtal är bättre än ett dåligt avtal, slog May fast.

– Jag tror inte att EU:s ledare på allvar kommer att säga till tyska exportörer, franska lantbrukare, spanska fiskare, unga arbetslösa i euroländerna och miljoner andra att de vill göra dem fattigare bara för att straffa Storbritannien och ta hem en politisk poäng, sade May som dock räknade med att förhandlingarna kommer att bli ”framgångsrika”.”

 

2017-01-14

Barometerns Martin Tunström intervjuar Krister Örnfjäder, S-riksdagsledamot och ordförande i Världshandelsorganisationens WTO:s parlamentariska organisation:

”Det går en våg av protektionism över världen. Donald Trump vände sig mot frihandel i sin kampanj. Brexit var en reaktion på globalisering och handel. I Frankrike har Nationella Frontens Le Pen en stark ställning inför presidentvalet senare i vår. Klockan vrids tillbaka när nationella lösningar söks på internationella problem.

Samtidigt pågår konstant diskussioner och förhandlingar i Världshandelsorganisationen WTO för att underlätta handelsförbindelser mellan medlemsländerna och där riksdagsledamoten Krister Örnfjäder (S) från Västervik har en nyckelroll som en av två ordföranden i dess parlamentariska organisation.

(—)

Sverige brukar ju ses som en av världens mest frihandelsvänliga stater. Och här finns en bred samsyn från Moderater till Socialdemokrater, från LO-fack till näringsliv om att frihandel är något som alla långsiktigt vinner på. Du möter samtidigt parlamentariker från ditt eget parti som är mer frihandelsskeptiska? Varför insåg den svenska Socialdemokratin så tidigt värdet av frihandeln?

– Ja det är annorlunda i Sverige, säger Örnfjäder och nämner den breda samsyn som präglat samhället sedan Saltsjöbadsavtalets tid. Den svenska modellen har levererat resultat. Hade de inte kommit hade vi kanske gått en annan väg.

– Vi har också många stora företag i Sverige i förhållande till vår folkmängd och en positiv handelsbalans. Denna framgångssaga hänger samma med frihandel och export.

Sedan understryker Örnfjäder, att Sverige i motsats till andra stater också hanterat även de ”negativa konsekvenserna” som frihandel kan föra med sig, när egen produktion slagits ut av billigare import. Eller av att verksamheter flyttat utomlands. Där har många andra länder mycket att lära.

Men är uppslutningen bakom frihandeln total och evig i Sverige? Eller är det mer en självbild: är det så att vi glömmer bort att värna och utveckla den fria handeln.

Krister Örnfjäder replikerar omgående:

– Ja institutionerna i Sverige står bakom frihandel. Men det händer att vi vill skydda enskilda produkter i den inhemska produktionen utan att tänka på att det därmed blir ett handelshinder. Andra länder kan då också svara med att som motdrag skydds sina marknader.”

 

 

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media