Frihandel i media vecka 3

2016-01-20

Antibiotikaoron är ett vanligt skäl till misstänksamhet mot TTIP. Jerry Harrysson skriver om detta i Avesta Tidning:

”Det som blir tydligt är att antibiotikaanvändningen ersätter sjukdomsförebyggande åtgärder inom djuruppfödningen. Ju sjukare kyckling- eller kobesättning desto större antibiotikadoser. Detta blir billigare än att arbeta förebyggande som vi gör i Sverige vilket gör våra produkter dyrare och medför minskad konkurrenskraft.I dagens offentliga upphandlingssystem slår detta igenom i kvaliteten på mat till skolor och äldrevård. Billiga importprodukter från ett fåtal leverantörer med nära monopolställning främjas genom lagen om offentlig upphandling.

Försök till motåtgärder finns. Inom EU väntas lagstiftning som kräver registering av antibiotikaanvändning. EU har även, år 2006, efter svenska insatser, förbjudit användning av antibiotika för att snabba på tillväxten av djuren. Inför förhandlingarna om det nya TTIP-avtalet (frihandelsavtalet) kommer dock inte (!) EU att ställa samma krav på utländska leverantörer. Det blir således fritt att fortsätta gödsla djuren med antibiotika och att klordoppa kyckling efter slakt. Det finns här inga lagliga möjligheter att stoppa sådan import då världshandelsorganisationen hindrar detta.

Så .I vår dagliga kost får vi hela tiden i oss små mängder antibiotika vilket påverkar vår naturliga bakterieflora. När vi infekteras är bakterierna mer tåliga, samma gäller när vi infekteras i samband med operationer. Den tid då vi inte längre kan få våra höftleder åtgärdade eller när man inte vågar utföra andra kirurgiska ingrepp är inte långt borta. Förhandlingsläget i diskussionerna om TTIP-avtalet är enligt Handelskommisionär Cecilia Malmström mycket låst.Vem tar hotet på allvar?”

 

2016-01-18

Hans Rothenberg (m) skriver om TISA-avtalet i Göteborgsposten:

”TISA är ett globalt tjänstehandelsavtal som ska underlätta handel länder emellan och som inkluderar regelverk för transparens, rätten att reglera samt med syftet att modernisera och liberalisera den globala tjänstehandeln. Men frihandelsmotståndarna Suhonen och Allvin kan inte på en enda punkt tydligt konkretisera vad deras oro för TISA bygger på. Det enda tydliga är deras frihandelsfientliga och isolationistiska ton som bara bygger på spekulationer utan några substantiella belägg. Man försöker måla upp en bild av någonting mörkt och farligt som i grunden helt enkelt inte finns.

EU är i dag världens största exportör av tjänster med en tjänstesektor som utgör 70 procent av unionens ekonomi och sysselsätter tiotals miljoner människor runt om på vår kontinent. TISA har därmed förhoppningsvis möjligheten att utifrån detta göra det enklare för europeiska företag att exportera till länder utanför unionen, säkra jobb och bättre tillväxt i Europa samt öppna upp den europeiska marknaden för utländska investerare.

Frihandel och ömsesidigt marknadstillträde är inte heller någonting som kommer av sig självt utan bygger på mödosamt framförhandlade avtal, som ofta tar flera år att få på plats. De krafter som begränsar handeln begränsar också välståndsutvecklingen i landet och världen. Ökad frihandel med färre hinder är en förutsättning för ett litet och exportberoende land som Sverige att fortsatt kunna hävda sig i världsekonomin.

 

2016-01-18

Klimatet och TTIP är ämnet för Bertil Bartholdson (V) i Norran:

”Klimatavtalet i Paris är bara en månad gammalt. Nu går fossilindustrin till motattack. Energibolaget Transcanada stämmer USA:s regering på mångmiljardbelopp för brott mot frihandelsavtalet Nafta.

Transcanada har i flera år kämpat för att få bygga en jättelik pipeline genom USA ner till Mexikanska golfen. Pipelinen ska transportera olja från de kanadensiska oljesandsfälten, världens smutsigaste fossila energiprojekt. Obama-regeringen stoppade projektet av miljöskäl efter starka folkliga protester.

Senare i år ska frihandelsavtalet TTIP mellan USA och EU behandlas. TTIP innehåller samma klausul som Nafta. En klausul där storbolag kan stämma stater när de anser att vinstintressena hotas. Tvisterna avgörs sedan i en skiljenämnd utanför demokratisk insyn och kontroll.

Klimatavtalet i Paris var frivilligt och utan juridiskt bindande åtaganden. Frihandelsavtalen är juridiskt bindande med stenhårda sanktioner mot den som bryter mot dem. Vinstintressena går före klimathänsynen.”

 

 

 

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media