Frihandel i media vecka 38

2017-09-21

De senaste dagarna har nyheterna handlat mycket om CETA-avtalet som började gälla i dag, torsdag. I det liberala nyhetsmagasinet NU ( artikeln inte på nätet) skriver Erick Löfdahl om CETA:

”I dag, den 21 september 2017, inleds temporärt handelsavtalet CETA mellan EU och Kanada. Men för att det ska kunna genomföras fullt ut krävs att varje EU-lands parlament godkänner det.
Det var i oktober förra året som EU-kommisionär Cecilia Malmström var med och skrev under avtalet tillsammans med Kanadas premiärminister Justin Trudeau.
I samband med att avtalet signerades, skrev Cecilia Malmström på sin blogg den 30 oktober 2016:

”Förutom att stärka våra handelsrelationer, bygger vi nu en bro till en av våra starkaste bundsförvanter. Kanada delar våra värderingar i frågor såsom arbetsrätt, miljöskydd och bekämpning av klimatförändringar. Att lägga fram nya, höga standarder för handel med Kanada hjälper oss att ge motivation åt andra handelspartner att följa efter denna ambitiösa och progressiva modell. ”

UNDER DET GÅNGNA året har många arbetat för att få igenom avtalet, som just nu är ett lika välkommet och aktuellt inslag som NU-numret som du håller i din hand. Kanada, Europaparlamentet och Europeiska unionens råd har gemensamt antagit avtalet, som förkortas CETA, ”The Comprehensive Economic and Trade Agreement”.
I samband med sitt årliga tal om tillståndet i unionen, den 13 september, gick Jean-Claude Juncker, tillsammans med Justin Trudeau, ut med ett meddelande om att det var dags för de nya handelsöverenskommelserna att träda i kraft. Allez! Go! , hördes från Ottawas och Bryssels korridorer.

KANSKE ÄR DET många av Kanadas handelspartner runtom i Europa som i dag slår ett slag för vänskapen genom att bjuda sina anställda på tjocka pannkakor med smält smör och lönnsirap. För många företag runtom i unionen, inte minst i Sverige, är det nämligen något att fira. Varutullarna mellan länderna minskas drastiskt och Kanada öppnar även upp sin egen marknad för offentlig upphandling för företag från EU-länderna. Att många handelshinder slopas leder automatiskt till lägre priser och ett större utbud. För 98 procent av alla typer av produkter försvinner tullarna helt. Företagens anställda kan dessutom röra sig enklare mellan Kanada och EU.
En annan viktig faktor, om inte en av de viktigaste, är att yrkeskvalifikationer införs för olika yrkesgrupper, vilket underlättar personalutbyte och kompetensutveckling.

ENLIGT TULLVERKET SKA exportörer som önskar exportera ursprungsvaror för över 6000 euro till Kanada nu ansöka om att bli registrerad exportör. Den registrerade exportören tilldelas sedan ett så kallat rex-nummer som används för att upprätta ursprungsdeklarationer. Samtliga rex-nummer registreras i en databas som administreras av EU-kommissionen.

FÖR DET FÖRETAG som önskar sälja in sina produkter i Kanada öppnar alltså landet nu även sin marknad för offentlig upphandling till EU-medlemsstater. Det är första gången någonsin som den 150-åriga nationen öppnar upp för offentliga upphandlingar på alla statliga nivåer genom ett bilateralt avtal. Kanada kommer även att skapa en hemsida för att underlätta för exempelvis svenska företag att delta i offentlig upphandling på den kanadensiska marknaden.

SLUTLIGEN, GENOM AVTALET kommer tillfälligt boende och flytt av högutbildad personal att underlättas mellan EU och Kanada. Kanske viktigast av allt är det ömsesidiga erkännandet av professionella kvalifikationer för yrkesgrupper så som ingenjörer, arkitekter och revisorer.

Tidigare har det varit svårt för EU-medborgare att få ett kvalificerat arbete i Kanada om de inte kunnat visa upp en godkänd utbildning från något universitet i Nordamerika.”

 

I Dagens Arena skriver TCO:s ordförande Eva Nordmark om varför TCO ställde sig bakom CETA:

”Idag, torsdag, träder Ceta, det omtalade frihandelsavtalet mellan EU och Kanada, i kraft. Vägen fram har inte varit enkel.

Ett tag såg det ut som att det regionala parlamentet i Vallonien, den franskspråkiga regionen i Belgien, skulle sätta stopp för avtalet. Även fackliga organisationer runt om i EU har varit kritiska.

De svenska fackliga organisationerna har dock varit positiva. Varför är det så och hur hänger det ihop med den svenska arbetsmarknaden?

Svenska fackliga organisationer har en i grunden positiv inställning till frihandel. Det har sitt ursprung i två saker.

För det första är vi som litet land beroende av omvärlden. Utan handel med varor och tjänster över nationsgränserna skulle vårt välstånd och vår välfärd inte vara möjligt.
Svenska företag behöver kunna vara en del av de globala värdekedjorna. Handel och investeringar från andra avancerade ekonomier, som till exempel Kanada är därför viktigt.

För det andra har vi i Sverige varit framgångsrika i att hantera den strukturomvandling som följer i handelns och globaliseringens spår.
De som blivit av med jobben har kunnat få nya, ofta ännu bättre jobb. Att vi har en positiv grundinställning till frihandel innebär dock inte att vi förbehållslöst ställer oss bakom varje avtal. Så var det till exempel i fallet med just Ceta.

Vi och våra kollegor här i Sverige slog fast att avtalet måste respektera vår rätt att förhandla, teckna och tillämpa kollektivavtal samt att vidta stridsåtgärder. Vi fick gehör för det och det är nu rättsligt bindande i det avtal som träder i kraft idag.”

2017-09-18

Perspektiv på frihandel heter antologin i vilken sex forskare ger just olika perspektiv på frihandel. Det är en intressant och viktig skrift – inte minst i en tid då protektionismens vindar blåser på många håll i världen. Smålandsposten skriver om boken på ledarplats:

”En intressant vinkel som boken behandlar är städernas betydelse för frihandelns utveckling. De fysiska spåren av handeln och dess restriktioner är många. I huvudstaden talar man fortfarande om utanför respektive innanför tullarna. Även i Växjö finns sådana spår. Själva stadsnamnet kommer från en gammal marknadsplats som stod där staden i dag är belägen. Den låg vid en sjö där två vägar möttes, därav vägsjö, sedermera Växjö.

Efter att under en lång tid ha tagits för given väcker frihandeln i dag starka känslor och åsikter. Man talar inte sällan om handelns vinnare och förlorare. Det gör även denna antologi, tyvärr, om än mer nyanserat än i den vanliga politiska debatten. Motståndarna till frihandeln och näringsfriheten under 1700- och 1800-talen var rädda för att förlora på reformerna. I dag skulle dock ingen tvivla på att Sverige blev ett rikare och bättre land för alla. Handel har bara förlorare på synnerligen kort sikt.

I en tid då protektionismens vindar blåser i världen och i Sverige är detta viktigt att veta om.

Utan frihandeln skulle vi alls inte ha något välstånd att tala om – och om vi försöker möta framtiden med protektionism kommer vi med all säkerhet att återigen bli av med det.”


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media