Frihandel i media vecka 42

2016-10-21

Skånska företag gynnas av frihandel med USA skriver ett antal företagare på debattplats i Kvällsposten:

“Tänk er en värld där även de minsta företagen kan exportera till USA helt utan tullar och byråkratiskt krångel? Tänk er en värld där en liten skånsk IT-konsult enkelt kan bli underleverantör till stora företag i USA? Tänk er en värld där en skånsk tillverkare av livsmedel kan testsälja sina produkter på en farmers market i New York? Eller där man kan sälja in svenska äldreboendekoncept på andra sidan Atlanten?

Med ett framtida frihandelsavtal mellan EU och USA kommer den typen av möjligheter öppna sig för svenska små och medelstora företag. Idag är tullar, olika standarder, dubbla testprocesser och byråkrati svåra hinder. Det kostar tid, reda pengar och skapar osäkerhet. Med frihandelsavtalet TTIP skulle de trösklarna slipas ner.”

 

Erik Thyselius, ledarskribent på Barometern i Kalmar, skriver om de missförstånd som vänstern sprider i debatten om CETA- och TTIP-avtalen:

“Det sorgligaste av allt är att oron och ilskan som ligger bakom motståndet mot både frihandelsavtalet med Kanada och USA (TTIP) bygger på rena faktafel och missförstånd.

Vänsterpartiets Europaparlamentariker Malin Björk tillhör den minoritet svenska politiker som gått till hårt angrepp mot Ceta-avtalet, och applåderade därför det belgiska regionalparlamentets beslut. Med avtalet kommer privata domstolar ge företagen möjlighet att stämma länder och hota såväl miljön som arbetares rättigheter, ett argument som även används i debatten mot TTIP, enligt henne.

Vad Björk syftar på är det utbredda systemet med skiljedomstolar, som syftar till att skydda företag från godtycklig expropriering, och som redan används i tusentals handelsavtal EU ingått med andra länder.

I sammanhanget bör det också påpekas att Ceta-avtalet inte innehåller någon internationell skiljedom. I stället kommer en ny domstol (förutsatt att avtalet blir av) under kontroll av Kanada och EU inrättas, sannolikt som en konsekvens av den missriktade ilskan som riktats mot systemet med skiljedomsförfarande. Om det systemet är bättre eller sämre återstår att se. Björk för därmed en kamp mot väderkvarnar. Mediernas svårighet att rapportera korrekt gör inte saken bättre.”

 

2016-10-19

Martin Gelin i DN skriver om valet i USA och påpekar att presidentkandidaterna är mer negativa till frihandel än väljarna:

“Hon (Hillary Clinton) sätter sig även emot en detalj där TPP förväntas göra det lättare för Kina att kalla sina bilar ”tillverkade i USA”, även om merparten av själva tillverkningsprocessen ägt rum i Kina. Det är frågor som är populära i det så kallade rostbältet av gamla fabriksstäder i delstater som Ohio, Michigan och Pennsylvania, där många hoppas på en återväxt av fabriksjobb. Det råkar förstås också vara just dessa delstater som avgör presidentvalet.

Frihandelns motståndare har därmed oproportionerligt stor politisk makt, då de är överrepresenterade i så kallade ”swing states”.

Överlag är frihandel fortfarande populärt bland amerikanska väljare. En undersökning av Pew Research i augusti visade att 50 procent av amerikanerna säger att frihandel har ”varit bra för USA”, medan 42 procent sade att den inte varit bra. 40 procent var positiva till TPP, medan 35 procent var negativa.

Om Clinton vinner valet är det möjligt att hon kommer att låta mer frihandelsvänlig nästa år.”

 

2016-10-16

DI intervjuar handelsminister Ann Linde om regeringens exportsatsningar:

“När Ann Linde tillträdde vid regeringsombildningen i maj sa hon till Di att frihandelsavtalet mellan EU och USA, TTIP, blir en av hennes prioriterade frågor.

Ambitionen var att avsluta förhandlingarna innan president Barack Obama lämnar över stafettpinnen. Nu gör Ann Linde bedömningen att så inte blir fallet.

”Av tonläget i den amerikanska debatten att döma så tror jag att det kommer att dröja ett tag innan samtalen återupptas.”

Vad betyder det att vi inte får ett frihandelsavtal med USA?
”Bara Volvo skulle tjäna 1 miljard per år med ett fullt utvecklat TTIP. Bara den siffran visar att ett sådant avtal vore ovärderligt.”

Att handelsfrågor ofta utvecklas till politiska långbänkar kommer inte som en överraskning för Ann Linde. Nyligen träffade hon Norges handelsminister för att diskutera hur man kan göra det enklare för svenska företag att sälja till vårt största exportland.

”Norge är tillsammans med Tyskland vårt största exportland, men är ändå ett av de länder som svenska företag tycker att det är krångligast att exportera till eftersom det har kvar tullar på vissa varor. När jag arbetade med Mats Hellström så satt vi med den norska handelsministern och pratade om exakt samma frågor som jag nu gör som minister. Det har inte blivit bättre på 20 år. Det här är verkligen jättesvåra frågor.””