Frihandel i media vecka 42

Sverige och EU, USA, Kina och Brexit i veckans pressklipp.

2018-10-18

I Göteborgs Posten debatterar entreprenören och författaren Mark Brolin för att nästa EU-minister inte bör vara en ”EU-apologet” utan någon som kritiskt kan bedöma utvecklingen och hålla tillbaka byråkratisering och regleringar. Frihandeln uppfattar Brolin som en av de viktiga fördelarna med EU:

”Utan Storbritannien flyttar EU-maktens tyngdpunkt vidare söderut. Det vill säga i stället för att EU-institutionerna nu tar efter byråkratiska rutiner i EU:s mest ekonomiskt framgångsrika (nordliga) medlemsländer så är det snarare södra Europas byråkratiska rutiner som sätter avtryck. Gällande löftena att Sverige ska lära EU transparens och ansvarstydlighet har det blivit intet. I stället har Sverige, via Bryssel, börjat anamma “fransk” förvaltningsmentalitet. Illustrerat inte minst av att en synnerligen osvensk snobbighet smugit sig in i den offentliga attityden. Som bekant tenderar det nu att heta att om folket på verklighetens fält protesterar så tänker dessa “fel”. Samt är i behov av mer “information”. Uppifrån.

Denna klassiska härskarteknik minskar motståndskraften mot på pappret förföriska politiska skrivbordsprojekt. Som det fiaskoartade europrojektet som alltid varit dömt att sluta med ett magplask. Tills så sker tvingas södra Europa leva med en övervärderad valuta som gör det nästan omöjligt för entreprenörer att hävda sig internationellt. Resultatet? Så groteskt hög ungdomsarbetslöshet att det riskerar att ärra flera generationer.

För somliga av oss som en gång trodde stenhårt på Europaprojektet är utvecklingen desto mer beklaglig med tanke på att projektets verkligt stora ekonomiska förtjänster – frihandel, gränsöverskridande tvistlösningsmekanismer samt produktstandardisering – var fullt möjliga redan inom EG-ramen. Det var först med den politiska överrocken, när EG transformerades till EU, som vägen mot von-oben-mentalitet (och överexpansion) stakades ut.

(—)

Framgångsrika entreprenörer vet att det kostar stora pengar att hanka sig fast vid prestigeprojekt som slagit fel. Samt att det är direkt olämpligt med ytterst ansvariga som inte klarar av att tänka en kritisk projekttanke. Nästa statsminister, oavsett vem det blir, sviker därför Sveriges väljare och skattebetalare på grövsta sätt om nästa EU-minister återigen blir en fullblodsentusiast. Varför inte blicka bland gräsrotsentreprenörer? När nu Europaprojektet skulle handla om välståndsgenerering är det knappast fel att lyfta in aktörer som verkligen vet hur nyttiga pengar genereras – och slösas bort.”

2018-10-16

Janerik Larsson skriver i SvD om det stundande kongressvalet i USA där handelspolitiken spelar en nyckelroll:

”Det är tre veckor kvar till det amerikanska mellanvalet. Jag har tidigare påpekat att president Trump ser valet som något av en folkomröstning om honom.

Nu när kampanjandet pågår över hela det stora landet vill jag peka på två stora, viktiga frågor som inte spelar särskilt stor roll i kandidaternas profilering av sina budskap.

Det ena är handelspolitiken. Trumps protektionistiska linje är mycket lite uppskattad av de som förstår sig på hur ekonomi fungerar, men om man tittar på de båda stora partierna är läget detta:

I det republikanska lägret försvaras ”America first”-politiken eftersom dess nationalistiska budskap är lätt att sprida oavsett vilka de egentliga konsekvenserna av politiken kommer att bli.

I det demokratiska lägret förekommer viss kritik mot Trumps handelspolitiska linje, men det är inget särskilt säljande budskap eftersom partiets egen vänsterytter (nu ganska dominerande) är minst lika protektionistisk. De amerikanska fackföreningarna har aldrig varit anhängare av frihandel och globalisering.”

2018-10-16

I Norra Västerbotten skriver politiska redaktören Karin Pihl om Kinakännaren Kristina Sandklefs rapport för tankesmedjan Frivärld. 

”När Kina kommer på tal är det ofta i positiva ordalag: presidenten Xi Jinping satsar på solceller och håller brandtal om frihandel på toppmöten i Davos.

Det är som om västvärlden glömt bort att Kina är en diktatur. Trots att landet inte längre är en kommunistisk planekonomi är Kina långt ifrån en liberal marknadsekonomi.

Medan Europa har fullt upp med att tolka den amerikanske presidenten Donald Trumps senaste tweets bygger Kina upp ett internationellt imperium genom strategiska investeringar.

I en rapport från tankesmedjan Frivärld uppmanar Kinakännaren Kristina Sandklef Sverige och EU att skaffa sig en Kinastrategi. Dessutom måste kunskaperna om det kinesiska näringslivet, och statens roll i ekonomin öka. För att förstå vad Kina håller på med utanför landets gränser måste man förstå vad som händer inne i landet.

Staten och kommunistpartiet, som i praktiken är samma sak, har en mycket aktiv roll i näringslivet. Även i de privata företagen finns ofta partikommittéer. Kommunistpartiet är många gånger representerat i styrelserna, och höga chefer är ofta medlemmar i partiet.

Kinas näringsliv skiljer sig alltså radikalt från hur marknaderna fungerar i Europa och i USA. I moderna, demokratiska marknadsekonomier är grundidén att staten skapar rättvisa regler och att företag konkurrerar med varandra på ett hederligt sätt.

I Kina är staten och näringslivet sammanflätat och har ett gemensamt mål: att öka Kinas ekonomiska, politiska och militära dominans i världen. Det märks inte minst på de massiva investeringar landet gjort i övriga Asien, Europa och Afrika.

Mellan 2000 och 2017 gjorde Kina investeringar för 42,2 miljarder euro i Storbritannien. Motsvarande siffra i Tyskland var 20,6 miljarder, och i Sverige 2,8. Kina förväntas mer än fördubbla sina investeringar globalt mellan 2015 och 2025, från 1,1 biljoner amerikanska dollar till 2,5.

Det är väldigt mycket pengar, och det får konsekvenser av olika slag.

Den mest uppenbara är givetvis de ekonomiska. Kina är inte en schysst spelare på den globala marknaden. Landet gör massiva investeringar utomlands, men flera sfärer av den kinesiska marknaden är så gott som stängda för omvärlden. Landet ägnar sig åt omfattande industrispionage på klassiskt vis och genom cyberattacker.

Med ekonomisk makt följer politisk makt. Att Kina investerat stort i amerikanska statsobligationer, och gett ekonomiskt stöd till det krisande Grekland, får givetvis får politiska konsekvenser genom möjligheten att använda ekonomiska påtryckningar för politiska eftergifter.”

2018-10-17

Fox News skriver om att Donald Trump och USA planerar nya handelavtal med bland annat Storbritannien efter omförhandlingen av NAFTA:

”The Trump administration informed Congress Tuesday that it intends to open trade talks with the United Kingdom, European Union and Japan — coming off a win for President Trump in renegotiating the North American Free Trade Agreement (NAFTA).

U.S. Trade Representative Robert Lighthizer wrote to Democratic and Republican leaders in Congress informing them that the U.S. will initiate talks with Japan and the E.U. “as soon as practicable, but no earlier than 90 days from the date of this notice.” Lighthizer said the U.S. will open negotiations with the U.K. “as soon as it is ready” after it exits the E.U. in March 2019.

“Under President Trump’s leadership, we will continue to expand U.S. trade and investment by negotiating trade agreements with Japan, the EU and the United Kingdom,” Lighthizer said in a statement. “Today’s announcement is an important milestone in that process. We are committed to concluding these negotiations with timely and substantive results for American workers, farmers, ranchers, and businesses.”

The announcements come on the heels of the administration’s renegotiation of NAFTA with Mexico and Canada — now the U.S.-Mexico-Canada-Agreement (USCMA). A vote on that agreement is expected in Congress in 2019.

Trump, who has criticized U.S. trade policies for decades, also pulled the U.S. out of the Obama-negotiated Trans-Pacific Partnership deal and is currently in a tariff showdown with China as he seeks to change what he has described as an ”unfair” trading relationship with Beijing.

Trump, a strong supporter of Brexit, has repeatedly promised to make a strong trade deal with the U.K. — a promise that so-called “Brexiteers” in the U.K. have brandished as proof that the U.K. can stand by itself outside of the E.U. Trade between the two countries is worth more than $230 billion and accounts for a fifth of all U.K. exports.

It also provides a welcome boost for embattled Prime Minister Theresa May, who is facing pressure from not only the E.U. but members of her own party who fear she is going to concede too much to Brussels in negotiations. May was traveling to Brussels on Tuesday for negotiations with E.U. leaders amid a stalemate over the “backstop” — a plan on how to avoid a “hard border” between Northern Ireland and the Republic of Ireland in case there is no deal between the E.U. and the U.K.”

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media