Frihandel i media vecka 46

2019-11-14

Ulf Jakobsson skriver i Affärsvärlden om USA och protektionismen: 

“USA är det ledande importlandet i världen. Landet tar emot nästan 20 procent av världens import. Detta betyder att USA:s handelspolitik är mycket viktig för världsekonomin. Däremot betyder den relativt lite för USA:s ekonomi. USA:s export uppgår till 11,9 procent som andel av landets BNP och dess import till 14,7 procent. Motsvarande siffror för Sverige är 45,3 och 41,1 och för Tyskland 47,2 och 39,7 procent. USA betyder mycket för världen, men världen betyder inte så mycket för USA.

Siffrorna kan förklara varför en protektionistisk politik kan vara ett alternativ för just USA. Samtidigt borde skälen att överväga en sådan politik vara små. Med den plats som handeln tar i den amerikanska ekonomin borde potentialen för skadeverkningar av globaliseringen vara små. Men det betyder också att potentialen för vinster av globaliseringen i denna stora nästan autonoma ekonomi är begränsad. Ändå är det USA som under hela tiden efter andra världskriget genom olika avtal har drivit industriländerna mot en allt friare handel.

(—)

Man hittar heller inga stora frihandelsvänner bland de ledande demokratiska presidentkandidaterna. Elisabeth Warren, som just nu förfaller vara den mest troliga kandidaten, har också varit mycket tydlig med att hon står för en protektionistisk politik.

Hennes protektionism har andra förtecken än Trumps, men kan bli mycket omfattande. Hon vill ställa mycket höga krav på de länder som exporterar till USA. Kraven gäller miljöbestämmelser, minimilöner, skattepolitik, med mera. Därtill ställs stora krav på ländernas växelkurspolitik. Få länder, allra minst USA, klarar alla dessa krav. Man kan därför vänta sig att de kommer att vara en utgångspunkt för förhandlingar, som sammantaget leder till ökad amerikansk protektionism. Denna de goda avsikternas protektionism, kan ställa till med ännu större skada än Trumps tullkrig. Dels därför att Warrens krav omfattar mycket stora delar av den amerikanska importen. Dels därför att risken att andra industriländer går i Warrens fotspår kan vara mycket stor. Den politiska frågan i många industriländer kan bli: Hur kan vi tillåta miljöskadlig låglöneimport, som inte ens USA släpper igenom?”

2019-11-10

Hela Gotland publicerar en TT-intervju med Världsbankens chefsekonom Pinelopi Koujianou Goldberg:

“Yale-professorn Pinelopi Koujianou Goldberg är bekymrad. Det talas om en preliminär och partiell handelsuppgörelse mellan Trumpregeringen och Kina. Men Goldberg har efter snart ett år som chefsekonom för Världsbanken svårt att se något ljus i tunneln när det gäller handelskonflikterna i världen.

Som de flesta ekonomer tog hon inte Donald Trumps prat om tullar inför presidentvalet 2016 på allvar.

— Och när sedan tullarna kom trodde jag att det var något tillfälligt, att de skulle avvecklas snabbt. Men i stället har handelskonflikterna eskalerat. Så nu är jag inte säker längre, säger hon till TT i samband med ett Stockholmsbesök.

— Och det är just det som är poängen. Jag är inte säker längre och det är det ingen som är. Det är det som är den värsta effekten, att ingen vet vad som ska hända. Detta kan få stora negativa konsekvenser, tillägger hon.

Både USA och Kina har förlorat på handelskriget, inte minst amerikanska konsumenter, enligt Världsbanksekonomen.

— Och ironiskt nog befolkningen med stor jordbruksproduktion, säger hon och pekar på hur motåtgärder från både EU och Kina riktats in mot just denna sektor.

För utvecklingsländer är konsekvenserna av handelskriget också överlag negativa, med vissa undantag. För länder som Vietnam, som till följd av nya handelshinder har fått ta över produktion som tidigare låg i Kina, kan handelskriget ha inneburit ett plus. Men överlag slår det hårt mot de fattigare delarna av världen i form av minskade utländska investeringar.

— Detta är troligen den del av världen som har mest att förlora, säger Goldberg.
Hon påminner om att många utvecklingsländer dras med stora skuldberg i dollar och underskott i statsfinanserna, som begränsar utrymmet att hantera ekonomiska motgångar.

— Sannolikheten för att det ska bli en global finanskris är inte särskilt stor. Men det är troligt att enskilda mindre länder får allvarliga problem, säger hon.”


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media