Frihandel i media vecka 47

2015-11-18

Vasabladet i Finland skriver om TTIP:

”Här ett för tillfället bortglömt samhälleligt tema förkortat TTIP.
I jämförelse med en annan förkortning, som står för dödlig terror, är TTIP förvisso den mindre oroande. Inte desto mindre har dryga tre miljoner EU-medborgare undertecknat ett upprop mot det transatlantiska handelsavtalet TTIP.

Namnen, som samlades in från 7 oktober i fjol fram till 6 oktober i år, överlämnades till en Brysseltjänsteman underlydande EU:s handelskommissionär förra månaden. Men namninsamlingen har fortsatt också efter det; medborgarkampanjen har bara bytt namn och kallar sig nu ett europeiskt initiativ mot TTIP och CETA.

Gräsrotsmotståndet gäller alltså, om man ska vara noggrann, inte ett utan två handelsavtal. TTIP står för det avtal som håller på att förhandlas fram mellan USA och EU. CETA står för ett liknande avtal mellan Kanada och EU.
TTIP-förhandlingarna inleddes i februari i år och har kännetecknats av ett hemlighetsmakeri som gjort att misstänksamheten bland dem som från början anat ugglor i mossen ökat ytterligare.”

 

Daniel Lind, Samhällspolitisk chef Jusek, skriver i Arbetet om regeringens exportsatsning:

”Ta exemplet med en iphone. Den designas och marknadsförs av Apple, men slutproduktionen sker i Kina. Till Kina transporteras därför insatser från ett stort antal länder. Men när den färdiga telefonen exporteras från Kina till konsumenter runt om i världen tillfaller 100 procent av dess exportvärde Kina, trots att landet endast bidrar med 2-3 procent av de löner och vinster som krävs för att producera telefonen. Med det här synsättet blir tolkningen att Kina är den världsledande producenten av smarta telefoner, trots att en mycket liten och endast den mest lågförädlande delen av produktionsprocessen görs i landet.

På motsvarande sätt underskattas de mer utvecklade ländernas konkurrenskraft och marknadsandelar. De resurser som har lagts ner i FoU, hård- och mjukvara, design och marknadsföring i dessa länder tillfaller Kina i exportstatistiken.

För regeringen innebär detta att fokus måste riktas mot svensk ekonomis andel av de löner och vinster som i alla produktionsled världen över krävs för att en industriprodukt ska nå slutkonsumenten. På så sätt fångar man in det faktum att globaliseringen innebär att varje exporterad produkt innehåller en större andel import. Tjänstesektorn allt större bidrag till industrins export via leveranser av tjänster som används i industrins produktion fångas också upp.

Regeringen bör därför omdefiniera sitt exportmål till ett konkurrenskraftsmål:

Med stöd av en ökad frihandel ska svensk industris andel av de löner och vinster som under ett år krävs för att producera världens industriprodukter öka.

Med detta konkurrenskraftsmål lägger regeringen en bättre kunskapsmässig grund för att nyindustrialisera Sverige. Det leder i sin tur till bättre förutsättningar att formulera en ändamålsenlig politik. Detta stärker exportstrategins bidrag till regeringens mycket ambitiösa mål att Sverige ska ha EUs lägsta arbetslöshet år 2020.”

 

2015-11-17

The Economist skriver om kötthandelskriget mellan USA och Sydafrika:

”SOUTH AFRICANS eat about 1.8m tonnes of chicken a year, from flame-grilled drumsticks slathered in peri-peri sauce to “walkie talkies”, a dish of chicken feet and heads popular in townships. Chicken, the cheapest meat here, is the main source of protein for poorer South Africans. But demand is growing, and a weak currency has sent prices soaring by 13% over the past two years. Prices may well climb higher still due to a scorching drought that is devastating South African agriculture and pushing up the price of grain that farmers feed to chickens.

All of this makes the South African government’s slowness in resolving a trade impasse with America over imports of chicken, beef and pork all the more baffling. The chicken dispute, in particular, has been dragging on for some 15 years. American producers complain that their access to the South African market is frustrated by high duties (imposed ostensibly because American producers have been “dumping” chicken at below the cost of production) and a bewildering array of non-tariff barriers such as concerns that American chicken may be contaminated by bird flu or other diseases.

Frustrated diplomats complain that they are tired of talking about chicken, and are flummoxed by the South African government’s unwillingness to resolve it. Now Barack Obama, America’s president, has stepped in with tough talk and an ultimatum. Unless South Africa removes barriers to American meat within 60 days it could lose preferential access to America’s markets that was granted under the African Growth and Opportunity Act (AGOA). This would affect South African exports of citrus and wine, at a potential cost of hundreds of millions of dollars and tens of thousands of jobs. “We do not take this decision lightly, and, in fact, have been working hard over many months—indeed years—to help South Africa avoid such action,” said America’s trade representative, Michael Froman. “Unfortunately, the issues persist.””

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media