Frihandelsavtal viktigt för mindre företag på landsbygden

Svalson som tillverkar skjutluckor i lilla Öjebyn utanför Piteå drabbas av tullar, tullbyråkrati och olika certifieringar när man vill exportera sina varor till USA. Med ett frihandelsavtal (TTIP) mellan EU och USA skulle företaget kunna öka sin export betydligt, bedömer vd Maud Spencer.

Svalson grundades för 35 år sedan och har sedan dess tillverkat skjutluckor. I dag finns såväl vindskydd för restauranger och balkonger som eldrivna skjutluckor i sortimentet. De används till exempel i receptioner, på apotek, på polisstationer och i tunnelbanans biljettluckor. 5000 skjutluckor per år tillverkas av ett 40-tal anställda i Öjebyn utanför Piteå.

Företaget omsätter cirka 50 miljoner kronor per år och hälften av produktionen går på export. EU är den största marknaden men Svalson säljer även till länder som Japan och Australien. En del säljs också till USA, men det är det svåraste landet att exportera till, berättar företagets vd Maud Spencer.

– Alla våra produkter går att sälja på samma sätt i hela världen utom till just USA och Kanada. Där krävs bland annat en specialförsäkring som inte krävs i de andra länderna.

För att kunna exportera skjutluckor till USA har Svalson nu tagit den specialförsäkringen. Men mycket av exporten går ändå via Kanada. Det blir ett sätt att komma runt tullavgiften som annars skulle vara åtta procent. Skickar man varorna till Kanada betalas ingen tull och därifrån kan de i sin tur exporteras tullfritt till USA.

– I Kanada har man upptäckt att man kan jobba så här. De importerar ganska mycket från Europa för att sedan skicka det vidare till USA och därigenom komma runt tullarna. Men det förlänger ju leveranstiderna, gör det dyrare och det är inte bra för miljön. Fast byråkratiskt blir det enklare att göra så.

Maud Spencer upplever att det som är knepigast för de amerikanska importörerna inte är tullavgiften utan snarare själva byråkratin.

– Vi är ett litet företag och vi säljer till andra små företag. De små företagen i Europa är vana att hålla på med export och import, men det är de inte i USA. Så tullarna utgör ett stort byråkratiskt hinder för dem. Jag tror att det byråkratiska hindret är ett större problem för dem än själva avgifterna. Det är därför vi skickar till Kanada och då kan de importera därifrån för det är de mer vana vid.

Utöver tullarna drabbas Svalson också av icke-tariffära handelshinder när de vill exportera sina produkter till USA. Bland annat tillverkar man världens enda brandklassade skjutlucka i aluminium, som kan användas i brandskyddsväggar och liknande. Att ta fram en sådan specialiserad produkt är dyrt och sedan tillkommer uppskattningsvis 150 000 kronor för att få luckan testad och certifierad.

– Den ska stå emot brand i 30 eller 60 minuter utan att värme kommer igenom på andra sidan. När vi har testat luckan är den förstörd. Men då får vi en certifiering som gäller i EU och resten av världen. Förutom USA. Så för att sälja den där skulle vi behöva certifiera den där också, vilket är en extra kostnad. Dessutom tillkommer det kostnader för resor, samt att det måste komma inspektörer till vårt företag för att kolla att vi lever upp till den här standarden.

Att få luckan brandklassad i USA skulle innebära en kostnad på mellan 300 000 och 500 000 kronor uppskattar Maud Spencer. Trots att den lever upp till en standard som gäller i EU och resten av världen.

– Det är mycket pengar för ett litet företag som Svalson, så det kommer inte vi att göra. Följden blir att den här produkten inte finns i USA. Det är inte så att vi skulle konkurrera ut någon där, för produkten är så nischad. De får inte tillgång till den produkten helt enkelt.

Det innebär förstås också att det skulle finnas goda möjligheter för Svalson att sälja luckan i USA om det inte krävdes en kostsam certifiering.

– Och det är bara ett exempel. Vi har andra produkter som är skottsäkra och som är säkerhetsklassade för det, men klassningen som gäller i resten av världen gäller inte i USA.

Alla produkter som ska stå emot brand, vara skottsäkra eller på annat sätt är relaterade till säkerhet kräver certifiering och dyra tester. Dessutom ska inspektioner göras årligen för att se att fabriken följer de uppställda kraven vid tillverkningen.

– Då måste de komma från USA och göra det, så det blir stora kostnader. Men sedan har vi produkter som inte är säkerhetsklassade och det är dem som vi säljer via Kanada.

Svalson skulle med andra ord kunna tjäna mycket på att frihandelsavtalet TTIP mellan USA och Europa kommer till stånd. Företagets export skulle kunna öka betydligt bedömer Maud Spencer.

– Nog skulle vi kunna sälja lika mycket av de här klassade produkterna i USA som i Europa. Det skulle kunna röra sig om mellan fem och tio miljoner kronor i ökad försäljning per år.

Då skulle man också kunna anställa fler i Öjebyn. Det skulle betyda mycket för orten, menar Maud Spencer som resonerar kring att frihandelsavtalet är särskilt viktigt för små- och medelstora företag på landsbygden.

– Eftersom vi verkar på små orter har vi redan från början ett sätt att jobba med mejl och telefon som gör det naturligt för oss att exportera våra varor. Små företag i större städer kan förlita sig mer på kunder i närområdet.

Stora företag kan anlita någon som sköter det pappersarbete som handelshindren ger upphov till och mindre företag i en storstad kan kanske gå ihop och hjälpas åt. På landsbygden finns de verkligt stora vinnarna på ett frihandelsavtal, avslutar Maud Spencer.


Kategorier: Frihandel, TTIP