Gästbloggare Pierre Schellekens: TTIP som global frihandelsgarant

Idag den 10 mars har EU-kommissionen möte  med USA:s representanter i Bryssel för en fjärde förhandlingsomgång om TTIP. Planen är att genomföra tre förhandlingsrundor innan sommaren. EU:s handelskommissionär Karel De Gucht uppmanade nyligen förhandlarna att lägga i en högre växel. Uppvärmningen är alltså över. Nu går förhandlingarna in i en ny och mer avgörande fas.

När förhandlarna nu lägger fram konkreta förslag på avtalstexter blir skiljelinjerna tydligare. Från EU förväntar vi oss exempelvis en mer ambitiös amerikansk linje när det gäller tariffer.

Målet att fördjupa mer än den transatlantiska handelsrelationen gör förhandlingarna särskilt utmanande. De tekniska svårigheterna är betydande. Förhandlingar om tariffer och kvoter är relativt enkla att begripa. Likaså effekterna av att ändra dem. Men när vi börjar tala om regelverk så blir situationen genast mer komplex. Samtidigt finns här otroligt mycket att vinna:

– om vi gör våra bilsäkerhetsstandarder mer kompatibla

– om vi slipper dubbla kontroller av läkemedel och medicinsk utrustning

– om vi förenklar procedurerna för att godkänna livsmedel och kan undvika dubbla inspektioner på områden där vi har liknande produktsäkerhetsregler.

I denna tid av en gradvis och bräcklig ekonomisk återhämtning är TTIP en möjlighet som varken Europa eller Amerika kan kosta på sig att mista.

Jobb- och tillväxt-argumentet är klockrent:

– öppna marknader främjar efterfrågan eftersom exportörer får tillgång till nya kunder. Det gäller mindre företag i ännu högre utsträckning än större eftersom de inte alltid har resurser att själva runda existerande handelsbarriärer.

– öppna marknader främjar också utbudssidan av ekonomin, genom att sänka priset för såväl konsument som företag, små som stora. Och självklart leder en ökad konkurrens till en mer produktiv ekonomi rent generellt.

När man tillämpar den logiken på den mest betydande handels och investeringsrelationen i världen så ser man märkbara resultat. Enligt våra egna beräkningar kommer våra ekonomier att växa med mellan 200 och 300 miljarder euro när avtalet väl är i hamn.

Låt oss heller inte glömma de globala konsekvenserna av TTIP. Bali-avtalet väckte nytt liv i Doha-förhandlingarna. Men även om vi lyckas möta alla WTO:s ambitioner så finns viktiga luckor i den multilaterala regelboken. Här kan TTIP bana väg inom en rad viktiga områden, i synnerhet som handelsblocket idag representerar 40% av den globala ekonomin.

EU och USA kommer fortsatt att vara viktiga globala aktörer men kommer att väga mindre i framtiden. År 2050 kan vår andel av världsutbudet ha sjunkit med så mycket som 50%. Vi rör oss, ofrånkomligen, mot ett multipolärt handelssystem. Det är ett välkommet resultat av en ökad välståndsspridning men det kommer också ha konsekvenser på det internationella regelsystem som EU och USA har dominerat de senaste 60 åren.

Vi har ett starkt intresse av att det internationella systemet fortsatt baseras på ekonomisk öppenhet men också på en hög standard vad gäller arbetsskydd, miljöskydd och konsumentskydd.

På det området delar EU och USA betydligt mer än det är som skiljer oss. Och om vi lyckas närma oss ännu mer så stärker vi vår egen position men främjar också en öppen och rättvis handel på global nivå.

Pierre Schellekens, chef för EU-kommissionen i Sverige

 


Taggar: Shellekens