Handel har påverkat oss i 4000 år 

Handeln är förmodligen lika gammal som människan. Men att det redan under bronsåldern fanns organiserad handel ändå från Skandinavien till Medelhavet, Svarta havet, efter Atlantkusten och över till England är relativt ny kunskap.  

Det kan tyckas konstruerat att dela in den forntida historien i sten-, brons- och järnålder. Vad spelar metallanvändning för roll och var inte övergången mellan de olika materialen successiv? 

Svaret är att indelningen är mer relevant än vad man kan tro, och övergången från ett material till ett annat gick relativt fort. 

Framför allt var de sociala och politiska konsekvenserna av övergången till brons dramatiska. 

Olika former av handel har pågått sedan stenåldern. Det vet vi säkert. Det finns lämningar efter ”stenyxefabriker”, platser där man uppenbarligen tillverkade flintredskap i stor mängd. Dessa platser ligger långt ifrån flintfyndigheter, vilket betyder att flintan måste ha brutits på ett ställe och sedan fraktats till platsen där man tillverkade föremålen.  

Det är förstås en definitionsfråga om detta var ”handel”. Självklart var det ingen modern marknadsekonomi med pengar och avtal och förmodligen var många av de inblandade slavar. Men ett par av den moderna handelns kännetecken kan man se, nämligen logistik och specialisering. På något sätt upprätthölls transporterna och många stenyxor man hittat är utsökta arbeten. Gissningsvis kunde inte alla stenåldersmänniskor tekniken utan det vi ser är resultatet av långt drivet yrkeskunnande.  

Stenålderssamhällena i Skandinavien blev i efterhand baserade på jordbruk genom att invandrade jordbrukare tog över från jägare och samlare. Bronset i sin tur uppfanns för över femtusen år sedan i Mellanöstern. Bronsprodukter och teknik kom till Skandinavien för nästan 4000 år sedan. Redan då fanns här relativt avancerade samhällen. Men den nya metallen orsakade en dramatisk förändring. 

Brons är en legering av koppar och tenn (och ibland små tillsatser av andra metaller) och har betydligt bättre egenskaper än de ingående metallerna. Brons är hårdare, starkare, mer korrosionsbeständigt, lätt att gjuta och kan slipas mycket vasst. Ett bronssvärd är överlägset en stenyxa eller stridsklubba. Det är osannolikt att samhällen som höll fast vid stenålderns teknik överlevde särskilt länge som grannar till samhällen som anammat bronset.  

En bronsyxa ger också möjlighet att bila fram plankor ur en trädstam på ett sätt som inte går att göra med en stenyxa. Kan man få fram plankor kan man bygga båtar och det skedde förmodligen en teknisk revolution på området. Det är tänkbart att de många skepp som syns på hällristningarna i Vitlycke i Tanum på Västkusten faktiskt inte är enbart mytiska skepp. Under bronsåldern låg Tanum vid havet eftersom havsytan var 15 meter högre än idag och området kan ha varit centrum för båtbyggande.   

Brons blev i efterhand en statusprodukt som användes till hjälmar, sköldar, smycken och konstföremål.  

Men framför allt krävde brons handel.  

Den svenske arkeologen Johan Ling revolutionerade 2013 vår bild av bronsåldern. Han visade att kopparn i bronsföremål i Skandinavien kom från bland annat Cypern och Grekland. Tennet kommer från England.  

Det betyder att under bronsåldern utvecklades en avancerad organisationsförmåga för att kunna samordna och finansiera handel med koppar och tenn. Att framgångsrikt föra hem råvaror till ett par ton brons gav enorma rikedomar.  

Det finns tecken på att bronsåldern utmärktes av en maktcentralisering och att stormännen utvecklade vad vi idag skulle kalla internationella nätverk. De ingick äktenskap med högstatuskvinnor från andra delar av världen. Handeln förutsätter goda relationer. 

Annat som importerades var ylletyger. De kunde mäta sig med bronset i värde.  

Handeln skedde på floderna ner mot Svarta havet, men också efter Atlantkusten och över till England. Importen av brons till Skandinavien betalades med bärnsten, pälsverk och framför allt slavar. En intressant detalj är att samtidigt som bronset började bli vanligt i Skandinavien försvann bärnstensföremål som gravgåvor. När bärnstenen blev hårdvaluta för värdefulla importprodukter blev den också lite för värdefull att lägga i gravar. 

Men framåt 500-talet e. Kr. bröts bronsets makt efter ett par tusen år. Tekniken att gjuta och smida järn utvecklades och plötsligt blev bronset mindre värt. En här med vapen av järn kunde besegra en här med vapen av brons. Järnyxan är överlägsen bronsyxan.  

Men framför allt fanns järn nästan överallt och behövde inte kombineras med någon annan metall för att bli användbart. Järnet kunde smidas, vilket är en enklare process än gjutning.  

Handeln med brons minskade drastiskt. Självklart fortsatte handeln att vara viktig. Men bronset gav inte längre en koppling mellan handel och enorma rikedomar och makt. 

Johan Lings forskning visar att organiserad handel har funnits i Skandinavien i 4000 år och haft betydelse för samhällsutvecklingen på flera sätt än bara som välståndsskapare.  

Magnus Nilsson

*** 

 Fakta till denna bloggpost kommer från Karin Bojs bok “Min europeiska familj : De senaste 54 000 åren” och SvT:s serie De första svenskarna”.


Taggar:
Kategorier: Frihandel