Helt rätt ge Timmermans ISDS — det är juridik och inte handel

Det påstås att Cecilia Malmström fått en överrock när det gäller ISDS. Peter Spiegel på Financial Times menade att om hon varit minister i en regering skulle hon tvingats avgå.

Men frågan är om det verkligen stämmer?

Enligt kommissionens nya sätt att arbeta som Juncker annonserade i ett tal den 15 juli skall var och en av de sex vice ordförandena hantera viktiga policyfrågor i form av projekt. Viceordförande Frans Timmermans  område beskrivs som följer:

”As Vice-President in charge of Better Regulation, he will notably ensure that every Commission proposal respects the principles of subsidiarity and proportionality, which are at the heart of the work of the Commission. The First Vice-President will also act as a watchdog, upholding the Charter of Fundamental Rights and the Rule of Law in all of the Commission’s activities.”

Ovanstående text (min fetning) gör det uppenbart att det fanns ett gott skäl för Juncker att hänskjuta frågan om ISDS till Timmermans. Frågan ligger med god marginal inom de uppgifter som Timmermans har fått. Att hela konstruktionen är avsedd att ge möjlighet att desarmera frågor och ge Juncker mer makt är inte mycket att klaga över. Det vore som att moralisera över att ett lejon äter kött.

Självklart är operationen en signal om att Juncker inte förväntar sig att Malmström skall kunna hantera frågan på egen hand. Men ISDS är inte en handelsfråga — det handlar inte om tariffer och kvoter och harmonisering av regler. ISDS är en juridisk fråga. Den handlar om hur man skall hantera en situation där parterna är oense om hur TTIP-avtalet skall tolkas.

Så även om det inte handlar om höjdpunkten på Malmströms karriär är det klart motiverat av Juncker att stötta upp sin kommissionär med ytterligare expertis.

Och man får säga att Malmström har visat sig rätt tuff hittills. En viktig egenskap hos en människa är att kunna stå kvar även om får ett par smällar.


Kategorier: Frihandel