Hur påverkar den globala handeln klimatet?

I debatten om klimatpåverkan framförs ibland att frihandeln är en del av problemet. Det stämmer på ett sätt. Den globala handeln är ett nödvändigt villkor för den enorma välståndsökning vi sett de senaste 200 åren, vilken även ofta bygger på förbränningen av fossila bränslen. Men lösningen på klimatförändringarna är inte att minska handeln.

Frihandeln påverkar klimatet.

Främst genom att öka välståndet ofantligt. Det råder ingen tvekan om att den globala handeln genom att medge stordrift, specialisering och arbetsdelning skapar välstånd. Välståndet mäts i BNP och består traditionellt av fysiska produkter. Mat, kläder, bilar, hus, råvaror och insatsprodukter, infrastruktur, telefoner, datorer, böcker, ja allt man kan tänka sig. Dessa produkter består i sin tur av olika material och har tillverkats med stora insatser av energi, varav en stor del kommer från fossila bränslen. Därefter skall de transporteras till konsumenter över hela jorden. En allt större del av BNP kommer idag från tjänster vilka ibland, men inte alltid, också ger klimatpåverkan. Resor, sjukvård, restauranger, köpcentra, en stor del av tjänsteproduktionen bygger på någon form av materiell bas. USA är ett bra exempel där en betydande del av alla måltider i dag äts ute eller levereras till dörren. Det är inte så många av oss som har en butler och ett par betjänter som bor i annexet till herrgården och levererar vardagstjänster som att tända brasan, hälla upp drinkar och vårda hagelbössorna.

Det är helt klart att en rejält inskränkning i handeln genom tullar och kvoter eller i extremfallet helt stängda nationsgränser skulle minska klimatpåverkan och göra oss alla betydligt fattigare. Exakt hur detta skulle påverka utsläppen av klimatpåverkande gaser är svårt att säga. Om Sverige tog hem en betydande del av produktionen av de varor vi konsumerar skulle det förmodligen vara en fördel för klimatet. Tyngre materialbearbetning och processindustri skulle drivas med vatten- och kärnkraft. Å andra sidan är det inte självklart att elproduktionen skulle räcka utan investeringar i ny vattenkraft och kärnkraft eller import av fossila bränslen (0m man nu skulle få importera fossila bränslen…).

Vi skulle också få klara oss utan datorer, mobiltelefoner och i stort sett allt annat som innehåller digitala kretsar. Vi skulle få börja tillverka den gamla Volvo 142:an med förgasarmotor igen. Detta gäller de allra flesta länder. Det finns inget sätt att utveckla modern teknik utan globala marknader med hundratals miljoner människor som delar på utvecklingskostnaderna.

Dessutom är flesta länder är tungt fossilberoende och att de tog hem sin produktion skulle inte minska co2-utsläppen nämnvärt. Det skulle blir fler och mer primitiva industrianläggningar.

En radikal minskning av världshandeln skulle minska klimateffekterna, men i stort sett bara genom att fattigdomen ökade. Det finns ingen möjlighet att minska handeln utan att också minska tillväxt eller skapa negativ tillväxt. Om vi slutade importera och exportera skulle hundratals miljarder i investeringar i produktionskapital bli värdelösa och företag gå i konkurs.

En global koldioxidskatt förefaller vara en lösning som de flesta ekonomer står bakom. Den kommer förstås också minska tillväxten, men den inriktar sig på grundproblemet samt kunna utvärderas och förändras löpande.

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel