Kommer världshandeln återhämta sig från covid-19?

Världshandeln kommer att återhämta sig, men det kommer att gå långsamt. Bland annat beror det på faktorer som fanns redan innan pandemin.  

Ekonomen Syed Kamall, utredningschef på Institute of Economic Affairs (en gång Margaret Thatchers tankesmedja), har skrivit en rapport om de faktorer som påverkar världshandelns återhämtning från effekterna av covid-19-pandemin.

Att världshandeln kommer att drabbas kraftigt är redan uppenbart. WTO antar att handelsvolymerna när det gäller varor kommer att falla med mellan 13 och 32 procent. Redan den lägre siffran är dramatisk och den högre skulle ha framstått som närmast otänkbar för bara ett halvår sedan. Erfarenheten från den ekonomiska krisen 2008 visar att en återhämtning kommer att ske, men inte riktigt till tidigare tillväxtnivåer. Det bör tilläggas att handeln med tjänster inte har drabbats lika hårt som varuhandeln. Tjänstehandeln har dessutom haft en snabbare utveckling än varor de senaste åren.

Kamall framhåller fyra faktorer som kommer att påverka utvecklingen. 

  1. Hur återhämtningen sker och uppfattas.
  2. Kvardröjande restriktioner. 
  3. Hur leverantörskedjorna återhämtar sig.  
  4. Faktorer som fanns innan pandemin.  

Det första handlar om i vilken mån allmänhet och företag tror att pandemin är över. Om de uppfattar att problemen är temporära kommer de återgå till att investera, producera och konsumera. Men om det blir bakslag så att nedstängningar måste återupptas och pandemin allt mer uppfattas som mycket långvarig kommer detta sannolikt inte ske.  

Det andra handlar om hur länge myndigheternas krisåtgärder fortsätter. De är tänkta att vara tillfälliga, men som Milton Friedman sade finns få saker som är så långlivade som tillfälliga politiska åtgärder. Just nu förefaller det som om en del av de länder som börjat öppna upp tvingas backa tillbaka därför att smittan ökar igen. Ett 80-tal länder har också restriktioner på export av medicinsk utrustning, mat och toalettpapper.  

Den tredje faktorn är att företag kan välja att ha flera leverantörer av samma komponenter för att inte lägga alla ägg i samma korg, alternativt välja leverantörer i samma land eller i närområdet. Detta är inte nödvändigtvis dåligt. Under en tid kunde man exempelvis se hur svenska företag slentrianmässigt valde underleverantörer i Asien, även när volymerna var så små att besparingen åts upp av resor och ökat krångel på grund av språksvårigheter. I de fallen är det snarast en effektivisering att ta hem produktionen. 

Slutligen den fjärde faktorn som består av en rad skäl till att handelsvolymerna föll en aning redan 2019 och skulle ha förvärrats oavsett covid-19. Trumps handelskrig med Kina och EU, britternas uttåg ur EU, ökad misstänksamhet (eller realism om man så vill) mot Kinas regering, samt efterfrågan på närproducerat av klimat- eller ideologiska skäl. Och sist men inte minst den teknologiska utvecklingen. 3D-printing, datorstyrda verkstadsmaskiner som kräver liten bemanning och robotisering gör produktion i EU och USA allt billigare. Värdet av att importera från länder med billigare arbetskraft minskar. 

Sammantaget är slutsatsen att det kommer att ta tid innan världshandeln återhämtar sig till de nivåer och den tillväxttakt vi varit vana vid under de senaste decennierna. 

Men det spelar kanske mindre roll. En effektiv underleverantör blir ju inte mindre effektiv för att den ligger i Uppsala istället för i Kina. Vitsen med frihandel är att stater inte sätter upp tullar och kvoter som gör att inhemska producenter slipper global konkurrens och kan fortsätta vara ineffektiva.  

I princip kommer en dag alla länder ha industrialiserats i den mening att mängden produktionskapital per capita är lika högt i hela världen. Då kommer lönerna att hamna på ungefär samma nivå så att löneskillnader slutar driva handeln. Då är det fullt möjligt att handeln ökar samtidigt som handeln mellan länder stagnerar och till och med minskar som andel av global BNP. 

Men den utvecklingen förutsätter att världen går mot global frihandel så att både varor och investeringskapital kan röra sig fritt och komma till optimal användning.  

Magnus Nilsson


Taggar:
Kategorier: Frihandel, Corona