Kräver frihandel avskaffande av nationalstaten och fri invandring?

Ett återkommande tema i den populistiska retoriken mot frihandel är att det skulle finnas en internationaliserad elit som vill avskaffa nationalstaten.  Internationella finansmarknader, frihandel, avregleringar och migration är delar av en globaliseringsideologi som marknadsförs med det syftet. Trumps chefsideolog Bannon driver bland annat den tesen. Kritiken mot frihandel kopplas ihop med immigration, terrorism, finansmarknader, den vänsterliberala eliten i Washington (som också är emot frihandel…).

I EU hittar vi den hos högerpopulister och i Sverige förstås hos SD.

Om vi bortser från inslaget av konspirationsteori är det också sakligt fel. Det finns egentligen ingen koppling mellan företeelserna med undantag för att frihandel naturligtvis förutsätter möjligheten att betala på ett smidigt sätt mellan länder.

Frihandel betyder att varor, tjänster och pengar kan röra sig fritt över gränserna. Med undantag för att vissa produkter och tjänster förutsätter att tekniker och experter tillfälligtvis rör sig över gränserna krävs inte att människor generellt får flytta mellan olika länder.  Och omvänt, att människor har rätt att flytta förutsätter inte frihandel. Man kan mycket väl tänka sig mycket liberala regler för migration utan frihandel.

Inte heller krävs nationella avregleringar för att skapa frihandel. Det enda som krävs att samma regleringar gäller oavsett om varorna är importerade eller inhemska. Det finns fördelar att nationella regleringar avskaffas, får ömsesidigt erkännande eller harmoniseras, men det är ingen förutsättning för frihandel. Den som vill sälja varor till landet X får helt enkelt anpassa sig till dess regelverk.

De som på ideologisk grund driver avskaffandet av nationalstaten är i huvudsak vänstern. De ser nationalstaten som ett borgerligt påfund, kopplat till kyrka, militarism och privilegier. Libertarianer uppfattar förstås inskränkningar i den fysiska rörligheten mellan nationer som en rättighetskränkning. De ogillar staten, eller åtminstone en stor del av dess regelverk, men ser inte nationalstaten som ett specifikt problem.

Den absoluta majoriteten av frihandelsvänner är i grunden vad vi i Sverige skulle kalla borgerliga men har inga särskilda uppfattningar om statsmakten. De vill bara ha frihandel.

Om frihandel och öppna gränser med tiden leder till att nationella särdrag försvinner är en öppen fråga. Det mest betydande naturliga experiment som gjorts är Norden med sin passunion, gemensamma arbetsmarknad och höga grad av frihandel. Den har existerat i över 60 år och ingen kan rimligen vara av uppfattningen att skillnaderna mellan de nordiska länderna har utplånats eller ens minskat? De flesta skulle nog säga att i den mån det skett en likriktning handlar det snarast om att de nordiska länderna alla har blivit amerikaniserade — en utveckling som gäller hela västvärlden eller kanske hela världen.

Det är viktigt att komma ihåg att frihandel inte nödvändigtvis är en del av del av ett större ideologiskt paket. Om den skall kopplas ihop med andra politiska beslut för att ytterligare underlätta handel — vilket är lämpligt — eller med andra faktorer som ökar globaliseringen är det separata politiska beslut.

En generös och humanitär flyktingpolitik är exempelvis önskvärd oavsett vilken handelspolitik som förs.


Taggar:
Kategorier: Frihandel