Majoriteten stöder TTIP

Majoriteten av EU:s befolkning är positivt inställd till TTIP. Motståndet kan verka stort, men härrör från en liten grupp med mycket starkt engagemang.

Det är lättare att få engagemang mot förändringar än för förändringar.

Det verkar i alla fall gälla konkreta förslag. Mer allmänt hållna löften om ”change” funkar bättre. En föreställning som också stöds av undersökningar som visar att politiker får problem om de levererar konkreta och tydliga budskap. Abstraktioner och allmän vaghet gör att människor kan önsketänka och tro att det politikerna säger är det de själv tycker.

Uppenbarligen gäller detsamma även TTIP. Det stora engagemanget gäller motståndet mot en vag hotbild som består av allt och ingenting —  inklusive att TTIP-avtalet inte löser problem som ingen någonsin påstått kan lösas av handels och investeringsavtal, typ att gästarbetare i arabvärlden inte får samma villkor som anställda i Sverige.

USA-hatet är förmodligen en viktig drivkraft i TTIP-motståndet. Ett stort antal handelsavtal har förhandlats de senaste åren mellan EU och andra länder utan att dessa har uppmärksammats överhuvudtaget, eller möjligen förärats en liten TT-notis på utrikes eller ekonomisidorna i dagspressen. Men plötsligt seglar TTIP-avtalet upp som en av västerns och miljörörelsens stora ödesfrågor.  Detta trots att USA är ett av de länder som mest liknar EU när det gäller höga krav på miljö-, arbetsvillkor och produktsäkerhet. När hörde man vänstern eller miljörörelsen protestera mot handel med Kina eller Indien i generella termer? Svaret är att det gör man inte. Antiglobaliseringsrörelsen är rätt avslagen för tillfället. De slog sönder några stadskärnor (och skadade då i huvudsak lokala småföretagare) för snart ett decennium sedan, men tröttnade väl på vandaliseringen och har sedan dess knappast hörts av.

Men vad säger den genomsnittlige medborgaren — som sköter sitt jobb och inte tillbringar fritiden med att skicka protest-mail — om den konkreta frågan att teckna ett frihandelsavtal mellan EU och USA?

Jo, inte helt förvånande inser folk i allmänhet att det är förnuftigt att ha bra villkor för handeln med ett land vi ändå handlar med och som dessutom tillhör den demokratiska västvärlden.

Så här ser opinionen ut enligt Kommissionens Eurobarometer.

I november 2014 var nästan 60 procent av svenskarna för TTP, medan bara 26 procent var emot. Även i Frankrike är 50 procent för avtalet. Bara Tyskland och Österrike har svag majoritet för ett nej. I EU som helhet är 58 procent för och bara 25 procent emot.

Detta ger ett visst perspektiv åt den dryga miljon närmast likalydande protester som genererats av aktivister på nätet. TTIP-motståndet påminner inte så lite om debatten om flyktingmottagning och integration i Sverige. Det är lätt att få för sig att den allmänna opinionen är besatt av hur många som får vilken typ av uppehållstillstånd och hotet från jihadisterna. Men den bilden härrör från en liten grupp med stort engagemang och en närmast mytisk verklighetsbild. Majoriteten av befolkningen har inte alls samma inställning.


Kategorier: EU, TTIP