Uppdatering kl 14:15: Fortfarande oklarheter om Malmströms hållning om ISDS

Uppdatering kl 14:15:

Det är enligt min mening — i bästa fall — fortfarande oklart vad Cecilia Malmström tycker om ISDS.

Jag tänker inte försöka redogöra för röran med felaktiga dokument, raderade tweets mm.

Men nu finns Malmströms officiella svar på Parlamentets frågor. Där skriver hon så här:

”He [Juncker] stressed that ”Europe’s safety, health, social and data protection standards or our  cultural diversity [will not be sacrificed] on the altar of free trade”. And he made clear that he will ”not accept that the jurisdiction of courts in the EU Member States is limited by special regimes for investor disputes. The rule of law and the principle of equality before the law must also be applied in this context.” I fully support this approach of the President-elect and will work in this sense in the negotiations, which are ongoing and where this issue is on the table. It will have to be addressed.”

Detta förefaller helt klart. Makten för domstolarna i EU:s medlemsländer skall inte begränsas av speciella regler för tvistelösning. Bort ISDS.

Men å andra sidan nämns varken TTIP eller ISDS i dokumentet. En tolkning kan ju vara att de nationella domstolarnas inflytande inte kommer att påverkas av några särskilda regler. De svenska domstolarna påverkas ju inte av att det finns skiljedomsförfaranden. De dömer bara inte i målen.

Slutsatsen är att skrivningen är avsedd att hantera debatten så gott det nu går under tiden fram till omröstningen om den nya kommissionen. Och vad som händer därefter vet förmodligen ingen.

 

———————————————————————————————————————————

 

Uppdatering kl 10:00

Texten nedan kan bygga på en missuppfattning om vad Cecilia Malmström tycker.  Vem som har orsakat missförståndet oklart.

Enligt Ingrid Persson, politisk sekreterare åt Christofer Fjellner, är Malmström inte mot ISDS.

Återkommer när det hela är utrett.

————————————————————————————————————–

 

Ursprunglig text från kl 09:00

Cecilia Malmström har redan flaggat för att ISDS-mekanismen skall strykas ur TTIP-avtalet.  Det framgår av skriftliga svar på frågor från parlamentet som kommissionskandidaterna har fått på förhand.

ISDS betyder alltså Investor State Dispute Settlement och är den mekanism som skrivs in i internationella handelsavtal för att hantera konflikter om vad avtalet innebär. Ett företag som uppfattar att det är felaktigt behandlat i nationell lagstiftning eller av myndigheter kan gå till skiljedom. Syftet är att företaget inte skall behöva gå till en nationell domstol i det aktuella landet som har svårt att vara opartisk (nej, inga människor, inte ens jurister, är perfekta). En liten snabbkurs om ISDS här.

Malmström hade knappast kunnat säga något annat. Det politiska trycket att skrota ISDS-mekanismen har varit formidabelt. Att hela debatten har utgått från ren mytbildning spelar mindre roll. Alla som har erfarenhet av politik vet att det inte alls är ovanligt att politiker måste överge ståndpunkter på grund av att ofta medvetet skapade missuppfattningar totalt har tagit över debatten. Och sanningen att säga finns det en historisk belastning hos kommissionen av slutenhet, korruption och rätt många tvivelaktiga beslut som ger trovärdighetens prägel åt de mest märkliga påståenden.

Så, av allt att döma kommer ISDS att falla.

Frågan är vad det betyder i praktiken.

Å ena sidan underlättar det för kommissionen att få igenom TTIP-avtalet i parlamentet.

Å andra sidan är frågan vad motparten USA kommer att säga.

Och å den tredje sidan är vad som kommer att ersätta ISDS?

I grunden handlar det bara om att företag skall kunna gå till domstol om ett EU-land eller USA gör något som bryter mot TTIP-avtalet.

Normalt — vi skall ha klart för oss att ISDS är standard i internationellt handelsavtal vara EU är har undertecknat ett par tusen — hänförs de processerna till skiljedom, det vill säga till domstolar utanför det offentliga rättssystemet. Detta är på intet sätt domstolar som staterna saknar kontroll över.  Till att börja med är de ju utvalda av staterna (i detta fall EU och USA): det är alltså inte företagen som väljer domstol och de står under kontroll av FN.

En av de mest anlitade är Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut.

Artikel om ISDS här av Annette Magnusson som är institutets generaldirektör.

Men den springande punkten är som sagt vad som skall ersätta ISDS-mekanismen.

Skall TTIP-avtalet vara ett avtal som EU-länderna och USA inte behöver bry sig om eftersom det egentligen inte gäller: om staterna struntar i det eller det uppstår oklarheter kring tolkningen finns det ingen instans för ett företag att vända sig till? Detta vore en helt ny och unik situation, ett avtal ingen behöver bry sig om. Eller än värre, företagen är bundna av avtalet men helt rättslösa. Så har vi inte i dag, varken i Sverige, inom EU eller i USA. Både medborgare, organisationer och företag har rätt att gå till domstol om de anser sig felbehandlade av myndigheterna.

Förmodligen är det offentliga domstolar som blir alternativet. Företagen kunna vända sig till rättssystemet i respektive land. Om vi bortser från eventuella praktiska problem med detta återstår ett enkelt faktum. Nämligen att domstolar i USA och i de allra flesta EU-länder är oberoende av regeringarna. De kommer att döma efter vad som står i TTIP-avtalet, på exakt samma sätt som skiljedomsinstituten.

Så vad som händer nu är förmodligen ingenting, utom att rättssäkerheten för företag minskar en aning (inte katastrofalt, EU och USA är trots allt rättsstater) och att tvister belastar offentliga domstolar med lägre kompetens i stället för skiljedomsinstitut med hög grad av specialisering. Trots allt är alla nöjda med ISDS-mekanismen som den fungerar i dag för de tusentals avtal EU redan har.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Kategorier: EU, TTIP, ISDS