Marknad och frihandel bygger på samarbete

Lagen om komparativa fördelar missförstås ofta. Ett skäl är att marknadsekonomi uppfattas som ett system byggt på konkurrens snarare än samarbete.

Detta tas upp i en intressant artikel av ekonomen Deirdre McCloskey om lagen om komparativa fördelar. Den börjar med en bra anekdot om matematikern som frågar ekonomen om det finns någon princip i samhällsvetenskapen som är sann, men som inte också är helt trivial. Ekonomen svara lagen om komparativa fördelar, som är självklar för en matematiker, men missförstås av tusentals bildade människor — även ekonomer.

Detta är ett skäl till misstänksamheten mot frihandel. Många tror felaktigt att lågt utvecklade länder missgynnas genom samarbete med mer utvecklade länder.

Ett skäl till missförstånden är att Ricardo beskrev sin upptäckt rätt oklart.

Men ett viktigare skäl McCloskey anför är att ekonomi ofta uppfattas handla om konkurrens, och termen “komparativa fördelar” ger ytterligare kraft åt föreställningen att vi analyserar en konkurrenssituation.

Men huvuddelen av ekonomisk verksamhet mellan individer, företag eller länder består av samarbete. Konkurrens existerar förstås också. Om att få en affär, om att prestera bättre än arbetskamraterna för att få högre lön eller göra karriär, om att bli ledande på världsmarknaden. Och när man gör affärer finns ofta inslag av förhandling, en sorts dragkamp kring priser och villkor som också har karaktär av konkurrens.  Men när en affärsrelation väl är inledd vidtar månader eller år av samarbete. På en arbetsplats sker också i huvudsak samarbete. Det är i normalfallet inte uppskattat att vara en person som är alltför tävlingsinriktad och konkurrensbenägen, som sätter “jaget framför laget” som man säger. Marknaden tillhandahåller också en rad instrument för att minska konkurrens och transaktionskostnader. Långsiktiga kontrakt, paketlösningar, färdiga produkter och priser, incitament som belönar lojalitet.

Marknaden är inte heller de enda situationer där både konkurrens och samarbete förekommer på samma gång. Idrott, särskilt lagidrotter, politiken, familjelivet, akademin, kyrkan, ja det är svårt att hitta sammanhang där människor inte både konkurrerar och samarbetar, och framgång för individer eller organisationer beror ofta på att man har hittat en bra balans mellan konkurrens och samarbete och har väl definierat på vilket sätt och på vilka arenor konkurrens är acceptabel.

På marknaden är samarbete snarare än konkurrens regeln. Att vi inte ser det beror säkert till viss del på vad som är spännande att göra populärkultur och nyheter av.  Kamp, konflikt och starka känslor ger bra underhållning och engagerar. Företagande och marknadsekonomi illustreras av filmer som Wall Street.

Därför är det inte konstigt att många människor inte ser att marknadsekonomi, vare sig det handlar om lokalsamhället eller den globala marknaden, bygger på samarbete och att lagen om komparativa fördelar gör att alla vinner på att delta i samarbetet. Inte bara den person eller det land som är excellent på alla områden vinner, utan faktiskt även den person eller det land som är sämst på allt har glädje av att delta i frivilligt samarbete med andra.

 


Kategorier: Frihandel