Ökningen av ISDS-fall motsvarar ökningen av direktinvesteringar

ISDS-motståndarna påpekar att antalet fall som tas upp har ökat, men ökningen motsvarar ungefär ökningen i direktinvesteringar i världen. Inte heller är det vanligt att lagstiftning utmanas av företag. Fallen handlar om kontrakt, licenser och tillstånd.

Det skriver Marietje Shaake sitter i Europaparlamentet, kommer från Holland och tillhör den liberaldemokratiska gruppen. I ett intressant blogginlägg hanterar hon effektivt motståndarsidans argumenten mot ISDS.

Några axplock:

  • Tyskland var det första landet att 1959 teckna ett investeringsavtal med Pakistan. Det hade en tvistelösningsmekanism som var bilateral. När de första klausulerna om oberoende tvistelösning kom till är oklart, men Shaake hänvisar till ett avtal mellan Nederländerna och Kenya 1970. På 80-talet är det standard. Drygt 40 år har således ISDS-klausuler i olika former funnits.
  • Det finns 3000 bilaterala investeringsavtal med ISDS-klausul i världen, och många av de 1400 avtal där EU är inblandat innehåller överenskommelser om tvistelösning. ISDS finns också i avtal mellan EU-länder. Ett exempel är Vattenfalls tvist med Tyskland efter landets beslut att panikstänga sin kärnkraft som bygger på ett avtal mellan Sverige och Tyskland.
  • Kritiker mot ISDS hävdar att dessa avtal skapar sorts juridisk diversehandel där företag kan stämma stater lite som de känner för. Men på 55 år har 568 fall tagits upp, varav 274 är avgjorda. Av dessa vann staten i 53 procent av fallen, företagen i 31 procent och i 26 procent skedde förlikning. 54 procent av alla fall initierades av europeiska företag, i huvudsak mot stater i Afrika och Sydamerika.
  • Kritiker pekar på att antalet fall har ökat från ett 10-tal år 2000 till ett 50-tal i dag.  Men det måste ses i ljuset av att internationella investeringar har ökat från 7 till 25 biljoner (en biljon är tusen miljarder) dollar under samma tid. En allt större del av utländska direktinvesteringar går också till utvecklingsländer med svaga rättssystem. Mot den bakgrunden är ökningen knappast dramatisk.

En invändning mot ISDS när det gäller TTIP är att EU:s medlemmar eller USA knappast är länder med generellt opålitliga rättssystem. Men hur är det med domstolarna i Alabama, Georgia, Rumänien, Grekland eller Italien för ett företag som har en konflikt med en lokal myndighet? Det är uppenbart att företaget skulle befinna sig i underläge.

Shaake påpekar också att ISDS-klausuler varierar och att Kommissionen arbetar med att öka öppenheten och strama upp kriterierna för vad som kan tas upp. I detta arbete, liksom i mandatet till TTIP-förhandlarna, är en utgångspunkt att staternas rätt att att lagstifta kring miljö och folkhälsa är intakt. En av mer episka missuppfattningarna bland dem som kritiserar TTIP och ISDS är att politikerna i EU och USA frivilligt skulle avstå delar av sin makt.

En annan missuppfattning är att ISDS-klausulerna används för att utmana lagstiftning. Det är ytterst ovanligt och har aldrig haft framgång. Det totalt dominerande är att tvisterna gäller kontrakt, licenser och tillstånd.

Shaake menar att det finns två alternativ till ISDS. Båda rimliga men med sina egna problem.

Det ena är att staterna (när det gäller TTIP förmodligen EU och USA) tar sig an sina företags fall och driver dem i företagens ställe. Problemet med den lösningen är förstås att det plötsligt blir internationell politik av alla frågor. Det går inte att undvika att stämningar ses som aggressiva handlingar mellan stater. Det torde bli oerhört svårt för framför allt lite mindre företag att få sina hemländer att ta upp deras fall. Se bara på Vattenfalls stämning mot Tyskland som fått hård kritik från svenska regeringspartier. Tänk om det i stället hade handlat om ett privat företag som hade varit tvungen att vända sig till svenska staten och be den ta upp deras fall. Det hade inte haft en chans, enbart beroenden på politiska överväganden.

Den andra lösningen är att det inrättas en ISDS-tribunal enligt exempel från WTO som har en sådan lösning. Det är en tilltalande idé, men den kommer ta mycket tid att få på plats. Knappast realistisk att ta i samband med TTIP-förhandlingarna.

 

 

 

 

 


Taggar: Shaake
Kategorier: TTIP, ISDS