Pre fab protesting, demokratin och sociala media

Det här är en lite mer personlig kommentar. Nu har jag bloggat i över ett och ett halvt år om frihandel i allmänhet, TTIP, TPP och andra avtal på handelsområdet.

Det som hänt under den tiden är att handelsfrågor för en gångs skull fått större uppmärksamhet i media och opinionen. Anledningen är att TTIP-avtalet väckt uppmärksamhet och varit föremål för protester.

Det finns ett antal iakttagelser som är av mer allmänt intresse inför framtida internationella avtal på handelsområdet och andra områden.

Det första är att USA-hatet är en helt egen faktor i alla europeisk politik. Det pågår ett antal stora förhandlingar 0m handels- och investeringsavtal. Det stora avtalet med Kanada förhandlades under ett par år utan att få någon som helst uppmärksamhet. Först när USA var inblandat kom protesterna igång. USA triggar den ”professionella proteströrelsen” som ingenting annat.

För det andra konspirationsteorierna. TTIP-avtalet sägs ha förhandlats i hemlighet och vara en ny idé av storföretagen. Sanningen är att idén om ett frihandelsavtal mellan EU och USA har funnits i flera decennier. ”Hemlighetsmakeriet” består mest av att ingen från början brydde sig om pressmeddelandena eller de texter som publicerades. Att förhandlingarna inte förs inför TV-kamerorna eller att alla textutkast inte är offentliga är självklart. Förhandlingar är alltid mer eller mindre hemliga, annars skulle de inte kunna genomföras.

För det tredje att de som är emot avtalet rätt effektivt lyckats ifrågasätta de demokratiska organens legitimitet. Istället kräver miljörörelsen, facket och andra organisationer utan demokratiska mandat att få ett avgörande inflytande.  Men alla EU-länders regeringar och EU-parlamentet (och USA:s kongress) som skall fatta besluten är folkets demokratiskt valda företrädare. Det är de som skall fatta besluten. Sanningen är ju att ingen har röstat på Greenpeace, lika lite som någon har röstat på Monsanto.

Och för det fjärde det utvecklade systemet med ”pre fab protesting”. Organisationer utan demokratiskt mandat, medlemmar, öppenhet och som ingen kan ställa till ansvar ger folk möjlighet att skriva in sitt namn på en websida och klicka iväg sitt stöd för en text de i allmänhet inte har läst eller förstår innebörden av. Hundratusentals människor protesterar i total okunnighet. Att detta sker är inte förvånande. Att det tas på allvar av politiker och media är däremot mycket märkligt. Som politiker är man vald för att använda sitt omdöme. De som protesterar mot TTIP är inte mer informerade eller värda mer uppmärksamhet än trollen kring avpixlat.

Och för det femte, till sist, är det förvånande att politiker inte vågar ta reda på fakta och bemöta opinionen. Idén om att TTIP-avtalet skall ha en alldeles egen variant av skiljedom istället för att använda den FN:grundade, väl fungerande internationella rättsordning som finns sedan 50 år (det som lite oegentligt kallas ISDS) beror enbart på att EU:s politiker inte vågat stå upp för fakta mot en massiv desinformationskampanj. Det är oroande. Trots allt tänker man sig att demokratin bygger på att våra valda företrädare agerar efter hur det är, snarare än på vad högljudda intressegrupper felaktigt påstår.

 

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel