Statliga direktinvesteringar är inte detsamma som frihandel

Enköpingsposten har i dag en märklig ledarartikel där tidningen tanklöst blandar ihop frihandel med direktinvesteringar och naivitet när det gäller främmande makts intentioner.

”Handel och öppenhet var i fokus när europeiska Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker på onsdagen höll sitt årliga tal om tillståndet i unionen. Huvudbudskapet var att EU ska fortsätta verka för ökad frihandel när andra länder går mot protektionism.

Men Juncker betonade också att EU inte får vara en naiv anhängare av frihandel. Därför lovande han skarpa förslag om starkare samarbete för att upptäcka när främmande statsmakt agerar genom företag för att köpa upp strategiskt viktiga europeiska intressen. Som exempel nämnde Juncker hamnar, delar av energisystem och företag inom försvarssektorn. Kommissionen vill ha former för tydligare genomlysning av utländska avtalspartners av eventuella strategiska betydelse av investeringar som kommer utifrån.

Det är välkommet om EU kan stärka sitt samarbeta för att trygga medlemsländernas strategiska intressen gentemot tredje land. I Sverige har vi ju exemplet med Nordstreamprojektet där ryska gasledningar på svenskt vatten sätter oss i ett mer utsatt säkerhetsläge. Ett annat exempel är det svenska 450 MHz-nätet som används av samhällsskyddande myndigheter och Vattenfall. 2014 avslöjade Veckans affärer att nätet budats in av en rysk oligark.”

Inget av de ovanstående exemplen har med frihandel att göra. Frihandel mellan två länder betyder att varor och tjänster kan handlas mellan producenter och konsumenter i de båda länderna utan att påverkas av tullar, kvoter eller nationella regler som diskriminerar utländska produkter.

Det artikeln egentligen handlar om är direktinvesteringar mellan länder, och dessutom mycket speciella fall när stater är inblandade och har intressen utöver rent kommersiella överväganden. Det finns självklart goda skäl att vara misstänksam i många fall. Men exemplen har inte med frihandel att göra.

Det är värt att påpeka att det finns otaliga exempel på handelspolitiska åtgärder som faller utanför debatten om frihandel eller protektionism. Dessa kan vara bra eller dåliga och måste bedömas var för sig. Junckers och Enköpingspostens exempel är undantagslöst från den kategorin.

 

 

 

 

 

 

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel