Större marknader är bättre

Det viktiga med frihandel är att skapa större marknader. Inte bara för att sälja utan även för att producera. Ju större marknad desto mer stordrift, specialisering och arbetsdelning.

Är det viktiga med ”frihandel” eller ”global handel” att den sker över nationsgränser? Det är lätt att få det intrycket eftersom frihandelsdebatten nästan alltid har det perspektivet – länder ska komma överens om reglerna för handeln över gränserna.  

Men det som gör att mer frihandel leder till större välstånd är inte att den är gränsöverskridande, utan att den leder till större marknader. Även marknader som inte begränsas av landsgränser kan påverkas av andra faktorer som språkliga och kulturella barriärer eller geografi. 

Det illustreras lätt av ett par exempel. 

Varför är USA världens mest effektiva ekonomi? 

Svaret är att USA har ” haft tur” med i stort sett samtliga förutsättningar. 

USA är stort och tätbefolkat. Förvisso inte statistiskt sett (invånare per km2), men befolkningen är koncentrerad till kusterna och ett antal större städer varav några är bland världens större städer. 

USA är i huvudsak enspråkigt. De allra flesta talar engelska. USA är inte kulturellt homogent, men det finns en övergripande amerikansk kultur som gör att reklamkampanjer och affärskoncept oftast kan rullas ut över hela landet. Dessutom är arbetskraften rörlig. Amerikaner flyttar ofta och långt. 

Till sist har USA flera långa farbara floder, stora odlingsbara slätter och breda kustlinjer med många naturliga hamnar. Förvisso även bergskedjor och öknar, men i huvudsak har det varit lätt att bygga både väg och järnväg i USA.   

Allt detta skapar en effektiv marknad och förutsättningar för entreprenörskap och arbetstillfällen, från de mest avancerade branscher och världsledande forskning till miljoner enkla jobb. Invandrare från jordens alla hörn kan snabbt komma i jobb och integreras. 

Som bonus har USA fått en geografi som är perfekt för att vara en stormakt. Kuster mot Stilla Havet och Atlanten och skydd i norr och söder genom stora, från början glesbefolkade, länder.   

Europa har också goda förutsättningar med breda kuster, bördiga slätter och farbara floder. Men dess historia och geografi har givit en myriad av språkliga, etniska och kulturella skillnader. En produkt, reklamkampanj eller affärsmodell som fungerar i Finland är svår att anpassa till Italien, Spanien eller Bulgarien. EU är därför inte så mycket en marknad som ett frihandelsområde. 

Vore det då önskvärt att Europa blev mer som USA? Skulle vi vilja ha mindre mångfald för att få lite högre BNP? Det är förstås en rent filosofisk fråga som har med värderingar att göra och dessutom mest ett seminarieämne; det kommer förstås inte att ske. Frågan om hur likriktningen i så fall ska genomföras kan leda till viss munterhet. Det kan bli som det belgiska köket – fransk mat med tyska portioner.  

Mycket talar också för att Europas förutsättningar skapade mångfald som kunde ligga till grund för upplysningen. En lagom enhetlig kultur med tydliga skillnader som ändå kunde överbryggas av de intellektuella och politiska eliterna. Detta till skillnad från exempelvis Kina, vars geografi skapade ett samhälle med extrem enhetlighet och central kontroll vilket med tiden slog ut all kreativitet.  

Ju större marknader desto mer nytta kan man dra av stordrift, specialisering och arbetsdelning. Sedan spelar kulturella faktorer in. EU är intellektuellt, tekniskt, vetenskapligt och kulturellt i klass med USA. Men det är något som gör att medan USA skapat Microsoft, Google, Apple, Amazon och Netflix har Europa bidragit med GDPR. 

Inget av dessa resonemang förändrar emellertid det faktum att ett mål för politiken bör vara att nationsgränser inte ska vara ett hinder för handel.

Magnus Nilsson.


Taggar: