TPP-avtalet är geopolitiskt viktigt och innehåller både arbetsvillkor och miljövård

Under en tid har rapporteringen om TPP handlat om förhandlingarna och chanserna att få avtalet godkänt av de ingående ländernas parlament.

Avtalet är gigantiskt. 40 procent av världens BNP och 800 miljoner människor berörs. Det är därför dags att påminna om vad avtalet innehåller. Avtalet är ännu inte offentligt så de exakta detaljerna är inte kända men i stora drag vet vi.

Till att börja med avskaffar avtalet enligt Wall Street Journal cirka 18 000 tullar, skatter och kvoter. TPP tar också bort andra former av handelshinder, standardiserar regler för patenträttigheter och minskar fördelar för statliga företag. Förbättrade arbetsvillkor och miljövård ingår. Det är något som inte är så känt, men USA har fått in klausuler om arbetsrätt i handelsavtal för att undvika allt för låga löner i konkurrentländer. De genomdrivs med hjälp av ISDS-klausuler. Även åtgärder mot smuggling av utrotningshotade djur är med i avtalet.

En viktig faktor är att USA redan har ganska låga tullar mot de flesta TPP-länder medan de har höga tullar mot USA. Det betyder att amerikanska företag får lättare att sälja, men framför allt att konsumenterna i länder som Japan och Vietnam för billigare produkter och att deras inhemska näringsliv blir utsatt för hårdare konkurrens. Ekonomiskt sett har USA förmodligen mindre att vinna på TPP än många andra länder. Men tullar handlar inte bara om samhällsekonomi och statistik. Tullar berör enskilda människor som driver företag. Att det helt i onödan tar tre veckor att få in en vara i Vietnam eller att det krävs sju dokument att importera något till Peru spelar roll för de enskilda företagare som behöver få en reservdel till sin maskin eller få betalt av sina kunder för att betala räkningar och löner.

Att USA har kämpat så hårt för att få TPP tillstånd har i hög utsträckning med geopolitiska faktorer att göra. Erik Brattberg på Frivärld har skrivit om detta i SvD. Om både TPP- och TTIP-avtalen blir verklighet kommer USA att vara kärnan i ett område med allt friare handel och ekonomiskt samarbete som dels omfattar större delen av världens BNP och dessutom de viktigaste demokratierna i världen (undantaget Indien). Kina och Ryssland kommer att bli om inte marginaliserade så i vilket fall förlora stora delar av sin förmåga att bestämma villkoren för internationell handel och samarbete. Att länder kan minska sitt beroende av Kina och Ryssland en stor fördel.

Men samtidigt har TPP en öppen konstruktion. Nya länder — exempelvis Kina — kan tas in i efterhand. Detsamma kommer sannolikt gälla ITTP, där Turkiet har sagt sig vara intresserade av att delta så snart avtalet finns på plats.

Det skall bli mycket intressant att se mer av detaljerna i TPP-avtalet som snart presenteras för kongressen och sen blir offentligt.

I det sammanhanget är det viktigt att påpeka att det ibland påstås att handelsavtal är hemliga i flera år efter att de antagits. Men handelsavtal är inte hemliga. De blir ju offentliga för att kunna debatteras och beslutas. Däremot förekommer det att avtalsutkasten med olika förhandlingsbud hemligstämplas. Det är för att man inte omedelbart skall kunna avgöra vilka regeringar som har gett sig på olika punkter. En sådan möjlighet skulle öppna för oändliga inrikespolitiska spekulationer och anklagelser. Men den typen av sekretess är inte unik för internationella avtal. Inte ens i ett land som Sverige är allt som skrivs eller diskuteras inom stat och myndigheter offentligt och en del kan hemligstämplas eller blir offentligt först efter en viss tid.