Tullar är inte allt: stora effekter av harmoniserade regelsystem

I Diskussionerna om TTIP framhålls ofta att tullarna mellan EU och USA redan är relativt låga. Vinsten av att ta bort dessa torde därför vara begränsad.

Möjligen är detta riktigt. Men då glömmer man för det första den djupast sett moraliska dimensionen av handel. Nämligen att om två personer väljer att frivilligt byta varor eller tjänster med varandra har ingen annan rätt ett lägga sig i. Det är nämligen ett brott mot dessa personers rätt att själva disponera över sin tid, sin talang och sitt arbete. Att hindra människor från detta är inte mindre fel än att hindra dem att anställa vem de vill, umgås med vem de vill eller gifta sig med vem de vill.

Och om det funnes några berättiganden, till exempel genom ökad samhällsnytta, att hindra människor från olika länder att handla med varandra så borde dessa skäl vara giltiga även mellan människor från olika län, landskap, kommuner eller stadsdelar.

Jag skulle aldrig påstå att gränser mellan länder är slumpmässiga eller godtyckliga. De har sina historiska orsaker och har oftast kunna motiveras av nytta eller nödvändighet när de kom till. Jag tror inte nationalstaten har spelat ut sin roll än på många decennier eller århundraden (att jag inte gillar detta något vidare är en helt annan sak – men jag kan inte göra något åt att fasthållandet vid olika irrationella och fiktiva institutioner och tillhörigheter förmodligen alltid kommer att vara en viktig del av människans natur).

Men att det skulle finnas några rationella skäl att hindra folk att handla över just nationsgränser till skillnad från andra administrativa gränser är helt enkelt mumbo-jumbo.
Detta är ett viktigt skäl att vara för frihandel.

Ingen som känner till människans historia av brist, nöd och fattigdom, eller bryr sig om dem som fortfarande lever under knapphet, kan bortse från att handel leder till ökat välstånd (mer om detta här).

När det gäller TTIP-avtalet finns det många som avvisar tillväxteffekterna av avtalet. I viss mån beror detta på att andra avtal sålts in med för optimistiska antaganden eller att det kan vara svårt att förstår att tillväxt även innebär förändring som på kort sikt kan förefalla negativ (mer om det här).

Men då bortser de från värdet av integration som moderna handelsavtal medför. Mycket tyder på att den har större betydelse för tillväxten än borttagandet av de mer konkreta hindren i form av tullar.

I en rapport från näringslivets forskningsinstitut Ratio analyserar Daniel Halvarsson, Ari Kokko och Patrik Gustavsson Tingvall EU:s effekter på handel och ekonomisk tillväxt bland medlemsländerna.

De är försiktiga i sina slutsatser, men gör några intressanta konstateranden.
För det första finns det inte en modell eller ett sätt att se på integration mellan olika ekonomier. Men när vanliga handelshinder blir allt mindre betydelsefulla kommer olika former av interna handelshinder – standarder, miljöregler, testmetoder och liknande – att få ökad betydelse när det gäller att skydda de inhemska producenterna från konkurrens. Det ger en dynamik som tvingar fram allt mer komplexa avtal. Handelsöverenskommelser får allt mer karaktären av ekonomiska unioner.

När det gäller EU är denna process i full gång, och TTIP-avtalet mellan EU och USA har i princip den inriktningen. Regelsystem och konkurrensförutsättningar harmoniseras. Vinsterna av denna process kan vara betydande genom olika stordriftsfördelar, investeringar och teknologispridning.

För Sveriges del är effekterna av EU-medlemskapet dramatisk. Handeln med varor är kring 100 procent större än den skulle varit utan EU, och när det gäller tjänster är motsvarande siffra mellan 16 och 17 procent.

När det gäller investeringar medförde medlemskapet förmodligen ett litet tapp. Men det förklaras av att investeringarna under åren strax före Sveriges inträde i EU ökade kraftigt. Svenska företag var angelägna om att etablera sig på marknaden och när Sverige väl kom med var den inledande, stora, investeringsvågen redan avklarad. Sveriges BNP per capita uppskattas vara mellan drygt 3 till uppemot 20 procent högre tack vare EU-medlemskapet jämfört med om vi skulle ha stannat utanför.

Rapportförfattarna gör inga egna jämförelser eller analyser med kopplingar till TTIP, men man kan nog ganska tryggt göra slutsatsen att de ekonomiska effekterna av en integration mellan EU och USA:s regelsystem kan vara dramatiska.