Varför ger handel välstånd? Del 3

Tidigare har jag skrivit om varför handel ger välstånd.

I del 1 beskrev jag den enklaste förklaringen om värdet av att kunna byta till sig exakt det man behöver.

I del 2 skrev jag om värdet av specialisering.

Här i del tre skall jag försöka förklara den tredje faktorn: Arbetsdelning. Den kallas också lagen om komparativa fördelar.

I korthet bygger arbetsdelning på byte och specialisering, men utnyttjar det faktum att en bytesmarknad gynnar även de människor (eller företag eller länder) som inte är bäst på något. Detta är det krångligaste att förstå, men är mycket viktigt: arbetsdelningen förklara nämligen varför även lågutvecklade länder har nytta av att delta i internationell handel.

Även om två personer (företag, länder) har så olika förutsättningar att den ena är bättre än den andra på allt, lönar det sig med specialisering. Låt oss säga att en mycket energisk och intelligent person, stadens bästa advokat, känd för sin enorma energi och arbetsförmåga, behöver få sitt kontor städat. När han tänker efter inser han att han förmodligen är flera hundra procent bättre på att städa en någon städare han kan anställa. Slutsatsen är att han bör spara pengar genom att städa kontoret själv. ”Städaren blir visserligen arbetslös, men det är inte mitt problem”, tänker advokaten (som inte är en vidare god människa).

”Här råder djungelns lag!”

Men så tänker advokaten en gång till. Städaren kostar 500 kronor timmen. Advokaten debiterar 4000 kronor timmen. Det betyder att även om städaren behöver nästan åtta timmar för att göra samma jobb som advokaten gör på en timme, är det lönsamt att anställa en städare. Det spelar alltså ingen roll att städaren är sämre både på att vara advokat och att städa. Han kan ändå göra nytta och ha ett jobb. Dessutom blir nyttan för samhället totalt sett större. För varje timma advokaten slipper städa gör han nytta till ett värde av 4000 kronor, varav 500 går till städaren. Hade advokaten städat själv skulle han bara göra nytta för 500 kronor. Det samhällsekonomiska värdet av att advokaten och städaren delar på arbetet är 3500 kronor.

Samma förhållande som gäller mellan människor gäller även mellan länder. När svenska företag på allvar började använda Kinesiska företag som underleverantörer på 70-talet var kineserna mindre effektiva än svenskarna på att till exempel gjuta ämnen till verkstadsindustrin. Men svenska företag fick loss resurser som kunde användas till sådant som de var ännu mer effektiva än kineserna på att göra. Till exempel att bearbeta de gjutna ämnena från Kina till verkstadsprodukter med överlägsen svensk kvalitet och till forskning och utveckling.

Det är dessa tre faktorer – byten, specialisering, arbetsdelning —  som gör att handel, att byta varor med varandra, bidrar till ökat välstånd. Och ju större marknader, desto mer kan företag och medarbetare specialisera sig, uppnå stordriftsfördelar och utnyttja arbetsdelningens effekter.


Taggar:
Kategorier: Frihandel