Veckans handelspartner — Vietnam (på väg mot frihandel med EU)

Vietnameserna blev inte så glada när Donald Trump blev president i USA och gjorde utsikterna för TTP-avtalet ytterst dåliga. Vietnam är att av TTP-länderna och faktiskt det enda som inte är demokratiskt.

Men de kan trösta sig med att de har ett frihandelsavtal med EU underskrivet och klart sedan ett år. Avtalet är nu under legal revision, det vill säga det gås igenom med luskam för att säkerställa att det inte finns kvar några oklarheter eller inkonsekvenser i texterna, därefter skall det översättas till alla EU-språken och till vietnamesiska. När det är klart skall kommissionen presentera det för ministerrådet och EU-parlamentet för godkännande. Planen är att avtalet kommer att träda i kraft till 2018.

Avtalet här.

Sammanfattning här.

Vietnam är förstås inte superstor handelspartner för EU. Importen av varor är 30 miljarder euro och av tjänster cirka 2 miljarder euro. Exporten av varor till Vietnam motsvara 1,4 miljarder, medan tjänsteexporten ligger på ett par miljarder, det vill säga export och import av tjänster är lika stor (eller liten).

EU investerar årligen drygt 4 miljarder i Vietnam medan det omvända, vietnamesiska investeringar i EU, är försvinnande 0,2 miljarder.

Men för Vietnam är EU förstås en viktig handelspartner som står för 19 procent av exporten, strax efter USA som ligger på 21 procent. Det handlar om både högteknologi som datorer och telefoner men också sportkläder, löparskor och jordbruksprodukter.

Det nya avtalet tar bort 90 procent av alla tullar och kvoter och hanterar en rad interna handelshinder som offentlig upphandling, regleringsfrågor och annat.

Tvistelösningsmekanismen (ISDS) är ett normalt modernt skiljedomsförfarande och EU/Vietnams rätt att reglera för miljö, säkerhet och folkhälsa (eller i princip alla andra skäl) är garanterad.

Avtalet med Vietnam är ytterst viktigt eftersom Vietnam är medlem i ASEAN, ett samarbetsorgan för länderna i Sydostasien, den del av världen som idag utvecklas snabbast när det gäller ekonomi och öppenhet. Många av länderna, exempelvis just Vietnam, saknar demokrati och i vissa länder är mänskliga rättigheter under stark press, men det är ändå ett område med fungerande och stabila stater.

Vietnam utvecklas också snabbt både när det gäller BNP, teknik, forskning och utveckling. Bland exporten till Vietnam märks bland annat kärnteknologi, även om Vietnams kärnenergiprogram för tillfället verkar ligga på is — kol och olja är just nu billigare än allt annat.

Det är förvånande att dessa frihandelsavtal med diktaturstater eller ytterst tvivelaktiga stater ur mänskliga-rättigheter-perspektiv inte möts med några som helst protester från vänstern och miljörörelsen. Det är självklart bra med frihandel även för länder utan demokrati. Ekonomisk tillväxt tar människor ur fattigdomen, skapar en medelklass som vill ha både demokrati och stabilitet och kan göra sig hörd. Men det är ändå förvånande att ett frihandelsavtal med Kanada, förmodligen ett av de mest demokratiska, miljömedvetna och anständiga länderna på jorden, möter hårdföra protester från exempelvis Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Sverige, medan de inte ens förefaller vara medvetna om frihandelsavtal med diktaturstater och länder på gränsen till anarki.

Dock är det bara att gratulera både Vietnam och EU till avtalet och hoppas att grönvänstern nu inte vaknar till tänker försöka ramponera även detta avtal. Det kommer att innebära billigare och bättre produkter till EU och ännu större investeringar och välstånd för vietnameserna.

 

 

 

 

 

 


Taggar: Vietnam
Kategorier: Frihandel