Inbördeskriget i Colombia går mot sitt slut. En av huvudorsakerna till att fredsförhandlingar kommit till stånd är FARC-gerillans kollaps. På bara tio år har gerillan tappat över 17 000 medlemmar. Gerillasoldaterna har själva valt att lämna organisationen.
Vad förklarar att en gerillasoldat hoppar av? I rapporten ”Farväl till vapnen? Massavhopp från FARC och fredsförhandlingarna i Colombia”, presenterar statsvetaren Michael Jonsson ett unikt intervjumaterial med avhoppade gerillamedlemmar.
I rapporten berättar gerillamedlemmar om hur de är trötta på kriget, hur de vill återgå till ett civilt liv och den egna organisationens hårda regim har skapat en förtroendekris.
– I vilket ögonblick som helst slutar det med att de dödar dig, berättar en av intervjupersonerna i rapporten.
– Bilden av FARC-gerillan präglas ofta politisk polemik, där gerillasoldater beskrivs antingen som ideologiska revolutionärer eller amoraliska droghandlare. När man intervjuar avhoppare blir det dock snabbt tydligt att rekrytering oftare handlade om ungdomligt oförstånd, vänskapsband eller rädsla, säger Michael Jonsson.
Rapporten ger en inblick i vad som sker på insidan av rebellgrupper, men visar också hur en regering kan försvaga ett uppror genom att behandla sina motståndare humant, istället för genom extrem repression.
Inbördeskriget i Colombia har pågått sedan 1964 och skördat uppskattningsvis 220 000 människoliv. Sedan november 2012 pågår förhandlingar mellan FARC och den colombianska staten. Nyligen avslutades den 15 förhandlingsrundan mellan parterna.
Michael Jonsson är doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Hans avhandling Comrades in Arms: Motivational Change and DivergenceInside FARC-EP 2002–2010 handlar om motiv för att gå med i och lämna FARC och är baserad på ett 80-tal intervjuer i Colombia med avhoppare från gerillan.