M, Kd och L: Osäker tid kräver 2 procent av BNP och Natomedlemskap

Under övning Våreld20 genomförde värnpliktiga på P4 genomför sin slutövning och kadetter från markstridsskolan övar truppföring. Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Vi lever i en osäker tid. Utvecklingen i omvärlden, inte minst händelserna i Belarus, visar att det säkerhetspolitiska läget snabbt kan förändras. Vår förmåga att värna vår suveränitet och frihet är helt avgörande för den säkerhetspolitiska utvecklingen och stabiliteten i vår del av Europa. I denna osäkra tid är det viktigt att beslut om vår försvars- och säkerhetspolitik fattas med ett brett stöd i riksdagen. Försvarsbeslut ska överleva val. Att eftersträva en så bred enighet kring landets försvarspolitik är viktigt. Det är en viktig säkerhetspolitisk signal och en markering om stabilitet i förhållande till svenska folket. Det ger också stabilitet och långsiktighet för myndigheterna i det mödosamma och tidskrävande arbete som den nödvändiga ökningen av vår försvarsförmåga kräver.

Vi anser att Sverige tagit viktiga steg för att tydliggöra att det är solidaritet, och inte neutralitet, som nu gäller. Ett svenskt Natomedlemskap blir således en naturlig fortsättning på EU-fördragets solidaritetsklausul och den svenska solidaritetsförklaringen. Men viktigast av allt; ett medlemskap i Nato skulle ge Sverige de säkerhetsgarantier som utgör kärnan i samarbetet och inkludera oss i den gemensamma försvarsplaneringen, vilket är helt centralt för vår förmåga att försvara vårt land i samarbete med andra. Vi kommer därför att fortsätta arbeta för ett svenskt medlemskap i Nato.

Försvaret av Sverige kräver långsiktighet. Riksdagsbeslutet nu i december kommer att innebära att helheten i Försvarsberedningens föreslag och ÖB:s militära råd från november 2019 inte kan förverkligas full ut. Försvarsmakten måste därför få en ökad planeringsram för åren 2026–2030.Vi presenterade gemensamt i augusti att planeringsramen ska höjas med fem miljarder kronor 2026 och ytterligare fem miljarder 2027. Vår linje har varit tydlig genom hela försvarsförhandlingen – inga nya underfinansierade försvarsbeslut!

Våra partier står också bakom att nå motsvarande två procent av BNP i försvarsanslag. Att Sverige får en realistisk färdplan mot två procent av BNP är en stark omvärldssignal om vår vilja och förmåga bidra till säkerhet och stabilitet i närområdet.  Försvarsberedningen ska efter valet 2022 inleda sitt arbete inför försvarsbeslutet 2025. Det välkomnar vi. Försvarsberedningen är ett väletablerat format för att skapa en bred politisk enighet rörande Sveriges framtida försvars- och säkerhetspolitik.

Det har visat sig i de förhandlingar vi deltagit i de senaste månaderna att det gedigna arbete Försvarsberedningen gjorde i rapporten Värnkraft inte hade stöd hos försvarsminister Peter Hultqvist. Regeringen har också varit ovillig att skjuta till de medel som krävts för att kompensera de fördyringar och uppkomna kostnader som efterhand presenterats. Den frågan har därför förskjutits till kontrollstationen 2023. Vi vill dock vara tydliga, ytterligare fördyringar t.ex. för större materielprojekt får inte påverka tillkomsten av den grund- och krigsorganisation som riksdagen beslutar.

Det måste bli ordning och reda i ekonomin. Försvaret får inte vara underfinansierat. De ansenliga belopp som försvarssektorn tillförs de kommande åren ställer stora krav. Det riksdagen beslutat ska levereras!

En ny myndighet med uppgift att granska, utvärdera och följa upp verksamheten inom totalförsvaret i sin helhet kommer att inrättas senast 1 januari 2023. Fördyringar eller oförutsedda kostnader kan inte tas på löpande räkning. Därför ska så kallade objektsramar, som på regeringens förslag fastställs av riksdagen, införas för stridsflygförmågan och undervattensförmågan. Försvaret ska arbeta utifrån principen utformning i enlighet med avdelad ekonomi. Det innebär att materielanskaffningen och förbandsverksamheten måste anpassas efter tillgängliga medel, till exempel när det kommer till volym och kravspecifikationer.

Fördyringar måste i första hand tas inom det område där de uppstår. Enda alternativet är att regeringen skjuter till friska medel. Vi kommer inte att acceptera en omfördelning som rubbar balansen mellan de ingående delarna i försvarsbeslutet.

Försvarsbeslutet 2020 kommer att innebära nödvändig förstärkning av det militära och civila försvaret under den kommande försvarsbeslutsperioden. Samtidigt måste helheten i Försvarsberedningens förslag förvekligas fram till 2030 och det måste bli en bättre balans i försvaret. Därför måste Försvarsmakten tillskjutas de medel i planeringsramen för 2026–2027 som detta kräver. Med det får Försvarsmakten en tydlig inriktning för att långsiktigt skapa en trovärdig krigsavhållande förmåga.

Pål Jonson (M)
Försvarspolitisk talesperson, ledamot Försvarsberedningen

Hans Wallmark (M)

Utrikespolitisk talesperson, ledamot Försvarsberedningen

Mikael Oscarsson (KD)
Försvarspolitisk talesperson, ledamot Försvarsberedningen

Allan Widman (L)
Försvarspolitisk talesperson, ledamot Försvarsberedningen